- Project Runeberg -  Smärtornas man /
146

(1938) [MARC] Author: P. P. Waldenström
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

lämnat dem uti deras hjärtas sinne, att de må vandra efter
sitt råd (Ps. 18: 13). Och huru detta visar sig, därom
säger Rosenius följande hjärtegripande ord: ”All andlig
förnimmelseförmåga upphör. Man blir helt likgiltig och kall,
otillgänglig för varje Guds ord; sinnet blir lätt och
sorglöst ; varken nådens ljuvliga kallelse eller lagens pilar kunna
rubba denna hemska dödsslummer. Man känner icke mer
någon ånger över det förflutna, icke mer något
bekymmer för det tillkommande. Liksom en död kropp icke
känner ett glödande kol, som lägges på dess bröst,
liksom ingen regndroppe intränger i en hård klippa,
om det ock strömmar däröver ur alla himmelens fönster;
så är det med den, vilkens hjärta är förstockat. Är han i
kyrkan, så röres han icke av de kraftigaste sanningar, även
om de på alla andra äro åtföljda av Andens och kraftens
bevisning. Han kan åskåda döpelser och nattvardsgångar,
utan att det hos honom verkar någon högre stämning. Lika
litet röres han av en likbegängelse. Utbred för honom
himmelens härligheter; de locka honom intet. Visa honom de
fördömdas kval; han förskräckes icke. För honom till
Golgata och ställ för hans öga honom, som blödde och dog
för syndare; han bliver lika obeveklig, kall såsom is,
hård såsom sten. Vänner må bedja honom, han aktar
det intet; lärare må varna honom, det rör honom intet.
Han är såsom en sten. Stenen kan söndersprängas, men
smälter icke; han bliver icke mjuk. Så är det ock med
den förstockade. Här sannas: Ve dem, när jag är viken
ifrån dem! O, min Gud, låt mig gärna bliva fattig, ja, en
tiggare; låt mig gärna bliva sjuk, blind och döv; låt mig
blott icke bliva förstockad! Förkasta mig icke från ditt
ansikte och tag icke din helige Ande ifrån mig!”

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 20:26:37 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/smam/0144.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free