- Project Runeberg -  Smärtornas man /
177

(1938) [MARC] Author: P. P. Waldenström
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

och förstöra all sedlighet. All synd är skuld och brott och
kan icke genom någon betalning göras till något annat.
Syndaskuld kan förlåtas, men aldrig betalas. När därför
i Bibeln syndaskuld liknas vid penningeskuld, så talas
aldrig ett ord om betalning såsom villkor för förlåtelse. Den
där mannen i Matt. 18:23 f., som var skyldig sin herre
tio tusen pund, fick hela sin skuld efterskänkt, utan att
där nämnes ett ord om, att någon betalt i hans ställe. Allt
det du var skyldig, gav jag dig till, ty du bad mig, sade
hans herre. Om han hade menat: Allt det du var skyldig,
gav jag dig till, emedan en annan hade till fullo betalt din
skuld — varför sade han det icke då? Och huru skulle de,
som hörde denna Herrens liknelse, kunna förstå, att han
hemligen tänkte på en sådan betalning, fastän han intet
nämnde därom? Möjligen tänkte någon farisé, som hörde
Herrens tal: ”Åh, skänker någon efter tio tusen pund, så
har han nog tagit betalning därför av någon annan. Så
god är dock ingen, att han alldeles för intet efterskänker
en så stor summa. Vore någon så god, då vore han
rättfärdigare än vi alla fariséer tillsammans, och det är
omöjligt.” Men om Herren tänkte på någon betalning, varför
talade han då helt annorlunda? Man kan ju icke tänka, att
han framställde denna liknelse för att förvilla utan
tvärtom för att upplysa dem, som han talade till, på det de
måtte veta, huru Gud förlåter synder, och huru därför
även de borde alldeles för intet förlåta var och en sin
broder, det han bröte.

245. I Luk. 7:41 f. liknas också syndaskulden vid en
penningeskuld och förlåtelsen vid en ren efterskänkning.
Där säger Herren till fariséen Simon: En man hade två
gäldenärer, den ena var honom skyldig fem hundra pen-

12. — Smärtornas man.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 20:26:37 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/smam/0175.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free