Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Det småländska kustlandets inbyggare ha i alla tider varit ett farande folk. ty det fria
havet, som sköljde hemmets strand, lockade dessa vikingaättlingar att följa sin medfödda
res- och äventyrslust. Det inre Smålands befolkning, som av milsvida, så gott som väglösa
skogar och myrmarker hindrades från att träda i närmare förbindelser med kringliggande
trakter, förblev däremot länge rotfast i hembygdens mark. Först sedan under 1600-talets
lopp ordentliga landsvägar anlagts genom de vidsträckta ödemarkerna, kunde dessa börja
uppodlas och befolkas genom inflyttning från de gamla kulturbygderna, vilket medförde en
välbehövlig minskning av det liär på grund av stark nativitet oavlåtligt stigande
invånarantalet. Den "inhemska" kolonisationen förmådde emellertid icke för någon längre tid
bereda försörjning åt de stora barnkullar, som "i tukt och Herrans förmaning" fostrades till
strävsamt arbete och sparsamhet i torftiga småländska allmogehem. I samma mån som
kommunikationerna förbättrades och näringslivet utvecklades lämnade emellertid allt flera
av det uppväxande släktet den kära men karga hembygden för att söka sin utkomst på
annan ort. De rika jordbrukstrakterna i södra och mellersta Sverige lia jämte storindustrien
i skilda trakter av vårt land assimilerat en god del av det småländska folköverskottet,
särskilt under de sista hundra åren. I de stora arbetarkontingenter som sedan 1860-talet byggt
våra järnvägar ha även smålänningarne städse varit talrikt representerade, och många i
södra Småland bosatta lantarbetare av båda könen bruka sedan lång tid tillbaka årligen få
tillfällig anställning under skördesäsongen i Skåne.
Men det är tyvärr icke blott till andra svenska provinser, som Smålands idoga söner
ocli döttrar utvandrat för att söka skaffa sig en säkrare och rikligare arbetsförtjänst än
hembygden kunnat bjuda. Redan i början av 1850-talet hade upptäckten av de rika
guld-fyndigheterna i Kalifornien lockat äventyrslystna svenskar att emigrera till den stora
för-bundsrepubliken på hinsidan Atlanten. Men först då Sverige i slutet av nästa decennium
under tre år å rad hemsöktes av en fruktansvärd missväxt, varigenom den fattigare
befolkningen på flera ställen drabbades av svår hungersnöd, antog utvandringen till "det fria
landet i väster", där den då nyss färdigbyggda Pacificjärnvägen gjort väldiga vidder av
bördig, jungfrulig jord tillgänglig för uppodling, en med hänsyn till vårt lands relativt låga
invånarantal betänklig omfattning. År 1869 utvandrade således till U. S. A. ej mindre än
c:a 40,000 svenskar, av vilka flertalet tillhörde de arbetsdugligaste och därför mest
oumbärliga årsklasserna. Småland var ett av de sydsvenska landskap, som hårdats drabbats av
missväxten, ocli lämnade också, såväl vid nyssnämnda tidpunkt som sedermera, ett
betydande tillskott till den beklagligtvis under följande årtionden nästan oavbrutet stigande
emigrantströmmen, som först efter världskrigets utbrott 1914- började stagnera.
II.
Av flera skäl har i alla tider rikets huvudstad utövat en påtaglig dragningskraft på
de olika provinsernas befolkning. Såsom säte för landets regering, centrala förvaltning och
rättskipning kan nämligen huvudstaden, som i regel också är det inhemska näringslivets
brännpunkt, erbjuda en kunnig och energisk invandrare betydligt större möjligheter att
uppnå en ekonomiskt förmånlig och socialt aktad ställning än den lilla landsortsmiljö, där
hans vagga stått. Erfarenheten visar också att smålänningar — särskilt från Kalmar län
— under tidernas lopp i ständigt stigande antal lämnat sin födelsebygd för att slå sig ned i
Stockholm, där deras medfödda flit, företagsamhet och praktiska begåvning gjort sig gäl-
— 16 — 2
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
