Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
tens än en kyrkans man. Såsom statsman hörde han måhända icke till de stora
karaktärerna, men han var klok, omtänksam och fyndig".
Som avslutning på denna resumé över i Stockholm under flydda tider bosatta, mera
kända småländska prästmän må ytterligare nämnas Jolinn Vilhelm Beckman, född i
Gårdsby socken nära Växjö 1792, adjunkt i Katarina församling, Stockholm, 1818 och
komminister i Klara 1824 till sin död 1873, bekant för sina grundliga och banbrytande
forskningar i svensk hymnologi, vilka framlagts i standardverket "Den nya swenska psalmboken,
framställd uti försök till swensk psalmhistoria" (1845—72) samt Carl Magnus Fallenius,
född i Västervik 1815, fil. mag. i Uppsala 1839, teol. kand. 1842, docent i dogmatik 1844,
och 1869 utnämnd till pastor primarius i Stockholm, där han avled 1879.
*
Det har ofta framhållits, att naturkänsla och kärlek till naturen äro något för oss
svenskar utmärkande, och att häri också ligger förklaringen till, att vår lärdomshistoria kan
uppvisa ett i förhållande till landets folkmängd överraskande stort antal framstående
naturforskare, uppfinnare och ingenjörer. Den naturvetenskapliga forskningens storartade
utveckling sedan senare hälften av 1600-talet ocli de enligt merkantilismens ekonomiska
principer reglerade internationella handelsförbindelserna framkallade inom alla
europeiska stater ett livligt intresse för naturvetenskapliga och tekniska studier och de härigenom
vunna kunskapernas praktiska tillämpning inom näringslivets olika grenar, speciellt för ett
mera rationellt utnyttjande av de inhemska naturtillgångarna. Frihetstidens varma men
tyvärr i flera hänseenden mindre välbetänkta nitälskan för de inhemska näringarnas
förkovran kom därför också naturvetenskaperna tillgodo. Flera nya lärostolar i dessa
tidevarvets modeämnen par préférence inrättades vid rikets båda universitet, och kunde tack
vare sällsynt lyckliga tillfälligheter besättas med ovanligt framstående vetenskapsmän,
varigenom den akademiska ungdomen lockades att i oavlåtligt växande skaror ägna sig åt
utforskandet av naturens hemligheter.
Flertalet av de småländska studenter, som under årens lopp avlagt sina lärdomsprov vid
våra högskolor, har givetvis efter avslutade studier hamnat på skilda platser i landsorten.
Många lia dock under längre eller kortare perioder av sitt liv varit bosatta i huvudstaden,
där de genom vetenskaplig forskning, såsom tjänstemän i olika ämbetsverk eller som
läkare och lärare utövat en plikttrogen ocli gagnande verksamhet.
I det följande skola vi låta några av dessa "naturaliserade" stockholmare, vilkas
livsverk varit av större kulturhistorisk betydelse, passera revy ocli börja med en representant
för den äldsta av alla naturvetenskaper, astronomien.
Samuel Krook tillhörde en gammal småländsk prästsläkt, från vilken också adliga och
friherrliga ätterna Gyllenkrok härstamma, och föddes vid mitten av 1600-talet. Han
promoverades 1688 till filosofie magister i Uppsala och utnämndes 1701 till professor i
matematik vid universitetet i Pernau men tillträdde — antagligen på grund av de oroliga
förhållanden, som det stora nordiska kriget framkallat i Östersjöprovinserna •— aldrig denna
befattning utan kvarstannade i Sverige, där han till sin död i Stockholm 1716
huvudsakligen var sysselsatt med redigering av almanackor. Sin första almanacka utarbetade Krook
1691 efter Uppsala horisont, och under vart och ett av åren 1692—1716 utgav han en
— 24 — 2
N
aturveten-skapsmän
och läkare.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Mon Dec 11 20:29:13 2023
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/smistock/0024.html
