Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
uppskattades av författarens samtid, och som antagligen påverkade Gustaf III:s beslut att
1786 kalla Botin till en av Svenska akademiens första medlemmar. 1 sina historiska
arbeten lämnar Botin, jämsides med sin skildring av de politiska b ändelserna, en av sin tids
uppfattning i clessa frågor starkt färgad framställning av sociala, ekonomiska och kulturella
förhållanden. Hans efter klassiska förebilder utformade stil är merendels vårdad och
uttrycksfull.
Medan Botins lärda mödor förskaffade honom en tryggad ekonomisk ställning och
offentliga utmärkelser, rönte Sigfrid Lorens Gahm Perssons outtröttliga forskarflit ytterst
ringa förståelse ocli uppmuntran från höga vederbörandes sida, och först en senare tid har
skänkt hans i sitt slag enastående livsverk en rättvis uppskattning. Gahm Persson var född
1725 i Gårdsby socken, Jönköpings län, blev 1744 student i Uppsala men måste efter några
år, på grund av medellöshet, avbryta sina studier och begav sig till Stockholm för att söka
sin utkomst på tjänstemannabanan. Här blev
han 1750 antagen till kammarskrivare i
Krigskollegium, men lyckades sedermera aldrig, trots
sin obestridliga begåvning och plikttrohet stiga
högre på den sociala rangskalan. Sina lediga
stunder använde han under en lång följd av år
till att ur de offentliga arkivens gömmor
framleta och avskriva äldre historiska handlingar av
vetenskapligt intresse och sammanbragte med för
en mail i hans blygsamma ställning stora
ekonomiska uppoffringar med tiden en imponerande
samling urkundsavskrifter, som vid hans död
1794 omfattade ej mindre än sextio digra
kvartband. Från trycket har han, utom några smärre
historiska arbeten, utgivit: "Kongl, stadgar,
förordningar, bref och resolutioner, angående Svea
Rikes Landt-Milice til häst och fot" (1762—65),
en alltjämt vid forskningar rörande
indelningsverkets historia flitigt använd källskrift. För
detta arbete belönades han av ständerna med en liten pension, den enda officiella
uppmuntran, han någonsin erhöll för sin trägna forskargärning. Gahm Perssons historiska
samlingar inköptes 1804 av Uppsala universitetsbibliotek, där de varit senare tiders forskare
till ovärderlig nytta. Hans värdefulla samling av äldre svenskt tryck förvärvades av D. G.
Nescher och införlivades tillika med dennes övriga böcker 1828 med Kungl, biblioteket i
Stockholm.
Ett ännu dystrare livsöde beskärdes en annan av sjuttonhundratalets historiska
forskare, den 1770 i Vetlanda födde Per Vilhelm Tholander. Efter studier i Lund och Uppsala
1791—94 blev han e. o. tjänsteman i Riksarkivet men anträdde kort därefter, då ett
förhållandevis ansenligt fädernearv tillfallit honom, en utländsk studieresa, under vilken
han i Göttingen promoverades till fil. magister och en tid senare biträdde vid den
vetenskapliga bearbetningen av den Arna-Magnaeanska handskriftssamlingen i Köpenhamns
universitetsbibliotek. När reskassan tagit slut, återvände Tholander till Stockholm 1797,
där lians vidsträckta kunskaper ocli samlingar av sällsynta historiska urkunder väckte ett
S. L. Gallin Persson.
— 29 — 2
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
