Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
omväxlande i Stockholm och på egendomen Sunnanvik vid sjön Åsnen i Kronobergs län,
elär han 1889 avled. Genom sitt epokgörande arbete om svensk allmogekultur: "Wärend
och wirdarne. Ett försök i svensk ethnologi", som utkom 1863—69, har Hyltén-Cavallius
vunnit stor och rättmätig berömmelse som kulturhistorisk forskare. Sina rikhaltiga,
handskrivna folkminnessamlingar donerade han till Kungl, biblioteket, och genom att skänka sin
med ingående sakkunskap förvärvade kollektion av allmogesaker till Smålands museum
i Växjö, lade han grunden till vårt första alhnogemuseum. Under sina första stockholmsår
författade han ett historisk skådespel i fem akter med titeln "Dackefejden", som i slutet
av 1846 några gånger uppfördes på Kungl, teatern ocli s. å. utgavs i tryck, samt deltog i
stiftandet av "Svenska fornskriftsällskapet" 1843 ocli "Svenska fornminnesföreningen" 1869.
Även som lärare vid huvudstadens högre elementarskolor ha under tidernas lopp
bemärkta män av småländsk extraktion varit verksamma. Per Magnus Elmblad — född
1806 i Elmeboda s:n, Kronobergs län, död i
Stockholm 1887 — fil. magister i Lund 1831 och
prästvigd s. å., blev 1840 lärare vid Hillska
uppfostringsanstalten å Barnängen vid Stockholm och
var 1845—80 lektor i teologi och filosofi vid
Stockholms gymnasium. Han gjorde sig tidigt
känd som en kraftfull väckelsepredikant i
låg-kyrklig anda, tog verksam del i den
Wieselgren-ska nykterhetsrörelsen och i "Evangeliska
fosterlandsstiftelsens" grundande 1856 samt utgav 1863
tillsammans med A. P. Falk och G. S.
Löwenhielm en översättning av Nya Testamentet
("lektorernas översättning"), som avsåg att förena
trohet mot grundspråket med största möjliga
hänsyn till "vårt tungomåls nuvarande
utveckling".
Per Anton von Zweigbergk ■— född i
Jönköping 1811, död 1862 på sin egendom Kroken
i Säters socken, Skaraborgs län -— som blev fil.
magister i Uppsala 1836 och kollega vid Maria högre lärdomsskola 1840, från vilken
befattning han 1854 på grund av sjukdom pensionerades, gjorde som läroboksförfattare sitt
namn bekant över hela vårt land. Hans "Lärobok i räknekonsten med talrika
öfnings-exempel" (1839; 27 uppl. 1889) liar tryckts i c:a 200,000 exemplar, var länge allmänt
använd vid de svenska läroverken och översattes på 1860-talet även till finska. Förutom en
samling "Läseöfningar i grekiskan" (1844) har han också publicerat uppsatser i
undervisnings- och bankfrågor.
Carl Johan Bohman — född i Jönköping 1816, död på Lidingön 1882 ■— blev fil.
magister i Uppsala 1842, följande år lärare vid och 1851—75 föreståndare (de första åtta åren
tills, med 0. von Feilitzen) för det enskilda läroverket Stockholms lyceum, som 1863 fick
dimissionsrätt till universiteten, samt efter lyceets förening med Stockholms ateneum den
nya skolans rektor till 1880, då han erhöll statspension på 2000 kr., oaktat han aldrig varit
i statens tjänst. Bohman var en av sin tids skickligaste skolmän och uppfostrare samt
allmänt aktad ocli avhållen av sina forna lärjungar, bland vilka märkas Snoilsky och Strindberg.
G. O. Hyltén-Cavallius.
- 32 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
