Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Om smittkoppor och skydsmedlen mot dem - Vaccinationen hos oss
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
under 5,000 om året. Den minsta dödligheten inföll
1786 då 671 och 1775 då 1,275 personer afledo i
smittkoppor [1]. År 1802 dogo 1,533 i smittkoppor; 1810
finner man redan en tydlig minskning i dödsfallen, det
året dogo 824; sedan finner man ett jämnt aftagande
och 1820 dogo endast 143; 1822 endast 11. På 1820
och 30-talet uppstodo epidemier, under hvilka
smittkopporna togo fart, men i den svåraste, som inträffade
1839, dogo dock icke fullt 2,000 på en mycket ökad
folkmängd. En svår och långvarig epidemi började
långsamt 1848 och nådde sin höjdpunkt 1851, under
hvilket år 2,486 afledo, ett tal som väl kan synas
högt, men som understiger de gynsammaste åren i
förra århundradet med undantag af de tvänne, som
ofvan äro anförda, nämligen 1775 och 1786. Åren
1843—1846 dogo endast sammanlagdt 23 personer i
hela riket. Efter 1853 till och med 1871 hafva årliga
dödsfallen i smittkoppor några gånger understigit 100,
ingen gång öfverstigit 1,000. Om man nu betänker
att en stor del af dem, som dött i smittkoppor, aldrig
varit vaccinerade, hvilket i en mängd rapporter
uttryckligen angifves, så bör väl den saken kunna anses
klart ådägalagd, att vaccinationen har årligen
räddat många tusen personer från att dö i
smittkoppor. En epidemi sådan som år 1779
skulle, om alla förhållanden i öfrigt vore lika, kosta
oss 29,000 människolif på ett år. Om någon skulle
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
