Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Adelsköld, Claes - Adelswärd - 1. Adelswärd, Johan - 2. Adelswärd, Eric Göran - 3. Adelswärd, Eric Reinhold - 4. Adelswärd, Georges
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Adelswärd
11
Adelswärd
teckningar; mest känd är biografin
över John Ericsson (1894). A. tog
även initiativet till John
Ericssonmonumenten i Göteborg och Stockholm.
Av hans övriga skrifter böra nämnas
memoarverket "Utdrag ur mitt
dags-verks- och prodiverse-konto" (1898—
99; 2:a uppl. 1—4, 1899—1901), "En
resa till Nordkap" (1889) samt "Karl
den tolfte och svenskarne" (1—2,1902
—03), ett arbete som alltför okritiskt
fullföljer A. Fryxells mot konungen
partiska uppfattning. — A. var en
fint bildad man med mångsidiga
intressen. Trots sina mångahanda
uppdrag fann han tid att som amatör
ägna sig åt sång, musik, arkitektur,
fotografering oeh målarkonst. — Gift
1) 1852 med Amalia Josephina
Florman, † 1859; 2) 1861 med Sara
Gustafva Brolin. G. U.
Adelswärd, ätter, härstammande
från handlanden i Norrköping Lars
Hemmingsson (f. omkr. 1610, † 1688),
vars sonson Johan Hultman,
ryttmästare vid Adelsfanan (f. 1690, † 1729),
1719 adlades med namnet A. Hans son,
landshövdingen Johan A. (A. 1),
stiftade baroniet A. och blev friherre 1770.
Dennes son, riksdagsmannen och
översten friherre Erie Göran A. (A. 2),
hade sönerna a) statsrådet friherre
Erie Reinhold A. (A. 3), som 1823
upphöides i grevligt stånd; dennes
son erhöll 1840 k. tillstånd att avsäga
sig grevevärdigheten för att trygga
ättegrenens eventuella rätt till
baroniet A., b) hovmarskalken friherre
Fredric August A. (f. 1779, † 1814),
farfars far till politikern friherre
Axel Theodor A. (A. 5) och stamfar
för den ännu fortlevande friherrliga
ätten, samt c) hovmarskalken friherre
Göran Axel A. (f. 1781, † 1842), som
1806 råkade i fångenskap i Frankrike,
där han ingick gifte; han blev far till
envoyén friherre Georg Nicolaus A.
(A. 4) och kaptenen i fransk tjänst
Renauld Oscar d’A. (f. 1811, † 1898),
som var medl. av den franska
konstituerande förs. 1849 och själv slöt sin
ättegren på manssidan. — Litt.: A.
Rydström, "Det gamla Adelsnäs"
(1913).
1. Adelswärd, Johan, friherre,
militär, bruksägare, f. 20 maj 1718,
† 27 juni 1785 på Adelsnäs i n.
Östergötland. Föräldrar: ryttmästaren
Johan Hultman, adlad A., och Altéa
Silfverström. — Efter att ha
passerat de militära graderna 1741—50
erhöll A. avsked med ryttmästares titel
1750 samt fick krigsråds titel 1760,
upphöjdes till friherre 1770 och blev
titulär landshövding 1779. — A.
gjorde sig bemärkt som politiker under
riksdagarna 1769—70 och 1771—72,
invaldes i sekreta utskottet samt
tillhörde statsdeputationen och bankode-
putationen. Särskilt de ekonomiska
frågorna ägnade han stort intresse.
Sin främsta insats gjorde han inom
bruksrörelsen. Åtvidabergs gruva, som
ägdes av ett bolag, vars ledande kraft
och huvuddelägare (från 1764) A. var,
blev under hans tid ett blomstrande
företag, som förskaffade honom en
betydande förmögenhet. Sedan A. utlöst
sina medintressenter i bolaget,
stiftade han av de vidsträckta
egendomarna i Östergötland, Södermanland
och Småland ett fideikommiss, som
under namnet "baroniet Adelswärd"
erhöll k. stadfästelse 1783. — Gift
1745 med Catharina Funck. G. U.
2. Adelswärd, Erie Göran,
friherre, militär, godsägare, politiker, f.
21 jan. 1751 på Korssäter i Västra
Husby skn, östergötl. län, † 15 febr.
1810 i Stockholm. Son till A. 1. —
A. blev kadett vid Amiralitetets
kadettkår i Karlskrona, fänrik 1767
och kapten i armén 1772, enligt sin
egen uppgift en följd av att han
tagit del i Gustav III:s statskupp,
samt erhöll 1784 avsked med överstes
namn. Han deltog i riksdagarna 1786
-—1809 och var därvid led. av olika
utskott; särskilt intresserade honom
konstitutionella och statsfinansiella
frågor. Under den gustavianska tiden
tillhörde han oppositionen men stödde
vid 1809 års riksdag gustavianerna i
tronföljdsfrågan. Adelns privilegier
hade i honom en nitisk försvarare. —
A. verkade även som mecenat och
inrättade ett sjukhus på fideikommisset
Åtvidaberg. — Gift 1) 1774 med
grevinnan Eva Helena von Fersen, †
1807; 2) 1808 med grevinnan Eva
Beata Lovisa Stackelberg. G. U.
3. Adelswärd, EricReinhold,
greve, hovman, militär, ämbetsman
och politiker, f. 13 jan. 1778 i
Norrköping, † 22 jan. 1840 i
Stockholm. Son till A. 2 i hans första gifte.
—- Börd, släktförbindelser och
rikedom förde A. redan från början in på
militär- och hovbanorna, och på den
senare kom han snart att göra sig
bemärkt genom sitt ståtliga utseende,
sitt förekommande sätt och sina
sällskapstalanger. Han blev fänrik vid
Svea livgarde 1782, trädde i tjänst
1794, avancerade till sekundmajor 1807
men erhöll redan följ. år avsked. På
hovmannabanan steg han till
hovstallmästare 1802, överstekammarjunkare
1S17 och chef för kronprins Oscars
hov 1823. Sistn. år upphöjdes han
till greve. Även i praktiska värv
visade han stor duglighet, deltog i
riksdagarna 1809—34, var därvid led. i
olika utskott, bl. a. ordf. i
bankoutskottet 1823, och visade sig i det hela
självständig gentemot regeringen.
Av Karl XIV Johan och kronprins
Oscar var han högt skattad, och det
var genom sina relationer vid hovet,
som A. erhöll posten som president i
Statskontoret 1825 och inkallades i
statsrådet 1829. Vilket inflytande han
utövat i konseljen undandrar sig
bedömande. Troligen har det icke varit
särskilt stort — därpå tyder en helt
visst riktig karakteristik av A.: "Han
er en meget galant Månd, med godt
Hoved, men uden meget solide
Kund-skaber. Han er derför en af de 3
Stats-raader, om livilke man siger, at de
have gjort deres videnskabelige
Car-riere i Garden tilhest". Han blev
sera-fimerriddare 1829. — Gift 1) 1805
med Maria Henrietta Augusta Piper,
† 1809; 2) 1810 med friherrinnan
Sofia Lovisa von Friesendorff. G. U.
4. Adelswärd, Georg (Georges)
Nicolaus, friherre, diplomat, f. 31
aug. 1810 i Stralsund, † 26 nov. 1878 i
Paris. Föräldrar: hovmarskalken
friherre Göran Axel A. och Änne
Catherine Honorine Bernard. — A. blev
student i Paris 1829 och i Uppsala
1832, avlade kansliex. i Uppsala 1834
och utbildade sig därefter till
diplomat genom tjänstgöring i
utrikeskabi-nettet i Sverige och vid
beskickningarna i S:t Petersburg, Köpenhamn,
Paris, Haag och Madrid. Efter att en
kort tid ha varit envoyé i S:t
Petersburg (1856—58) förflyttades han till
Paris, där han verkade till 1877, då
han erhöll avsked. Hans ställning
vid ryska hovet var ganska ömtålig,
då förhållandet mellan Ryssland och
Sverige avsevärt försämrats under
Krimkriget. A:s uppgift var att efter
förmåga söka förbättra relationerna.
Särskilda förutsättningar ägde han
att fylla sin post i Paris. Han hade
själv uppfostrats i Frankrike, lians
mor var fransyska, och lian ägde
inflytelserika släktförbindelser; hans
yngre bror tillhörde den franska
storindustrins män. I avslutandet av 1865
Georges Adelswärd.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
