Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 4. Adelswärd, Georges - 5. Adelswärd, Theodor - Adils - Adler, Bror Viktor
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Adelswärd
12
Adler
Theodor Adelswärd.
års viktiga liandels- och
sjöfartstraktater mellan Sverige-Norge och
Frankrike hade A. en betydelsefull andel.
En av sina viktigaste uppgifter ansåg
han för övrigt vara att främja de
ekonomiska förbindelserna mellan De
förenade rikena och Frankrike. De
intimare diplomatiska förbindelserna
mellan Karl XV och Napoleon III
sköttes däremot i regel icke av honom
utan av den franske ministern i
Stockholm. — A. ansågs som en skicklig
och självständig diplomat, dock något
maklig och kanske icke särskilt
populär bland svenskarna i Paris. — Gift
1847 med Anne-Marie Macnamara från
Irland. G. U.
5. Adelswärd, Axel Theodor,
friherre, godsägare, industriidkare,
politiker, f. 13 okt. 1860 i Hyltinge
skn, Södermani. län, f 29 sept. 1929 i
Åtvidaberg, östergötl. län. Föräldrar:
godsägaren friherre Axel Reinhold
August A. och Augusta Charlotta
Teodora Berg. ■— A. blev student
som privatist 1878, studerade till 1881
vid Tekn. högskolan samt blev 1883
disponent för baroniet Adelswärd
och 1901 dess innehavare. En
betydande insats gjorde han där vid
omläggningen till trävaruindustri av
den gamla bruksrörelsen, som från
1870-talet befunnit sig i ständig
nedgång. De olika företag, som A. startat,
övertogos 1906 av ab. Åtvidabergs
förenade industrier, vars ordf. A. var
till sin död. Han bildade även ab.
Åtvidabergs kopparverk och
Forsaströms kraftab. Även jordbruket
ägnade A. intresse; mycket kända äro
de fruktträdsplanteringar, som han på
sin egendom Adelsnäs anlagt med
biträde av trädgårdsdir. R. Abelin;
sedan 1901 äro de förenade med en (från
1903) statsunderstödd trädgårdsskola.
—- A:s politiska uppfattning förde
honom till den borgerliga vänstern.
Han tillhörde 1906—OS Andra K:s
moderatliberala, 1912—19 dess
frisinnade parti och var därunder
finansminister i K. Staaffs andra ministär
okt. 1911—febr. 1914. Under sin första
[’iksdagsmannaperiod gjorde han sig
särskilt bemärkt i rösträttsfrågan,
där han ställde sig avvisande mot det
staaffska förslaget 1906 och i stället
förordade proportionella val. Även den
lindmanska regeringens förslag 1907
förkastade han och framlade ett eget
utförligt program, som dock fick föga
inflytande på frågans lösning 1909.
Bland de propositioner, som
framlagts på A:s föredragning och vunnit
riksdagens bifall, må nämnas förslag
till ny lag ang. arbetarskydd (1912)
och förslag, att regeringen må äga rätt
att å statens vägnar ingå avtal med
Luossavaara-Kiirunavaara ab., ab.
Gällivare malmfält och trafikab.
Grängesberg—Oxelösund om ökad
malmexport. Vid 1913 års riksdag
rönte A. särskilt från högerhåll skarp
opposition, då han föreslog, att de
medel, som anvisats till det s. k. lilla
kreditivet, skulle fördelas på en följd
av år -—• under motivering, att de
politiska förhållandena i Europa icke
gåve anledning till allvarligare
farhågor för krigiska förvecklingar.
Efter ministären Staaffs avgång i
febr. 1914 kom A. att tillhöra
oppositionen mot ministären Hammarskjöld,
klandrade dess bristande
initiativkraft i fråga om den inre politiken
och dess benägenhet att i viktiga
frågor gå riksdagen förbi samt
betvivlade särskilt efter en studiefärd i
Frankrike hösten 1915 opartiskheten
av regeringens utrikespolitik. A:s
sympatier lågo under kriget avgjort
på västmakternas sida, och han dolde
ingalunda sin önskan att se den tyska
militärmaktens fall. Först därefter
funnos enligt honom utsikter till en
rättfärdig och bestående fred. Efter
kriget deltog han ivrigt i den
verksamhet, som bedrevs av den
interparlamentariska unionen, en
sammanslutning av parlamentsgrupper i
olika länder med ändamål att verka
för fred och internat, samförstånd.
A. var 1922—2S unionens ordf.,
liksom han var ordf. även i Sv. fören.
för N. F. — En värdesättning av A:s
verksamhet låter sig svårligen ännu
göra. Hans största insatser torde dock
ha gjorts i sociala, näringspolitiska
och finansiella frågor. A. var 1920
—24 led. av Första K. Han invaldes
1902 i Lantbruksak ad. — Gift 1901
med grevinnan Louise Douglas, f. 22
nov. 1878, dotter till riksmarskalken
greve Ludvig D. och grevinnan Anna
Ehrensvärd. Hon är känd som förf.
till den historiska pastischen "Heddas
journal" (1935), släktkrönikan "Gre-
vinnorna på Stjärnorp" (1939) oclv
den historiska romanen "Hovlyckan en
vändekåpa" (1941), samtliga
utmärkta av "solida kunskaper och en livlig
uppfinning" (F. Böök). G. U., N. B.
Adils, konung av Ynglingaätten
på 500-talet. Son till Ottar
Vendel-kråka. — A. nämnes i flera källor:
Ynglingatal och Beowulfkvädet
(Ead-gils), Saxos danska krönika och några
isländska sagor. I Beowulf samt
Snorre Sturlasons Ynglingasaga ocli
Edda berättas om strider mellan A.
och Ale (Beowulf: Onela), en sv.
eller norsk konung. Källorna berätta
även mycket om A:s strider och
mel-lanhavanden med de danska
konungarna Helge och Rolf Krake. De
skriftliga uppgifterna har Birger Nerman
sammanställt med arkeologins
vittnesbörd i syfte att i detalj klarlägga
A:s levnad, men Nermans resultat äro
icke oomstridda. Så mycket torde
dock vara säkert, att A. varit en
historisk person. Enligt Snorres uppgift,
som bestyrkes av arkeologins
vittnesbörd, har A. blivit höglagd i Gamla
Uppsala, trol. i den längst bort från
kyrkan belägna s. k. Tors hög. G. U.
Adler, Bror Viktor, arkitekt,
skolman, f. 20 juni 1848 på egendomen
Sjuntorp i Fors’ skn, Älvsb. län, †
12 jan. 1910 i Stockholm. Föräldrar:
fabriksdisponenten Thure Mauritz A.
och Sara Wettergren. — A. genomgick
1S63—68 Chalmerska slöjdskolan i
Göteborg och var 1870—75 elev vid
Konstakad:s läroverk. Han var från
1S6S arkitekt i Göteborg och
uppförde där bl. a. Riksbankens filial,
Frimurarlogen och saluhallen samt
verkade som lärare vid Chalmerska
skolan från 1876 och vid Göteborgs
slöjdfören:s skola från 1881. Han
kallades 18S6 till föreståndare för
Tekn. skolan i Stockholm, där han
fortsatte den redan påbörjade
omorganiseringen. Han gjorde en
betydande insats för den tekniska under-
Bror Viktor Adler.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
