Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ahlberg, Per August - 1. Ahlberg, Adolf - 2. Ahlberg, Axel - 1. Ahlberg, Hakon - 2. Ahlberg, Alf
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Ahlberg
36
Ahlberg
mera konservativa gruppen, som efter
Sv. missionsförb: s uppkomst
stannade inom Evangeliska
fosterlandsstiftelsen. Som vän av statskyrkan
bekämpade han separatistiska
tendenser men förordade bl. a.
lekmannapre-dikan i samförstånd med
prästerskapet. — Sin viktigaste insats gjorde
A. som skolföreståndare,
resepredikant och religiös skriftställare. I
hans missionsskola i Vetlanda
utbildades kolportörer och missionärer,
samtidigt som anstalten var ett slags
kristlig folkhögskola. Han grundade
och ledde där även ett barnhem. Som
predikant visade lian rika gåvor och
besökte de flesta trakter av vårt land.
Bland A:s många skrifter har särskilt
"Biblisk skattkammare" (1866; 9:e
uppl. 1915) blivit mycket läst. —
Gift 1) 1851 med Adelina Jeanette
Sabelström, † 1881; 2) 1882 med
Hilma Gustava Beseman. —- Litt.: H. B.
Hammar, "P. A. A." (1889), delvis
A:s självbiografi. N". B.
1. Ahlberg, Johan Adolf, teolog,
skolman, f. 6 mars 1873 i Gällstads
skn, Älvsb. län. Föräldrar:
kontraktsprosten August A. och Antoinette
Gy-zander. •— A. avlade mogenlietsex. i
Halmstad 1S91, blev fil. kand. 1896,
teol. kand. 1902 och teol. dr 1912, allt i
Lund, där han även utnämndes till
docent i praktisk teologi 1903. Han
studerade i Halle 1900 och i Leipzig
och Köpenhamn 1902. Han
utnämndes till lektor i Skara 1905 och vid
Högre lärarinneseminariet i
Stockholm 1910(—38). Han var ordf. i
Religionsvetenskapliga sällskapet i
Stockholm 1930—36. A. deltog 1925—
27 på uppdrag av chefen för
Justitie-dep. i religionsfrihetssakkunnigas
arbete. -— A. representerar i sin
teologiska åskådning den fina syntes av
kristendom och humanism, som möter
hos hans främsta läromästare Pehr
Eklund och Pontus Wikner. Han har
även biträtt vid utgivandet av den
Adolf Ahlberg.
senares skrifter. För den högre
religionsundervisningen har A. skrivit
de mycket använda läroböckerna "Den
kristna världs- och livsåskådningen"
(1918; 5:e uppl., 4:e tryckn. 1939) och
"Religionshistorisk översikt" (11 :e
uppl. 1937). I prästmötesavhandl.
"Bergspredikans etik" (1930) har A.
givit en utmärkt sammanfattning av
den senaste forskningens syn på
Bergspredikans sedliga innehåll och
betydelse. Bland hans övriga arbeten
märkas "Apostlar, profeter och lärare"
(1903) och "Jesu etik" (1912). Tills,
med Liedgren och Pihl har A. utgivit
"Folkskolans kristendomsbok" (2: a
uppl. 1938). — Ogift. E. B—n.
2. Ahlberg, A x e l Wilhelm,
språkforskare, skolman, f. 26 april 1874 i
Gällstads skn, Älvsb. län. Bror till
A. 1. —Efter mogenhetsex. i Halmstad
1S91 inskrevs A. 1892 vid Lunds univ.,
där han blev fil. kand. 1894, fil. lic.
1899, fil. dr 1900, docent i latinska
språket och litteraturen s. å., och där
han flera år uppehållit professur.
Han var lärare vid Lunds privata
elementarskola 1901—09, blev 1909
lektor i Växjö, var 1916—26 rektor
vid Högre allm. läroverket i
Norrköping och blev 1925 lektor vid Norra
latinläroverket i Stockholm, där han
1929—39 var rektor. Han var 1931—
32 ordf. hos läroverkssakkunnige. År
1941 erhöll han prof:s namn. — A:s
vetenskapliga författarskap
behandlar främst latinsk metrik, grammatik
och textkritik. Mest betydande äro
hans undersökningar över äldre
latinsk metrik och prosodi. Han har
även utgivit nya uppl. av Sallustius
på grundvalen av egna textkritiska
granskningar och författat en allm.
begagnad latinsk grammatik för
gymnasiet (1916; S:e uppl. 1937). — Gift
1904 med Elisabet Malm. N. B.
1. Ahlberg, Claes Axel Hak ön,
arkitekt, f. 10 juni 1891 i Laholm.
Föräldrar: kontraktsprosten Axel A. och
Anna Lindskog. ■— A. studerade först
vid Tekn. högskolan i Stockholm, där
han avlade arkitektex. 1914, och
därefter vid Konstakad. till 1917. Han
företog en studieresa till utlandet
1919—20. A. var sekr. i Sv. slöjdfören.
1918—19, tillhörde dess styr. 1931—40
samt var dess v. ordf. och ordf. i dess
arbetsutskott 1932—34. Han var red.
för tidn. Byggmästaren 1922—24,
utnämndes till arkitekt i
Byggnadsstyr. 1923, till slottsarkitekt vid
Gripsholm 1933 och till arkitekt i
Medicinalstyr. 1935. Han var led. av
Rådet till skydd för Stockholms
skönhet 1932—34, ordf. i Sv.
arkitekt-fören. 1933—35 samt är ordf. i Sv.
arkitekters riksförb. sedan 1936. A.
är led. av Konstakad. sedan 1934.
—-Bland A:s första arbeten tilldrog
Hakon Ahlberg.
sig konstindustrihallen på
göteborgsutställningen 1923 en viss
uppmärksamhet, framför allt på grund av den
förnäma interiören. Redan där
kunde man iaktta A:s strävan att
sammansmälta inhemsk
byggnadstradition med en moderat modernism av
närmast klassicerande kynne, som i
några av hans senare arbeten mera
ansluter sig till funktionalismen. A.
har utfört prästgården och
församlingshuset i Brännkyrka förs. (1924),
PUB:s affärshus vid Adolf Fredriks
torg i Stockholm (1925),
Frimurareordens barnhus vid Blackeberg med
det förnäma lilla kapellet (1930),
medborgarhuset i Falun (1935) samt
de nya kyrkorna i Mälarhöjden (1928)
och Stora Sköndal utanför Stockholm
(1929). Under de senaste åren har
hans verksamhet i stor utsträckning
kommit att specialiseras på sjukhus,
varvid han utfört såväl ny- som
ombyggnader. S:t Olofs sjukhus i Visby
(1935) och Sidsjöns sjukhus vid
Sundsvall (1941) äro skapelser av A.,
som därjämte svarat för utvidgningen
av S:t Görans sjukhus i Stockholm
(1938) och Norrköpings lasarett
(1939). Till hans produktion höra
också Landsorganisationens skola i
Brunnsvik (1928) och
Stadshypoteks-kassans nybyggnad i Stockholm
(1940). — Som förf. har A. bl. a.
framträtt med ett arbete på engelska
om den nyare sv. arkitekturen,
"Modern Swedish Architecture" (1924).
— Gift 1925 med Ellen Nisser. Th. N.
2. Ahlberg, A lf Robert Bertil,
filosof, skriftställare, folkbildningsman,
f. 21 okt. 1892 i Laholm. Bror till A. 1.
— A. blev 1911 fil. kand. och 1917 fil.
dr i Lund (på avliandl.
"Materieproblemet i platonismen"), var vik.
adjunkt vid Högre allm. läroverket å
Södermalm i Stockholm 1918—21 och
föreläsare vid Arbetareinst. där 1921—
22, var medarb. i Sv. dagbladet 1918
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
