Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1. Alin, Oscar - 2. Alin, Edvard - 1. Alin, Svante
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Alin
54
Alin
Oscar Ålin,
till unionen. I riksdagen tillhörde
A. Första K:s majoritetsparti, var
medl. av dess förtroenderåd frän 1894
och hade ett stort inflytande inom
detta. Principiellt var han icke emot
en sådan revision av
unionsbestämmelserna, som tillfredsställde de
norska likställighetssträvandena,
förutsatt att dessa utsträcktes även till
de gemensamma skyldigheterna, bl. a.
beträffande försvaret. Detta betonade
han starkt vid olika tillfällen, bl. a.
då frågan om en ombildning av den
s. k. ministeriella konseljen i början
av 1890-talet var å bane, varvid
gemensam utrikesminister var en
huvudpunkt i K. M:ts förslag av 14 jan.
1893. Samma ståndpunkt kommer till
synes i det förslag, som A. utarbetade
som led. av den sv.-norska
unionskommittén 1895—98. Mot en
unionsupplösning ställde lian sig i det längsta
avvisande, men han hade dock öppen
blick för den dåv. unionens vådor.
På grund av försvagad hälsa lämnade
A. 1899 riksdagen och ägnade sig
därefter huvudsakl. åt sin rektorsbefatt-
ning. Sjukdomen (kräfta) lade honom
dock redan följ. år i graven. — A: s
politiska verksamhet tog nästan helt sikte
på de stora rikspolitiska frågorna. Ett
av hans ideal var en stark, lagbunden,
blott riksintresset tjänande
konungamakt. Han var en energisk och
konsekvent företrädare för den
konservatism, som av gammalt haft djupa
rötter vid Uppsala univ. För tidens
sociala krav hade han föga förståelse:
han motsatte sig ivrigt den politiska
rösträttens utsträckning, den
kommunala röstskalans begränsning, minsta
inskränkning i latinets förhärskande
ställning o. s. v. — A. blev led. av
Vitt. akad. 1889 och jur. hedersdr
1893. — Gift 1879 med Gerda
Elisabet Sallander. — Litt.: O. Varenius,
"O. A." (1901); biografi av C. A.
Reuterskiöld i Statsvet. tidskr. 1901
och av E. Hildebrand i Hist. tidskr.
1901. G. U.
2. Alin, Edvard Fabian
Emanuel, obstetriker ocli gynekolog, f. 18
april 1859 på Norns bruk, Hedemora
landsförs., Kopparb. län, † 10 mars
1935 i Stockholm. Föräldrar:
bruksinspektören Edvard A. och Aurora
Lewin. Syssling till A. 1. — Efter
mogenhetsex. i Uppsala 1878 inskrevs
A. s. å. vid univ. därstädes och blev
där med. kand. 1886, med. lic. 1890
och med. dr 1893. Han var docent
i obstetrik och gynekologi vid Karol.
inst. 1900—06, bitr. läkare vid
Sällskapet Pro patrias barnbördshus 1892
—99 och dir. och överläkare där 1899
—1901. Han var bitr. lärare vid
Undervisningsanstalten för barnmorskor
i Stockholm och bitr. läkare vid Södra
barnbördshuset 1897—1911 samt
överlärare med prof:s namn vid nämnda
anstalt och överläkare och dir. vid
nämnda barnbördshus 1911—24. Han
utgav facktidskr. "Jordemodern" 1905
—28. — Som lärare och
läroboks-förf. verkade A. nitiskt och
framgångsrikt för de sv.
barnmorskornas utbildning och intresserade sig
även för förbättrande av deras sociala
och ekonomiska förhållanden. I mer
än tre decennier var han en av
huvudstadens mest anlitade
förlossningsläkare och specialläkare för
kvinnosjukdomar. Han ägnade sig även åt
vetenskapligt författarskap inom sitt
fack. — Gift 1903 med Clara
Rundqvist. S. L.
1. Alin, Svante, teolog,
psalmförfattare, f. 19 maj 1852 i Skarstads
skn, Skarab. län, † 20 sept. 1930 i
Sventorps skn, Skarab. län.
Föräldrar: hemmansägaren Sven Pettersson
och Johanna Svensdotter. — A. blev
elev vid Fjellstedtska skolan i Uppsala
1870, student vid univ. där 1876,
avlade teoretisk och praktisk teologisk ex.
där 1879 och pastoralex. i Skara 1881,
beklädde befattningar som v.
komminister på olika platser, blev
komminister i Fågelås 1884 och kyrkoherde
i Sventorp i Skara stift 1887. Han blev
prost 1903 och teol. dr vid
reformationsjubileet 1917. — A. är mest känd
för sin insats vid den
psalmboksrevision, som utmynnade i
psalmbokstill-lägget 1921. Hans inställning till
psalmerna bestämdes av
renlärighetskrav, som gåvo uttryck för en kärv
ortodox ståndpunkt. I en
provpsalmbok, som han utgav 1903, utmönstras
radikalt icke mindre än 180 av de
wal-linska psalmerna i 1819 års
psalmbok, vilket föranledde bestämda
invändningar. I 1921 års
psalmbokstill-lägg är A. företrädd med ett antal
psalmer, bearb, och övers., som
anknyta till luthersk psalmtradition ocli
utmärka sig för "både biblisk
konkretion och osökt folklighet" (E. N.
Söderberg); i 1937 års psalmbok äro
psalmerna 161, 229, 232, 270, 339 och
596 av honom. A:s teologiska arbeten,
t. ex. "Kyrkliga frågor" (1893) och
"Om dopet" (1886; 7:e uppl. 1916),
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
