Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Alm, Gunnar - Almati, Adèle - Almén - 1. Almén, August - 2. Almén, Tore
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Almati
56
Almén
August Almén.
Lantbruksstyr. 1925, föreståndare för
Statens undersöknings- och
försöksanstalt för sötvattensfisket på Lovön
1932 och byråchef i Lantbruksstyr.
1941. Han har sedan 1935 varit
lärare i fiskerikunskap vid Tekn.
högskolan, sedan 1936 i fiskevård vid
Skogshögskolan samt liar företagit ett
flertal studieresor till olika europeiska
länder och Nordamerika. Han blev
led. av Lantbrulcsakad. 1934 och är
president i Internat, fören. för
teoretisk och praktisk limnologi. — A.
intar en framskjuten ställning på
fiskodlingens område ocli har lett
omfattande undersökningar över bl. a.
problemet om fiskarnas tillväxt,
sjöregleringars inverkan på fiskbeståndet och
kräftpestens spridningssätt. Han har
ägnat sig åt sötvattensfaunans
utforskande och bl. a. undersökt vissa
kräftdjurs systematik och biologi i
gradual-avhandl. "Monograpliie der
schwedi-sclien Süsswasserostraeoden" (1915). I
ett 100-tal skrifter liar han behandlat
såväl biologiska som praktiskt
fiskeri-biologiska ämnen, bl. a. laxfiskarnas
biologi och flottningens inverkan på
fisket. — Gift 1926 med Lisa
Eriksson. S. L.
Alma’ti, Alma Adéle,
operasångerska, f. 23 febr. 1861 i Jersey City,
New Jersey, Förenta staterna, † 7
juli 1919 i Berlin. Föräldrar:
kaptenen Berthold Heitmann och Emma
Gercken. ■— A. studerade 1877—78
vid Musikkonservatoriet, senare för
I. Dannström och L. Gerlach i
Köpenhamn samt M. Marcliesi i Wien och
Paris 1881—S4. A. var engagerad vid
K. teatern 1886—88 samt 1891—97,
varjämte hon var verksam vid
utländska scener. Bland hennes roller
märkas Amneris i "Aida", Selika i
"Afrikanskan", Fidès i "Profeten",
Leonora, Ortrud i "Lohengrin",
Brünn-hilde i "Valkyrian", Nancy i
"Martha" ocli Lisa i "Per Svinaherde". —
A. hade en uttrycksfull och välskolad
altstämma; hon gjorde sig särskilt
bemärkt genom den dramatiska
lidelsefullheten i sina rolltolkningar. —
Gift 1) 1895 med operasångaren och
regissören Axel Rundberg; 2) 1910
med den tyske konsertsångaren
Gustav Adolf Henkels. A. L., S. T.
Almén. Släkten härstammar från
kyrkoherden och prosten Johan
Andersson i Myckleby, Bohuslän (f. 1783,
† 1849), vars sju söner antogo namnet
A. Den äldste av dessa, kyrkoherden
Johan Aron Andersson-A., blev far
till Sigge Theodor A., möbelarkitekt
och förf. (f. 1881, † 1914), som
framträdde med några närmast
dilettan-tiska romaner, där lian i viss mån
hade Ibsen till förebild. En yngre son
till prosten Johan Andersson var
generaldir. i Medicinalstyr. August
Theodor A. (A. 1), far till
rättsveten-skapsmanneii Töre A. (A. 2) och
pedagogen rektor Gunhild A. (A. 3).
1. Almén, August Theodor,
fysiolog och kemist, ämbetsman, f.
24 jan. 1833 i Myckleby prästgård i
Bohuslän, † 24 nov. 1903 i Stockholm.
Föräldrar: prosten Johan Andersson
och Karolina Elisabet Lignell. — A.
blev student i Uppsala 1852, med.
kand. 1858, med. lic. 1859 och med. dr
1860, förordnades att förestå
professuren i medicinsk och fysiologisk kemi
vid univ. 1860, utnämndes till prof. i
samma ämne 1861 och var univ:s
rektor 1873—74, ordf. i Uppsala
stadsfullmäktige 18S0—83, generaldir. i
Medicinalstyr. 1883—98 och led. av
Första K. 1886—1902. A. blev led. av
Vet. akad. 1872 och av Lantbruksakad.
1884 samt fil. hedersdr i Köpenhamn
1879. — Med rik begåvning och
ovanligt stor arbetsförmåga förenade A.
utpräglat praktisk läggning. Hans
föreläsningar voro uppskattade för såväl
det gedigna innehållet som det klara,
flärdfria och stundom originella
framställningssättet. Som kemist sysslade
A. mest med analytiska
undersökningar ocli utarbetade enkla och praktiska
men tillförlitliga metoder. Det i hela
världen allmännast begagnade
reagenset på socker i urinen är angivet
av honom och kallas "Alméns
reagens". Länge var han sysselsatt med
förarbeten till en kommentar över den
sv. farmakopén men hann aldrig
slutföra den. Genom sina
omfattande undersökningar av dricksvattens
renhet och av naturliga och
konstgjorda mineralvatten gav lian
impulsen till mineral- ocli
läskedrycksin-dustrin i vårt land. Av stor betydelse
voro också hans analyser av köttet
från olika slag av fisk och
överhuvudtaget hans arbeten över födoämnena.
— Som generaldir. i Medicinalstyr.
fick A. till stånd bl. a. en mängd
nya sinnessjukhus, och hela
hospitalsväsendet utvecklades kraftigt under
lians chefstid. Även
provinsialläkar-frågan löstes under hans ledning efter
riktlinjer, som ännu bestämma
utvecklingen. Som riksdagsman tillhörde
A. den frihandelsvänliga och moderata
fraktionen. Bland hans skrifter
märkas "Våra vanligaste näringsmedels
sammansättning, näringsvärde, pris
och billighet" (1SS5), "Våra vanligaste
proviantartiklars beskaffenhet" (1891)
och "Huslig ekonomi och dess
tillämpning på utspisningen vid allmänna
inrättningar" (1902). — Gift 1862
med Sanna Fries. N. B.
2. Almén, Töre August, jurist,
f. 14 okt. 1871 i Uppsala, † 15 mars
1919 i Stockholm. Son till A. 1. —
Efter mogenhetsex. i Stockholm 1889
inskrevs A. s. å. vid Uppsala univ., där
han blev jur. utr. kand. 1895, jur. utr.
lic. 1900 och jur. utr. dr s. å. Han
förordnades 1897 till docent i civilrätt
vid Uppsala univ. samt förestod
professuren i civilrätt 1898—1900 och i
straffrätt 1900—02. Sistn. år blev han
sekr. i den för behandling av vissa
till obligationsrätten hörande ämnen
tillsatta skandinaviska kommittén
och lämnade därmed definitivt den
akademiska banan. Kommittéarbetet
varade för A:s del till 1903. Ilan blev
adjungerad led. av Svea hovrätt 1904
och var led. av Lagberedningen 1906—
09. — I gradualavhandl. "Om auktion
såsom medel att åvägabringa aftal"
(1—2, 1897—1900) systematiserade
A. rättsligt de många lokala
auktionsreglementena. Sitt främsta verk "Om
köp och byte af lös egendom" (1—2,
1906—08) utarbetade A. som sekr. i
köpelagskommittén. Det är vårt
främsta arbete inom
obligationsrättens område, "et saare
betydnings-fuldt videnskabeligt Arbejde, der gjør
dens Forfatter og den skandinaviske
Betsvidenskap Ære" (Jul. Lassen).
A. återgick 1910 till obligationsrätts-
Tore Almén.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
