Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 3. Almgren, Oscar - Almkvist, se även Almquist, Almqvist - Almkvist, John - Almkvist - 1. Almkvist, Herman - 2. Almkvist, Johan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Almkvist
59
Almkvist
John Almkvist.
nedomen om de nordeuropeiska
förbindelseledernas sträckning och de
germanska kulturområdenas gränser.
Bland A:s många viktiga arbeten
må nämnas "Kung Björns hög och
andra fornlämningar vid Håga" (1905),
som grundar sig på mönstergilla
utgrävningar i fältet, samt "Die ältere
Eisenzeit Gotlands" (1914—23; utg.
tills, med Birger Nerman). Särskilt
bekanta äro A:s
hällristningsforskningar. Det mest betydande arbetet
på detta område är "Hällristningar
och kultbruk" (Vitt. akad:s handl.
1927). A. var den förste innehavaren
av professuren i nordisk fornkunskap
i Uppsala. Han var lärjunge till
Hans Hildebrand ocli Oscar
Montelius, vilket även gradualavhandl.
visar, och är själv förmedlare av
traditionen från dessa till en ny
forskar-generation. Mycket fruktbärande för
vetenskapens utveckling blev det
intima samarbete med filologer och
naturvetenskapsmän vid univ., vilket
A. inledde. Han har i flera
skrifter verkat för fornkunskapens
popularisering. Särskilt må nämnas den
utmärkta handboken "Sveriges fasta
fornlämningar från hednatiden" (1904;
3:e uppl. 1934), som allsidigt
behandlar de olika landskapens särdrag
i antikvariskt-topografiskt avseende,
samt framställningen i "Sveriges
folk" (utg. av I. Flodström 1917). På
sin femtioårsdag 1919 hyllades A.
med festskriften "Studier tillägnade
Oscar Almgren". Han blev led. av
Vitt. akad. 1908. — Gift 1913 med
Bertha Söderqvist. G. U.
Almkvist, se även Almquist,
Almqvist.
Almkvist, Nils Johan [Jolin)
Fredrik, skolman och politiker, f.
24 nov. 1875 i Härnösand.
Föräldrar: bankvaktmästaren Johan
Fredrik A. och Emma Grubbe. — A.
avlade folkskollärarex. i Härnösand 1897.
Efter att ha tjänstgjort som
folkskollärare i sin hemstad 1897—1915 var
han 1915—29 folkskolinspektör i
Västerbottens n. inspektionsområde
(bosatt i Skellefteå), 1929—30
folkskolinspektör i Stockholmstraktens
inspektionsområde och 1930—41
undervisningsråd och led. av Skolöverstyr.
Sedan 1942 är han Skolöverstyr :s
inspektör för dövstumundervisningen.
A. deltog i det kommunala livet i
Härnösand och Skellefteå. Som varmt
intresserad nykterhetsman slöt han
sig till Liberala samlingspartiet (från
1923 Frisinnade folkpartiet). Han var
led. av Första K. 1919—30 och
tillhörde 7 juni 1926—2 okt. 1928 som
statsråd och chef för Ecklesiastikdep.
C. G. Ekmans första ministär. Hans
främsta insats i denna egenskap var
det betydelsefulla initiativet till
framläggandet för 1927 års riksdag av den
stora propositionen om skolväsendets
omorganisation, som byggde på
principen om folkskolan som bottenskola,
och som i stora drag realiserades
genom riksdagens beslut. A. har
innehaft flera offentliga uppdrag; bl. a.
liar han som 1935 tillkallad
sakkunnig utarbetat det förslag till
dövstum-undervisningens omorganisation, som
slutligt genomfördes vid 1938 års
riksdag. — Vid sidan av sin tjänst
verkade A. tidigare också som journalist
(medarb. i Härnösandsposten 1899—
1915) samt utgav flera skrifter, bl. a.
"Folkundervisningens omläggning i
praktisk riktning" (1912),
"Fortsättningsskolor för landsbygdens ungdom"
(1912) samt "Folkskolan och
emigrationen" (1914). Intryck och
erfarenheter från vidsträckta utländska
resor har han också framlagt i skrift,
bl. a. i "Idrottsliv i Nordamerikas
folkskolor" (1914). — Gift 1898 med
Jenny Nordin. Spr.
Almkvist, namnform, använd av
flera medl. av stockholmssläkten
Almqvist, härstammande från
svarvaråldermannen i Stockholm Per
Almqvist (f. 176S, † 1850).
Namnformen antogs av en yngre sonson till
lionom, språkforskaren Herman
Napoleon A. (A. 1) och dennes brorson,
prof. i svfilidologi Johan Reinhold A.
(A. 2). En son till A. 1 är läkaren och
idrottsmannen Sune A. (A. 3).
1. Almkvist, H e r m a n Napoleon,
språkforskare, f. 28 april 1839 i
Stockholm, † 30 sept. 1904 i Uppsala.
Föräldrar: stadskassören Per Johan A.
ocli Fredrika Vilhelmina Holmström.
— A. blev student i Uppsala 1856, fil.
kand. 1S64 och fil. dr och docent i
arabiska språket vid Uppsala univ. 1866.
Han fortsatte därefter sina studier i
utlandet, i Paris våren 1S67 och i
Leipzig 1S69—70, och företog 1875—
78 som stipendiat en forskningsresa
i Främre Orienten, där han studerade
för infödda lärare. Vid återkomsten
till Uppsala erhöll A. ett personligt
anslag för undervisning i
utomeuropeiska språk, utnämndes till e. o. prof.
i jämförande språkforskning 1SS0 och
till prof. i semitiska språk 1892. —
A. var en ypperlig pedagog,
särskilt på ett mera elementärt
stadium. Hans vetenskapliga produktion
var utomordentligt omfattande och
mångsidig men till följd därav något
splittrad. Fastän de semitiska
språken, främst arabiskan, voro föremål
för hans stora intresse, var det dock
hamitiska språk, som A. kom att
behandla i sina mest berömda
vetenskapliga skrifter: "Die Bisehårisprache"
(1—2, Uppsala 1881—85), ett av
afrikansk språkforsknings förnämsta
verk, och "Nubische Studien in Sudan
1877—78", utg. efter A:s död av hans
efterträdare K. V. Zetterstéen. A:s
värdefullaste bidrag till den
semitiska filologin är "Kleine Beiträge zur
Lexikographie des Vulgärarabischen"
(1—2, 1891—1926). — Sitt intresse
för vårt eget språks utveckling
visade A., som var anhängare till den
fonetiska stavningsprincipen, i en
uppsats 1870 "Svenskt språk och
rätt-stafning", där han yrkar på ljudenlig
rättstavning. A. var också verksam
som populärvetenskaplig förf., och
lian har skickligt översatt engelska,
franska, norska och ryska förf:s
arbeten. — Gift 1881 med Emeli Sofia
Axelson. — Litt.: biografi av K.
V. Zetterstéen i Nord. univ.-tidskr.
1904. S. J.
2. Almkvist, Johan Reinhold,
läkare, f. 3 juli 1869 i Ystad. Föräldrar:
professorn Pehr Vilhelm Almqvist och
Laura Mathilda Cnattingius.
Brorson till A. 1. — Efter mogenhetsex.
i Stockholm 1887 blev A. med. lic. vid
Karol. inst. 189S och med. dr i
Uppsala 1903, var underläkare vid S:t
Görans sjukhus i Stockholm 1S98—•
Herman Almkvist.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
