Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Almquist, Ansgar - Almquist, Bror - Almquist - 1. Almquist, Eric Jonas - 2. Almquist, Eric Abraham
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Almquist
62
Almquist
ra stilkänsla och förmåga att anpassa
sig efter arkitekturens krav ha
kommit till synes i de dekorativa
uppgifterna; hans konst bygger på intimt
naturstudium och noggrann
formanalys. — A. var lärare i skulptur vid
Tekn. skolan i Stockholm 1931—38. —
Gift 1919 med Sigrid Löfgren. Th. N.
Almquist, Bror Edvard, arkitekt,
f. 9 aug. 1864 i Borgviks kapellförs.,
Värml. län. Föräldrar: bruksägaren
August A. och Hanna Unger. — A.
genomgick fackavd. för
husbyggnadskonst vid Chalmers tekn.
läroanstalt 1882—87, studerade vid
Konst-akad:s läroverk 1887—90, var
anställd som arkitekt hos prof. I. G.
Clason 1890—94 med avbrott för en
utländsk studieresa 1892—93 och har
därefter bedrivit egen verksamhet. A.
har från 1898 varit anställd i
över-intendentsämbetet (från 1918 Bygg
nadsstyr.) som tjänstgörande
arkitekt utom stat. Han ledde som
arbetschef omändringen av Vet. akad:s
förutv. byggnad (Wallingatan) till
lokaler för Fångvårdsstyr.,
Medicinalstyr. och Tandläkarinst. — Bland
de många byggnadsverk, som A.
utfört, kunna nämnas
folkskoleseminarierna i Strängnäs (1900) och
Karlstad, Kristinehamns praktiska skola
(1915, i samarbete med arkitekten V.
Bodin), Kristinehamns realskola (s.
å.), ab. Separators nybyggnad (1902)
och Mälarbadet (1904, bägge i
Stockholm i samarbete med V. Bodin). Han
har även ritat ett stort antal villor
och herrgårdsbyggnader, ett flertal
fabriker, gravmonument och kyrkor,
t. ex. i Norrbyn, Hörnefors, Dalby,
Värmlands Nyskoga, Munkfors,
Forshaga, Lundsberg, Blomskog samt
Munkedals kapellkyrka och
Betlehemskyrkan i Karlstad. Han har
dessutom restaurerat en mängd kyrkor,
utfört etsningar, teckningar,
adresser och bokband. — Gift 1898 med
Märta Ödmansson. N. B.
Erie Jonas Almquist, Målning av K. Viertel
1805 (Uppsala universitet).
Almquist. Släkten härstammar
från skattebonden Erik Mattsson (†
omkr. 1570), som ägde gården Lövsta
i Almunge skn, Stockholms län. Delar
av gården besittas alltjämt av hans
avkomlingar. En ättling till honom,
kyrkvärden Erik Abrahamsson (f.
1668, † 1733), hade sonen Abraham,
kyrkoherde och kontraktsprost (f.
1699, † 1760), som efter
fädernesock-nen Almunge antog namnet A. Han
blev far till teol. prof. Erie Jonas A.
(A. 1). En äldre son till denne,
biskopen i Härnösand Erie Abraham A. (A.
2), blev stamfar för släktens äldre
gren och far till åtta söner. En av
dessa, kontraktsprosten Oscar A. (f.
1810, † 1895), hade sönerna a)
skolmannen och botanisten Sigfrid A.
(A. 6) — make till pedagogen Sofi
A. (A. 7) och far till
föreståndarinnan för Sofi Almquists samskola i
Stockholm Signe A. (f. 1879) —, b)
läkaren prof. Ernst A. (A. 8) och c)
översten Otto A (f. 1861, † 1935), far
till botanisten Erik A. (A. 12). Bröder
till kontraktsprosten Oscar A. och
söner till A. 2 voro a) grosshandlaren
i Stockholm Bernhard A. (f. 1813, †
1881), far till arkivrådet,
bibliotekarien hos konungen, Johan A. (A. 10),
som blev far till juristen prof.
Jan-Eric A. (A. 13), samt b) läkaren med.
dr Seth Valentin A. (f. 1820, † 1891),
far till riksarkivarien prof. Helge A.
(A. 11). — Släktens yngre gren
härstammar från en yngre son till A. 1,
krigskommissarien Carl Gustaf A. (f.
1768, † 1846). Bland hans barn märkas
a) förf. Carl Jonas Love A. (A. 3),
b) generaldir. för Fångvårdsstyr.
Gustaf Fridolf A. (A. 4), som blev far till
överdir. för Fångvårdsstyr. Viktor A.
(A. 9), samt c) landshövdingen Erie
Victor A. (A. 5). En sonson till A. 4
är filmkritikern Bengt Idestam-A. (A.
14). — Litt.: J. A. Almquist, "Kon-
traktsprosten Abraham A:s
fäderne-oeh mödernehärstamning" (1916) och
"Almquistiana" (bibliografi; 1892).
1. Almquist, Erie Jonas,
teolog, skolman och riksdagsman, f. 2
febr. 1729 i Täby skn, Stockholms län,
† 15 mars 1808 i Tierp, Uppsala län.
Föräldrar: kontraktsprosten Abraham
A. och Anna Magdalena Ekvaldh. — A.
blev student i Uppsala 1741, fil. mag.
1752, teol. kand. 1757 och teol. docent
vid Uppsala univ. s. å., kvarstod som
sådan i nio år, prästvigdes 1759, blev
lektor i hebreiska och grekiska
språken i Gävle 1766 och kyrkoherde i
Vendel 1774 (prost 1777). Som docent
hade A. tre gånger varit uppförd på
förslag till teol. adjunkt i Uppsala
men alltid sett sig förbigången av
mindre kvalificerade medtävlare.
Sextio år gammal utnämndes han utan
egen ansökan till kyrkoherde i Tierp
1789 och följ. år till prof. i dogmatik
i Uppsala. De två sista
utnämningarna torde ha haft politisk bakgrund.
A., som var riksdagsman 1778—
79, 1786 och 1792, hade genom att
rösta för det fersenska förslaget om
spannmålsmagasins inrättande (1786)
kommit i motsatsställning till sin
sockenherre, den extreme
oppositionsledaren Charles De Geer, som 1789
lyckades förhindra A:s återval. Gustav
III föranleddes därav att anse honom
mera betydande som politiker än han
var, och utnämningarna synas till
väsentlig del ha berott på kungens
personliga ingripande. — Trots sin
höga ålder kom A. att bli en av
fakultetens bästa prof. Hans teologiska
åskådning var moderat ortodox. Detta
kommer till synes i hans båda mest
kända arbeten "Inledning til den
heliga skrifts läsning" (anonym 1775),
den första betydande sv.
inledningen till bibeln, och "Commentarius
in theses theologiæ dogmaticæ Jo.
Aug. Ernesti" (1804), som för sin tid
var ett högst märkligt arbete i
systematisk teologi och länge användes ss.
lärobok vid univ. — Gift 1761 med
Hedvig Cecilia Bergman. G. U.
2. Almquist, Erie Abraham,
teolog, biskop, f. 25 maj 1767 i Gävle,
† 29 juli 1830 i Härnösand. Son till
A. 1. — A. blev student i Uppsala
1780, fil. kand. 1793 och fil. mag. 1794,
teol. kand. s. å., teol. lic. 1795 och teol.
dr 1809 (disp. redan 1796). På grund
av sina förbindelser med den s. k.
juntan, en sällskaplig sammanslutning
av studenter och akademiker med
frisinnade åsikter — bröderna
Silverstolpe, Benjamin Höijer, Hans Järta
och Carl von Rosenstein m. fi. — var
A. mindre väl sedd av regeringen, och
hans befordran kom bl. a. på grund
därav att fördröjas i det längsta. Han
blev dock slutl. e. o. prof. i dogma-
Bror Almquist,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
