Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 10. Almquist, Johan - 11. Almquist, Helge - 12. Almquist, Erik - 13. Almquist, Jan-Eric - 14. Almquist, Bengt Idestam, filmkritiker, se Idestam-Almquist - Almqvist, se även Almkvist, Almquist - Almqvist, Ester, målarinna, se s. 70 - Almqvist, Johan, teolog och riksdagsman, se s. 69 - Almqvist, Ludvig, ämbetsman och politiker, se s. 69 - Almqvist, Osvald, arkitekt, se s. 70 - Almqvist, Pehr Vilhelm, väg- och vattenbyggare, se s. 70 - Almqvist, Stig - Almqvist, Sven, industriman, se s. 69 - Almqvist
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Almquist
68
Almquist
Helge Almquist.
har A. varit ytterst verksam. Bl. a.
har lian utgivit tio volymer av Gustaf
I:s registratur (1902—16), "Arvid
Trolles jordebok 1498" (1938) ocli
"Stockholms äldre stadsböcker"
(hittills 11 vol., 1926—39). A. är sedan
1902 skattmästare i K. samfundet för
utgivande av handskrifter rörande
Skandinaviens historia, sedan 1910
led. (sedan 1918 ordf.) i styr. för
Personhistoriska samfundet, sedan 1922
led. av Vitt. akad. och har 1911—38
varit styr.-led. (resp. ordf.) i Sunds
ab., deputerad i Jernkontoret (resp.
brukssocietetens ordf.) 1917—37. —
Gift 1893 med Cecilia Dillner. G. U.
11. Almquist, Helge Knut
Hjalmar, historiker, arkivman, f. 17 dec.
1880 i Stockholm. Föräldrar: med. dr
Seth Valentin A. och Anna Sof ia
Fem-ström. Sonson till A. 2. ■—- Efter
mo-genhetsex. i Stockholm 1899 inskrevs
A. s. å. vid Uppsala univ., där han blev
fil. kand. 1902, fil. lic. 1907 och fil. dr
1908. Han erhöll sin utbildning under
ledning av Harald Hjärne och fick
därvid intresset riktat på Sveriges
östeuropeiska politik under vasa- och
stormaktstiden. Genom studier vid
ryska, baltiska, tyska, danska och
österrikiska arkiv skaffade han sig
en grundlig kännedom om
källmaterialet. Främst bland A:s arbeten
rörande dessa tidsavsnitt märkas
gradualavhandl. "Sverige och
Ryssland 1595—1611", som skaffade
honom en docentur i historia vid Uppsala
univ., samt "Holstein-Gottorp, Sverige
ocli den nordiska ligan i den politiska
krisen 1713—1714" (1918). A. var
prof. i historia vid Göteborgs
högskola 1915—26 och blev sistn. år
riksarkivarie ocli clief för
Riksarkivet. Bland hans senare arbeten
märkas särskilt den grundliga
stadshistoriska undersökningen "Göteborgs
historia 1619—1718" (1—2, 1929—
34) och den mera populärt lagda
framställningen "Reformationstidens
och stormaktstidens förra skede" i
samlingsverket "Svenska folkets
historia" (2: 1, 1922). A. har dock
ingalunda uteslutande begränsat sig till
ovannämnda epoker; i flera
uppsatser, bl. a. i Hist. tidskr., liar lian
behandlat ämnen från 1800-talets sv.
historia. Han liar även varit red. för
"Världshistorien skildrad i dess
kulturhistoriska sammanhang"
(Lindblads världshistoria). A. tillhörde
Andra K. 1925—28 och Första K. 1934.
Han blev led. av Vitt. akad. 1929 och
av Vet. akad. 1933. — Gift 1915 med
Ingegärd Ekman. G. U.
12. Almquist, Erik Gustaf,
botanist, f. 14 jan. 1892 i Funbo skn,
Uppsalalän. Föräldrar: översten Erik Otto
A. och Elsa Carolina Elisabeth Didron.
Brorson till A. 6 och A. 8. — A. blev
student 1910, fil. mag. 1917, fil. lic.
1927 och fil. dr 1929, allt i Uppsala,
samt utnämndes till lektor i biologi
med hälsolära och kemi vid Högre
allm. läroverket i Eskilstuna 1931.
— A. har bl. a. genom "Upplands
vegetation och flora" (1929,
gradualavhandl.) framträtt som en skicklig
flo-rist och växtgeograf, och detta arbete
samt 2:a uppl. av
"Stockholmstraktens växter" (1937; tills, med E.
Asplund) med sina talrika fyndorter från
Uppland torde ha gjort detta
landskap till ett av de i detalj botaniskt
bäst utforskade i världen. Han har
efter Thorgny Krok och farbrodern
Sigfrid A. (A. 6) övertagit utgivandet
av "Svensk flora för skolor"
(16:e—-22:a uppl. av del 1, 1920—35, 5:e
uppl. av del 2, 1932). — Gift 1934
med Brit Sally Maria Eldin. S. L.
13. Almquist, Jan-Eric Georg
Ludvig, rättslärd, f. 16 okt. 1894 i
Uppsala. Son till A. 10. — Efter
stu-dentex. i Stockholm 1912 blev A. fil.
kand. 1915, jur. kand. 1919, jur. lie.
1923 och jur. dr 1924, allt i Uppsala.
Han var 1923—36 docent i
rättshistoria i Uppsala och under större delen
av denna tid förordnad att uppehålla
skilda professurer inom juridiska
fakulteten där. A. var 1936—38 prof. i
romersk rätt och rättshistoria i Lund
och är sedan 1938 prof. i
rättshistoria och romersk rätt vid Stockholms
högskola. — Inom A:s omfattande
vetenskapliga produktion inta de
rättshistoriska eller kamerala
undersökningarna i jordäganderätt en
betydande plats. Bland dem märkas
"Studier i svensk jordrätt" (1—3, 1928),
"Om ärftlig besittningsrätt till jord
före det sjuttonde seklets slut" (1929)
samt "1485 års s. k. förordning om
malmberg och dess betydelse för
rättsutvecklingen" (1929). Av A:s övriga
arbeten, vilka också huvudsakl. röra
sig på rättshistorisk mark, må näm-
nas "Strödda bidrag till
familjerättens historia" (1932) samt den
straffrättshistoriska studien
"Tidelagsbrot-tet" (2:a uppl. 1938). A. har även
framträtt som urkundsutgivare, bl. a.
av Erik Sparres "Pro lege, rege et
grege" (i Hist. liandl., 27, 1924) samt
"Domareregler från den yngre
landslagens tid" (1937). — Gift 1924 med
Elsa Rydberg. Spr.
14. Almquist, Bengt Idestam-,
filmkritiker, se Idestam-Almquist.
Almqvist, se även Almkvist,
Almquist.
Almqvist, Ester, målarinna, se
s. 70.
Almqvist, Johan, teolog och
riksdagsman, se s. 69.
Almqvist, Ludvig, ämbetsman
och politiker, se s. 69.
Almqvist, O svald, arkitekt, se
s. 70.
Almqvist, Pehr Vilhelm,
väg-och vattenbyggare, se s. 70.
Almqvist, Stig Nils Herman,
filmkritiker, f. 8 juli 1904 i Växjö.
Föräldrar: järnvägstjänstemannen
Herman A. och Ellen Holmgren. — A.
blev fil. mag. i Lund 1927 och
tjänstgjorde därefter i Lunds stadsbibl.,
Lunds univ.-bibl. och Stockholms
stadsbibl. Han var filmkritiker i
Vecko-journalen 1931—40 och är
verksam som sådan i Aftontidn. från
1942. — Som vederhäftig och klarsynt
filmanmälare har A. utövat ett visst
inflytande på modern sv.
filmuppfattning. Hans recensioner präglas av
intelligenta oeh nyanserade
formuleringar, artistiskt grepp och förmåga
att inge läsaren förtroende för
anmälarens mening. — Gift 1939 med Beth
Dahlström. R. W.
Almqvist, Sven, industriman, se
s. 69.
Almqvist, smålandssläkt,
härstammande från kyrkoherden på Visingsö,
Jönköp. län, Harald Magni (f. 1657,
† 1711), som antog namnet A. efter en
på fädernegården växande alm. Från
hans sonsöner, häradsprosten i Vista
i Växjö stift teol. dr Johannes A. (f.
1731, † 1816) och landssekr. Anders
A. (f. 1744, † 1792), härstamma
släktens ännu fortlevande två grenar. Till
den äldre av dessa höra alla nedan
nämnda släktmedl. Johannes A:s
äldste son, kontraktsprosten Sven
Johan A. (f. 1769, † 1843), blev far till
a) kontraktsprosten Johan A. (A. 1),
farfar till förf. Gertrud A.-Brogren
(A. 5), b) garverifabrikören Olof A. (f.
1805, † 1870), far till
industrimannen Sven A. (A. 3), c) justitierådet
Ludvig A. (A. 2) samt d) kyrkoherden
Knut Vilhelm A. (f. 1819, † 1878),
som blev far till landskapsmålarinman
Ester A. (A. 4). Häradsprosten
Johannes A:s tredje son, kronofogden Mag-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
