Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 3. Almqvist, Sven - 4. Almqvist, Ester - 5. Almqvist-Brogren, Gertrud - 6. Almqvist, Osvald - Almqvist - Almqvist, Pehr Vilhelm
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Almkvist
70
Almkvist
Osvald Almqvist,
under hans ledning en betydande
utveckling. Särskilt viktig var hans
insats för den sv. handelsflottans
nydaning, eftersom hans verksamhet
inföll under ett skede, dà
skeppsvarven alltmera övergingo från
träfartygsbyggnad till stålkonstruktioner.
Även vid byggandet av örlogsfartyg,
från kanonbåtarna på 1870-talet till
pansarbåten Sverige, medverkade A.,
särskilt med pansarbåtarna Niord,
Dristigheten, Äran och Oscar II, vilka
byggdes på Lindholmens verkstad.
Som fartygskonstruktör löste han
bl. a. problemet att frakta petroleum
direkt i lastrummet, när lian i
samarbete med L. Nobel och överste P. A.
Bilderling konstruerade det första
praktiskt användbara
oljetankfartyget, avsett för transporter på
Kaspiska havet och levererat 1878. —
Gift 1877 med Agnes Elisabeth
Norrman. N. B.
4. Almqvist, Ester Dorothea,
målarinna, f. 3 nov. 1869 på
Johanne-lund i Bromma förs., Stockholm, †
11 juni 1934 i Lund. Föräldrar:
kyrkoherden Knut Vilhelm A. och
Augusta Elisabeth Svahn. Kusin till A.
3. — A. genomgick Tekn. skolan i
Stockholm 1888—91, studerade i
Cederströms och Börjesons elevateljé
1891, vid Valand i Göteborg för Carl
Larsson 1892—93 samt vid
Konstnärs-förb: s skola i Stockholm 1894—96.
— A. arbetade huvudsakl. i olja och
etsning men även i kol och krita samt
akvarell. Stilen i hennes tidigare
landskap anknyter till 1890-talets måleri;
koloriten där är avvägd och väl
sammanhållen. Senare får hennes konst en
förandligad prägel och samtidigt en
explosiv uttrycksfullhet, som stundom
stegras till monumentalitet, när den
t. ex. återger rymdens storhet över
skånska ljunghedar eller det
expressiva linjespelet hos människor i
arbete. I hennes teckningar skapas dra-
matiskt liv genom konturernas
harmoniska rytm och koncentrerade
energi. Nyare franskt och sv. måleri med
van Gogh och G. Sandels i spetsen
torde ha varit impulsgivande för
denna utveckling. Bland A:s arbeten
kunna nämnas "Björkhage efter
solnedgång" (1900, Göteborgs mus.),
"Hängbjörken" (1900), "Ångsågen",
"Åkrar och skog" (1914),
"Ljungbackar i Grevie", "Sammankomsten",
"Arbetare" och "Potatisplockare". A.
är företrädd i Nat. mus., Göteborgs
och Malmö mus. — Ogift. — Litt.:
M. Faustman, "E. A." (Konstrevy
1939). N. B.
5. Almqvist-Brogren, Gertrud
Johanna, författarinna, f. 16 okt.
1875 i Töreboda, Skarab. län.
Föräldrar: lantbruksingenjören Edvard
Almqvist och Thora Nordström.
Sondotter till A. 1. — A., som
studerade vid Sorbonne 1905—06,
började tidigt medarbeta i olika tidn.
och tidskr. oeh gjorde sig snart känd
genom sina under sign. Madame Sans
Gëne, Madame Mère m. fi.
publicerade artikelserier om franska
förhållanden. Åren 1910—13 var hon
litteraturanmälare i Idun. Som
skönlitterär förf. slog hon igenom med
"Boken om Erland Höök" (1911), en
roman från Smålands fattigbygder,
som följts av bl. a. "Det törstande
folket" (1919) och "Den sällsamma
resan" (1924). — Gift 1917—32 med
förf. Erik Brogren. R. A.
6. Almqvist, O svald, arkitekt,
f. 2 okt. 1884 i Trankils skn, Värml.
län. Föräldrar: kyrkoherden Karl
Magnus A. och Hilma Åberg. — A.
blev student 1904 och avlade
arkitekt-ex. vid Tekn. högskolan 1908, företog
studieresor till utlandet samt
studerade vid Konstakad. 1909—10. Han
var 1910—16 praktiserande arkitekt
i Stockholm och 1911—13 extra
arkitekt vid Stockholms stads
byggnadsnämnd. Åren 1916—20 var han
anställd vid Stora Kopparbergs
bergslags ab. som föreståndare för
arkitektkontoret vid Domnarvet. Från
1920 utövar A. egen verksamhet i
Stockholm och är arkitekt i
Byggnadsstyr. sedan 1925. Han var
Stockholms stads parkchef 1936—38. A.
liar vunnit pris i ett flertal
arkitekttävlingar samt har bl. a. lett
restaureringen av Geijersgården i
Ransäter, uppgjort stadsplaner och byggt
bostäder vid flera av Bergslagets verk.
Han har utfört den arkitektoniska
utformningen av kraftverksbyggnader i
Sverige och utlandet (bl. a. vid
Fors-huvudforsen, Hammarforsen,
Krångforsen och Månsbo), vilka genom
saklig enkelhet spelat en banbrytande
roll för sv. funktionalism. Han har
också utfört hyreshus, industri- och
skolbyggnader samt ivrigt verkat för
standardisering inom byggnads-,
belysnings- och sanitetsteknikens
områden och anlitats i ett flertal
kommittéer. Han var 1920—21 led. i
kommittén för utredning av bostadssociala
minimifordringar och biträdde
därvid med specialutredning ang.
samhällens planläggning, var 1923
kommissarie för
stadsbyggnadsutställningen i Göteborg samt 1922—34 sekr.
i arbetsutskottet för kök inom
kommittén för standardisering av
byggnadsmaterial, är sedan 1934 led. i
sjukhusens standardiseringskommitté. S.
å. blev han ordf. i Sv. arkitektfören:s
kommitté för landsbygdens
bostads-oeh byggnadsförhållanden, var 1933
-—35 led. av styr. för Sv.
arkitekt-fören. och är sedan 1939 led. av
Konstakad. A. har företagit studieresor till
Amerika och olika europeiska länder
samt utgivit skrifter i
standardiserings*, stadsplane- och andra
fackfrågor. — Ogift. Th. N.
Almqvist. Släkten härstammar
från svarvaråldermannen i Stockholm
Per A. (f. 1768, † 1850), som blev
farfar till nedannämnde prof. Pehr
Vilhelm A. Både dennes son prof. Johan
Reinhold A. och yngre bror prof.
Herman Napoleon A. antogo namnformen
Almkvist (se dessa).
Almqvist, Pehr Vilhelm,
väg-och vattenbyggare, högskollärare, f.
30 juni 1836 i Stockholm, † 18 maj
1911 därstädes. Föräldrar:
stadskassören Per Johan A. och Fredrika
Vilhelmina Holmström. — A. blev
student i Uppsala 1855, avlade
avgångs-ex. från högre artilleriläroverket
vid Marieberg 1861, var
stationsingenjör vid Ystad—Eslövs
järnvägsbyggnad 1863—66, arbetschef för
utvidgning av Ystads liamn 1867—70,
konstruktör vid Falun—Göteborgs
järnvägsbyggnad 1872—76, blev
kapten vid Väg- och vattenbyggnadskåren
1876 samt konstruktör och distrikts-
Pehr Vilhelm Almqvist.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
