Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andén, Lennart - Ander, Knut - Ander, Ture - Anderberg, Adolf - Anderberg, Algot - Anderberg, Axel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Ander
85
Anderberg
svärson till fabriksägaren Lars
Johan Wingqvist (f. 1835, † 1900), som
1860 i Fritsla hade börjat
väveriverk-samhet och 1874 vid Hjelltorps ström
byggt ett väveri för bomulls- och
yllevävnader. Väveriet, som Wingqvist
under 26 års verksamhet uppdrev till
betydande storlek — vid grundarens
död omfattade företaget 4
väveribygg-nader, 562 smala och 169 breda
vävstolar — lämnade han i arv till sonen
Birger Wingqvist (f. 1862, † 1909)
och till dottersonen Ignar A., A:s son
(f. 1897). Efter Birger Wingqvists
död 1909 blev Ignar A. ensam firmans
ägare, och för den tolvårige sonens
räkning övertogs företagets ledning
av A., som då uppgav sin
läkarprak-tik. Liksom svärfadern har A. år efter
år utvidgat och moderniserat
väveriet: ombyggt resp. nybyggt färgeriet,
blekeriet, appreturverket,
bomulls-och ullspinnerierna samt anlagt och
senare i stor utsträckning utvidgat
ett modernt vattenverk, som
kompletterats med dieselmotorer och med
modernt högtrycksångturbinaggregat.
Tillverkningen omfattar hel- och
halvyllevävnader, bomulls- och
konstsilke-vävnader samt bomulls-, ull- och
vigognegarner. Firman, som
fortfarande (1942) bär namnet L. J.
Wingqvist, Fritsla mekaniska väfveri och
spinnerier, idkar jämväl jordbruk på
c:a 450 tunnland egen åkerjord. •—- I
början av 1920-talet inträdde
företagets ägare, A:s son Ignar A., vid
faderns sida i ledningen. — A. är
även anlitad i offentliga uppdrag, bl.
a. som led. av Västergötlands och N.
Hallands handelskammare, i styr. för
Varberg—Borås—Herrljunga
järnvägs ab. och för Göteborgs
handelsbank. — Gift 1) 1895 med Ingeborg
Wingqvist, † 1897; 2) 1899 med
Sigrid Ehrenpohl.
Ander, Knut, konstnär, f. 13 jan.
1873 i Rysitad, östergötl. län, † 3 juni
1908 i Mörsil, Jämtl. län. Föräldrar:
rättaren Samuel Anderson och
Albertina Larsdotter. — A. gick först till
sjöss och hade därefter anställning
vid restaureringen av Uppsala
domkyrka under Agi Lindegren och
dekorationsmålaren Edvard Berg; den
sistnämnde åtog sig hans
undervisning. A. tecknade, målade
akvarell och gjorde (1892) sina första
försök i etsning. Han försökte nu
genom Zorns förmedling komma in vid
Konst akad. men hänvisades till Tekn.
skolan. År 1894 for han till Amerika,
där han stannade i fem år. Hans
produktion under den tiden är praktiskt
taget okänd. År 1899 återvände han
till Sverige, bosatte sig i Gammalkil
och anhöll hos A. Tallberg om
undervisning i etsning per korrespondens.
Denne biföll hans på den tiden origi-
nella begäran, och nu tillkommo några
av de blad, som tillförsäkra A. en
plats i sv. konsthistoria. År 1905
bereddes honom tillfälle att komma till
Stockholm för studier vid Konstakad.,
men hans hälsa var redan så
undergrävd, att han året därpå
förflyttades till ett sanatorium i
Jämtland, där han avled. — A. har
efterlämnat ett fåtal målningar i olja och
pastell, där han går i de stora
90-talisternas fotspår såväl i fråga om
motiwal som behandling. I enstaka
fall, t. ex. "Landskap från Mörsil",
kan man dock skönja en uppfattning,
som bådar det nya, som skulle komma
med en följ. generation. Främst är
A. emellertid känd som etsare, och
blad som "Skördefolk",
"Konvalescent" och "En livsfråga" äga en
monumentalitet, en själslig fördjupning
eller en omedelbarhet, som göra dem
till pärlor inom vår grafik vart och ett
i sin art. — Ogift. — Litt.: A.
Tallberg, "K. A." (1913). Th. N.
Ander, Henrik Ture, konstnär, f.
17 sept. 1881 i Asker, Örebro län.
Föräldrar: järnvägstjänstemannen
Fredrik Andersson och Wilhelmina
Anders-dotter. —• A. studerade i
Konstnärs-förtes målarskola 1905—08, där han
mottog bestående intryck av Karl
Nordström. Under en vistelse i Paris
1911—12 höll han samman med "De
unga" men föredrog sedan att gå sina
egna vägar och slog sig ned i
Värmland, vars blånande åsar, blommande
ängar och glittrande sjöar han återger
med förälskad inlevelse och doftig
kolorit. A. är repr. i Nat. mus., prins
Eugens och T. Laurins m. fi.
samlingar. — Gift 1922 med Ragnhild
Franzén. Th. N.
Anderberg, Adolf Elias,
konsthistoriker, f. 17 april 1885 i
Ängelholm. Föräldrar:
fattigvårdsföreståndaren Christian A. ocli Ingrid
Andersson. — Efter studier i Lund, där
A. blev fil. dr 1915, startade lian
Anderbergs konsthandel i Malmö 1916.
Sedan 1925 är A. programchef vid
Radiotjänsts malmöavd. A. har
nedlagt ett intresserat arbete för
kännedomen om såväl äldre som nyare
skånsk konst och tillhör styr. för
Malmö mus. och Malmö konsthall.
Han liar skrivit "Studier över
skånska triumfkrucifix" (1915), "Anders
Johan Hansson 1769—1833" (1925),
"Carl Fredrik Hill" (1, 1926),
"Gustaf Rydberg" (1926) ocli "Anders
Kallenberg" (1928). — Gift 1913 med
Ragnhild Björklund. — En son till
A. är tonsättaren och kapellmästaren
Carl-Olof A. (f. 1914), som sedan 1939
är verksam vid Hippodromteatern i
Malmö. Th. N.
Anderberg, Algot Harry, präst,
f. 6 april 1893 i Södra Åby skn, Mal-
Axel Anderberg.
möh. län. Föräldrar: folkskolläraren
Jöns A. och Anna Andersson. — A.
blev student i Lund 1911, fil. kand.
där 1914, teol. kand. 1918, teol. lic.
i Uppsala 1930 och teol. hedersdr där
1936. Han prästvigdes för Lunds
stift 1918, blev kyrkoadj. i
Kristianstad 1920, domkyrkovicepastor i
Uppsala 1925, var föreståndare för
prak-tisk-teologiska institutionen vid
Uppsala univ. 1928—36, blev kyrkoherde
i Kristianstad 1936 och domprost i
Uppsala 1941 samt fältprost s. å. —
A. har gjort sig känd som en
framstående praktisk kyrkoman. Han har
som ledare för praktisk-teologiska
institutionen i Uppsala för flera
årgångar teologer varit läromästaren i
pre-dikometod, kyrkolag, personligt
uppträdande etc. och har här verkat
välgörande med sin sunda uppfattning
och breda humor. Som liturg och
predikant har han väckt stor
uppmärksamhet. A. har utgivit ett
flertal predikosamlingar, ss. "Den Eviges
trofasthet" (1929) och "All nåds
Gud" (1939). — Gift 1929 med fil.
kand. Yvonne Söderblom. E. B—n.
Anderberg, Axel Johan, arkitekt,
f. 27 nov. 1860 i Kristianstad, † 27
mars 1937 i Rotebro, Stockholms län.
Föräldrar: byggmästaren Henrik A.
och Mathilda Lindberg. — A.
genomgick Tekn. högskolan 1S80—84 ocii
Konstakad :s arkitektavd. 1884—86
samt företog en rad studieresor i
utlandet. Hans namn är främst knutet
till den nya operabyggnaden i
Stockholm (1S91—98), där han sökte
kombinera en festlig fasad i traditionell
stil med en anordning av
byggnadskroppens olika delar, som gav uttryck
åt byggnadens ändamål. Det inre,
särskilt trapphuset och den lyckligt
proportionerade salongen, ger prov på
en klar och redig planlösning och
monumental rumskänsla.
Utsmyckningen ståtar med den förgyllda lyx, som
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
