Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Anderberg, Axel - Anderberg, Rudolf - Andersén, Carl Herman - 1. Andersen, Anton - 2. Andersen-Borell, Ingrid - Anders Larsson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Anderberg
86
Anders Larsson
tiden ansåg parsa en k. teater
likaväl som en guldkrog. A. frigjorde
sig mer och mer från direkta
stilförebilder, men den barockartade tyngden
i anläggningen och en tydlig strävan
efter monumental effekt utmärka
flertalet av hans byggnadsverk. Bland
dem må nämnas teatrarna i
Linköping (1903), Kristianstad (1905) och
Norrköping (1908), Oscarsteatern i
Stockholm (1907), Saltsjöbanans
(dåv.) stationshus i Stockholm (1913),
Vet. akad:s och Riksmus :s byggnader
vid Frescati (1915), Stockholms
observatorium i Saltsjöbaden (1931)
samt om- och tillbyggnaderna till
Uppsala univ.-bibl. (1913—17). A. blev
led. av Konstakad. 1906. — Gift 1898
med Anna Anderberg. Th. N.
Anderberg, Gustaf Alfred
Rudolf, pedagog ocli psykolog, f. 6
jan. 1892 i Ystad. Föräldrar:
handlanden Alfred A. och Johanna
Andersson. — A. blev student i Ystad
1910 samt fil. kand. 1913, fil. mag.
1914, fil. lic. 1917 och fil. dr 1918
vid Lunds univ., där lian var docent i
psykologi och pedagogik 1918—27.
Han var lärare vid Malmö enskilda
läroverk 1919—26, vid Privata
elementarskolan i Lund 1926—27, vid
Sydsv. gymnastikinst. i Lund 1917—27,
folkskoleinspektör i Trelleborg 1927
-—31, tf. prof. i psykologi och
pedagogik vid Lunds univ. 1926—28, i
pedagogik vid Uppsala univ. 1929—31 och
är prof. i pedagogik där sedan 1931.
—■ A:s huvudsakliga verksamhet
faller inom den
statistiskt-experimentel-la psykologins område. På ett
tidigare stadium sysselsatte han sig
vä-sentl. med intelligensmätningens
problem. I "Experimentell
intelligensundersökning’ (1928; 2:a uppl. 1932)
liar han med stöd av egna
undersökningar kritiserat bottenskoleidén och
1927 års skolreform. Under senare år
har han gjort betydelsefulla insatser
inom psvkotekniken med "Recruitment
at the Royal Swedish Navy with the
aid of intelligenee tests" (1935),
"Psykologiska undersökningar och
rekryteringsmetoder vid svenska statens
järnvägar" (1936—37) och
"Psykologisk anlagsprövning ocli personurval.
Undersökningar inom
textilindustrien" (1939). A. har även behandlat
rent pedagogiska frågor. I skriften
"Psykologiska problem och
pedagogiska reformtankar" (1931; 2:auppl.
1937) har han intagit en starkt
kritisk inställning till vissa pedagogiska
reformsträvanden i nutiden. Bland
hans övriga skrifter må nämnas
"Kvantitativ bestämning av ett
kortvarigt arbetes inverkan på ett ef terf
oljande" (1918), "Psykologi och
annonsering" (1920) samt "Grunddragen av
det svenska tekniska
undervisningsväsendets historia" (1921). — Gift
1920 med gymnastikdir. Emmy
Graf-Persson. N. B.
Andersén, Gari Herman
Wilhelm, zoolog, f. 1 juli 1835 i Torp,
Skatelövs skn, Kronob. län, † 10 jan.
1864 därstädes. Föräldrar:
inspektören Johannes A. och Maria Petersson
(Persson). — A. inskrevs 1853 vid
Lunds univ., där han blev fil. kand.
1860, fil. mag. 1862 och docent i
zoologi s. å. År 1863 blev lian amanuens
vid zoologiska mus. i Lund. — Under
sin korta levnadstid utvecklade A. en
intensiv forskningsverksamhet, vars
resultat gav rika vittnesbörd om hans
stora forskarbegåvning. I ett tiotal
tryckta skrifter har lian behandlat
olika djurgrupper; särskilt må
framhållas hans undersökningar över de
tidigare mycket bristfälligt kända sv.
spindeldjuren, "Bidrag till
kännedomen om nordiska Acarider" (1863),
där över 100 för landet nya arter
meddelas. En förtjänstfull och
uppskattad insats gjorde han även i Lunds
studentliv. — Ogift. S. L.
1. Andersen, Anton Jörgen,
vio-loncellist och tonsättare, f. 10 okt. 1845
i Kristiansand, Norge, † 9 sept. 1926 i
Stockholm. Föräldrar:
trädgårdsmästaren John A. och Karen Andrea
Gun-dersen. — A. var violoncellist 1864
vid Christiania teater och 1865—71
vid Trondhjems teater. Åren 1871—
1905 var A. anställd vid hovkapellet
i Stockholm, där han 1880 blev förste
cellist. Åren 1876—1911 var A. lärare
i violoncell och kontrabas vid
Musik-konservatoriet (prof. 1912). År 1882
blev han led. av Mus. akad. — A.,
som studerat komposition för J.
Lindegren, framträdde även som
tonsättare, främst med verk för sitt eget
instrument, men även med symfonier,
körverk oeh solosånger. — Gift 1868
med Maria Aicgusta Vilhelmina
An-strin, † 1910. -— Litt.: Sv. musiktidn.
1907. P. L.
2. Andersen-Borell, Ingrid
Maria, skådespelerska, f. 31 aug. 1882
i Stockholm. Dotter till A. 1. — A.
liar studerat pianospelning för
Richard Andersson, Stockholm, och
Martin Knutzen, Oslo. Hon blev elev
vid Elin Svenssons teaterskola 1902,
studerade i Oslo scenkonst för Björn
Björnson och debuterade i okt. 1904
på Nationalteatret som Signe i
Björnstjerne Björnsons "En fallit".
Hon återvände följ. år till Stockholm
och debuterade på Dramatiska teatern
1905 som Anette i "Den gamla
paviljongen". Hos Ranft var hon 1906—13,
liade kortare engagemang i
Helsingfors 1914 och 1915, var åter hos Ranft
1916, vid Blancheteatern 1916 ocli
1917, vid Intima teatern 1918 samt
vid Gunnar Tolnæs’ turnéer 1922 och
1923. Hon har reciterat bl. a.
"Berg-liot" vid symfonikonserter samt haft
uppläsningar i Folkbildningsförb.
Bland hennes främsta roller märkas
Clärclien i Sudermanns "Sodoms
undergång", Käthie i Meyer-Försters
"Gamla Heidelberg", Mary Turner i
Bayard Veillers "Inom lagens
gränser", Gerd i Ibsens "Brand", Gerda i
Strindbergs "Oväder", Matilda i E. A.
Buttis "Lucifer" och Estrid i Hj.
Bergströms "Lynggaard och
com-pani". — A:s konst kännetecknas av
intelligent uppfattning i förening med
temperament och känslovärme, sund
naturlighet och friskt humör. Hon
undervisar vid Stockholms
borgarskola. — Gift 1911 med
riksgäldskommissarien Tor Borell. A. L.
Anders Larsson, kallad Anders
målare eller Mäster Anders,
porträtt-och dekorationsmålare, f. omkr. 1510
i Nyköping, † 1586 på Kronobergs
slott vid Växjö. Föräldrar: borgaren
Lars Andersson och Brita Eriksdotter
Soop. — A. var en på sin tid mycket
ansedd och anlitad konstnär, som
sannolikt fått en gedigen utbildning
såväl hemma som under resor
utomlands. Ingenting av hans verk är med
säkerhet bevarat, varför man är
hänvisad till skriftliga källor och andra
dokument för att få en bild av hans
verksamhet. Han arbetade hela sitt
liv åt Gustav Vasa ocli hans söner,
omtalas första gången 1541, var
sysselsatt med dekorationsarbeten på
Gripsholm 1548 och på Stockholms
slott från 1550. Senare arbetade han
även som befästnings- och
byggnadsarkitekt. Han var sålunda ledare för
arbetena på domkyrkan, slottet och
befästningarna i Reval 1561, utförde
befästningar vid Viborg, Pernau och
Weissenstein 1562, uppgjorde förslag
till ombyggnad av Svartsjö slott 1563
och blev 1567 slottsbyggmästare såväl
där som i Stockholm, varest han för
övrigt hade många arbeten under
Rudolf Anderberg.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
