Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Anders Larsson - Anders Larsson - Anderson, se även Andersson - Anderson, Albert - Anderson, Anders, läkare, skald, se s. 102 - Anderson, Anders, i Råstock, politiker, se Råstock - Anderson, Bror - Anderson, Hedda - Anderson, Ivar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Anders Larsson
87
Anderson
Albert Anderson.
överinseende, t. ex. ombyggnaden av
S:ta Gertruds gillestuga till kyrka
för Tyska förs. — Litt.: A. Hahr,
"Studier i Johan III:s renässans"
(1907—10). Th. N.
Anders Larsson till Botila,
ståthållare i Reval, † 1613. — A., "en
östgöte födder och länge brukader i
krig, en modig och manhaftig man",
började sin tjänst som ryttare under
liovfanan 1573, avancerade till
löjtnant och mottog förläningar, som
utökades med gods i Finland och
Livland under evärdeligt frälse 1594 och
1595 som belöning för hans deltagande
på konung Sigismunds och den finska
adelns sida i striden mot hertig Karl.
Vid Åbo slotts kapitulation 1597 blev
han hertigens fånge men lyckades fly
och försonades snart med Karl, som
år 1600 återinsatte honom i hans förra
ställning som ryttmästare för finska
adelsfanan och året därpå även i hans
tidigare vunna frälserättigheter. A.,
som genast fick stora uppgifter i
Finland och östersjöprovinserna, sårades
svårt under en skärmytsling utanför
Wenden vid årsskiftet 1600—01. Han
blev därigenom tvungen att avsäga
sig flera militära uppdrag, bl. a.
befälet över krigsfolket i Finland 1604,
men innehade posten som ståthållare
i Reval 1603—12. A:s verksamhet
under denna tid var fylld av svårigheter,
som sammanhängde med
livsmedelsbristen, men betydelsefull, eftersom A.
åtminstone tidvis stod som Sveriges
främste företrädare i
östersjöprovinserna. -— Gift 1) med Brita
Tön-nesdottør (Wildeman); 2) med Atina
Jakobsdotler (Geet). T. D.
Anderson, se även Andersson.
Anderson, Frans Albert,
ämbetsman, f. 16 nov. 1831 på Silvik i
Askeryds skn, Jönköp. län, † 23 mars
1923 i Stockholm. Föräldrar:
organisten Per Daniel A. och Mariana
Åkerström. — A. blev student i
Uppsala 1851, avlade kameralex. 1855,
gick därefter in som tjänsteman vid
landsstaten, inträdde 1862 i
Kammarkollegium, där lian avancerade till
kamrer 1870 och kammarråd 1873. År
1874 utarbetade A. i Finansdep.
förslag om grundskatternas samt
rustnings- och roteringsbesvärens
avskrivning och blev därigenom känd som en
betydande kameralist samt var led.
av olika skattekommittéer. Åren 1879
—92 var han fullmäktig och 1892—
1904 ordf. i Riksgäldskontoret, blev
generaldir. och clief för Statskontoret
1S85, var led. av styr. för civilstatens
pensionsinrättning 1886—99, därefter
dess ordf. till 1913, samt ordf. i 1891
och 1899 års kommittéer för det civila
pensionsväsendets ordnande. Mest på
grund av sin auktoritet i frågor
rörande grundskatterna blev han led. av
Första K., som han tillhörde
1878—-1911. — Gift 1866 med Agnes Eugenie
Enéberg. G. U.
Anderson, Anders, läkare, skald,
se s. 102.
Anderson, Anders, i Råstock,
politiker, se Råstock.
Anderson, Bror Folke,
bergsingenjör, f. 6 dec. 1879 i Ullervad,
Skarab. län. Föräldrar: godsägaren
Johan A. och Mathilda Jonsson.
■—-A. avlade mogenhetsex. i Skara 1900,
studerade vid Tekn. högskolans avd.
för bergsvetenskap, utexaminerades
därifrån 1904, var bitr. ingenjör i
mell. bergmästaredistriktet 1905 ocli
företog därefter en längre studieresa
till Förenta staterna, där han 1906
—07 tjänstgjorde som gruvingenjör
och assistant superintendent vid
Lyon mountain mines i staten New
York. Efter hemkomsten 1908 blev A.
gruvmätare och andre gruvingenjör
vid Grängesbergs gemensamma
förvaltning och utnämndes 1916 till
förste gruvingenjör därstädes. Han
företog en studieresa till Förenta
staterna 1925. — A. anses som en av
landets främsta sakkunniga på
gruv-vetenskapens område; han liar
anlitats som konsulterande vid ett
flertal gruvor såväl i Sverige som i
utlandet, särskilt i Norge och Finland.
Sedan 1936 är A. led. av Ing. vet. akad.
— Gift 1909 med Tyra Godberg. (S.R).
Anderson, Hedvig (Hedda)
Elisabet, författarinna, f. 4 juni 1832 i
Botilsäters skn, Värml. län, † 2 april
1912 i Stockholm. Föräldrar:
bruksförvaltaren Knut Freudenthal och
Anna Lisa Erikson. — A. erhöll hos
sin farbror, prosten Freudenthal i
Tösse i Dalsland, en uppfostran, som
väckte ett starkt kulturellt och
religiöst intresse hos henne och gjorde
det naturligt för henne att särskilt
inrikta sig på filantropiska och peda-
gogiska syften. Hon var
privatlärarinna, tills hon (1873) gifte sig i
Kristinehamn med fadern till en av sina
elever. Där deltog hon senare i
bildandet ocli ledningen av Kristinehamns
elementarläroverk för flickor. Efter
att som änka ha flyttat till
Stockholm 1890 började A. publicera en lång
rad böcker för barn och ungdom,
dels original och dels bearb., bl. a.
berättelser ur den bibliska historien
och bearb, av nordiska och grekiska
sagor ("Nordiska sagor", 1—2, 1893
—96; "Grekiska sagor", 1895), samt
läroböcker för de lägre skolstadierna
i kristendom och i sv. språket. År
1899 deltog hon i grundandet av
Privata högre lärarinneseminariet i
Stockholm, vars första
föreståndarinna blev hennes styvdotter Sofi A. —
Gift 1873 med vågmästaren JohanElis
A ndersson. T. D.
Anderson, Axel Ivar, publicist
och politiker, f. 22 jan. 1891 i
Kalmar. Föräldrar: fabrikören Axel A.
och Mimmi Gustavsson. — A. blev
student i Kalmar 1909, fil. kand. 1911,
fil. lic. 1913 och fil. dr 1917, allt i
Uppsala. Redan under studieåren
sysslade han med journalistik.
Hanspubli-cistiske läromästare var Verner
Söderberg, utrikesred. i Stockholms
dagblad, där A. efter en kortare
volontär-tjänstgöring blev politisk medarb.
1914. Våren 1914 vistades han i
London för studier och som Stockholms
dagblads korrespondent. Under kriget
arbetade han först på den
utrikespolitiska, sedan på den inrikespolitiska
avd. i tidn. Samtidigt skrev han på
sin gradualavhandl., en idérik studie
över Karl-Johans-tidens
inrikespolitiska problem "Oppositionen och
ministeransvarigheten. Parlamentariska
strömningar i svensk politik
1809—-40" (1917). Genom sin vetenskapliga
skolning och sin publicistiska
verksamhet hade A. meriterat sig för
posten som huvudred, för Ostgöta corre-
Ivar Anderson.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
