Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Anderson, Oscar Leonard - Anderson, Per - Anderson, Sixten - Anderson, Sven
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Anderson
89
Andersort
k. medalj för sin. historiemålning
"Gustaf II Adolf i slaget vid Mewe"
och fick ett resestipendium, som
gjorde det möjligt för honom att studera
hos W. Camphausen i Düsseldorf, hos
vilken han utvecklade sitt realistiska
detaljsinne. Bland de tavlor, lian
utförde där, höra "Hästporträtter" och
"Gustaf II Adolf vid Stuhm" till hans
bästa. Han återvände redan 1865 till
Sverige och var då själsligt bruten.
Tre år senare begick han självmord.
— A:s konstnärsbegåvning var starkt
begränsad, och vissheten därom
för-dystrade hans liv. Utom målningar
såväl i olja som akvarell utförde han
1867—68 en serie litografier, "Studier
af hästar och hundar", där lians
kunskap om djur och hans mjuka
handlag komma till sin rätt. Som litograf
hade han tidigare utfört en rad
porträtt, bl. a. för B. E. Hildebrands
"Minnesteckningar öfver enskilda sv.
män och qvinnor" (1860). — A. blev
agreé vid Konstakad. kort före sin
död. — Ogift. Th. N.
Anderson, Per, industriman, f. 3
febr. 1S61 i Gunnarskogs skn, Värml.
län. Föräldrar: hemmansägaren
Anders Person och Maria Erlandsdotter.
— Efter folkskolestudier började A.
arbeta som smedslärling, startade
egen smedsrörelse med hovslageri i
Gravas 1874 och flyttade 1885 sin
verksamhet till Arvika, där han 18S6
grundade Arvika mekaniska verkstad,
början till Arvika-verken. A. ägnade
sig åt att konstruera slåttermaskiner
ocli lyckades åstadkomma typer, som
voro överlägsna de utländska. För
tillverkningen etablerades 1893 en firma,
som 1899 blev bolag under namnet ab.
Arvika verkstäder. Detta företag
uppgick 1916 i ab. Arvika-verken, där A.
var verkst. dir. till 1917, från vilket
år han en tid var ordf. i styr.
Firman hade då blivit en av de största
inom sin bransch i Europa. Under
första året var årsproduktionen 500
slåttermaskiner, vartill kommo andra
fabrikat, och 1916 var tillverkningen
uppe i 22 000 jordbruksmaskiner och
olika slag av redskap. Tvåtredjedelar
av produktionen exporterades.
Firmans slåtter- och skördemaskiner,
särskilt "Viking" och "Herkules", ha
lyckats uttränga de amerikanska
maskinerna från den sv. marknaden.
Fabriken har blivit en av de största
i Europa för tillverkning av
skörde-och slåttermaskiner, självavläggare,
plogar, hästräfsor, knivblad,
radså-ningsmaskiner etc. Firman har i sig
upptagit ab. Gävle åkerredskap, och
den äger Kullberg & co.,
Katrineholm. Aktiekapitalet var 1941 2,5 mill.
kr. och arbetarantalet omkr. 1 000. —
Företagets snabba uppsving under
A:s ledning kem att påverka Arvika
köping, som tillväxte i folkmängd och
1911 förvärvade stadsrättigheter. A.
bildade 1897 Arvika elektriska ab.,
som förser staden och trakten med
elektrisk kraft. Ytterligare insatser
på det industriella området har han
gjort som verkst. dir. i ab.
Thermia-verken, Arvika, som grundades 1923
och tillverkar värmeledningspannor
o. dyl., samt i ett flertal andra
fabriksbolag. Genom en donation
möjliggjorde lian tillkomsten av Arvika
lärlings- och yrkesskola. — A. liar
även i stor utsträckning tagits i
anspråk för offentliga värv. Han blev
led. av kommunalfullmäktige i Arvika
1888 och 1911 stadsfullmäktiges ordf.
där. Andra K. tillhörde lian
1909—-12 (som högerman), var medl. av
patentlagstiftningskommittén 1909
och av Värmlands landsting 1912, var
ordf. i handelskammaren för
Värmland, Dal och Bohuslän 1913 och ordf.
i Bränslekommissionen för Värmland
1918. — "Litet grå på hjässan, en
aning böjd i ryggen men annars vid
full vigör, i arbete från morgon till
kväll, intresserad av allt nytt, kritisk
men beredd att anamma det nya, om
lian finner det nyttigt och bra —
sådan är Per A. i dag (1937), mannen
som grundat en storindustri och en
stad" (H, Kolare). — Gift 1886 med
Ida Andersson. — Litt.: biografi av
V. Dahlgren i "Industri och
hantverk" (1928), av H. Kolare i "Män i
täten" (1937). N. B., S. R.
Anderson, Carl Sixten,
tjänsteman, gymnastikledare, f. 7 okt. 1875 i
Linköping. Föräldrar: agenten Axel
A. och Augusta östlund. — Efter
handelsskoleutbildning har A. tjänstgjort
i brandförsäkringsbolaget Tor
1891—-98, i ab. Gellivare malmfält 1898 och
är sedan 1903 kamrer vid trafikab.
Grängesberg—Oxelösund. — A. är
främst känd som ledare för K. F. U.
M.-gymnasterna i Stockholm. Han har
Sven Anderson.
själv lärt sig de tekniska grunderna,
i K. F. U. M., där han började sin
bana som gymnast 1896. År 1903 blev
han ledare för gruppen, som han
gjort till "Sveriges bästa
gymnastiktrupp". Genom talrika turnéer i
Sverige samt till Danmark, Tyskland,
Tjeckoslovakien, Belgien, Frankrike,
England, Skottland, Norge, Finland,.
Estland, Lettland och Förenta
staterna har A:s trupp gjort en storartad
reklam för sv. gymnastik. A. är sedan
1903 ordf. i K. F. U. M:s
gymnastik-avd. och sedan 1934 i Stockholms
gvm-nastikförb., sedan 1908 styr.-led. i Sv.
gymnastikförb. och sedan 1926 v. ordf.
i dess arbetsutskott; 1910—26 var han
dess skattmästare. — Gift 1914 med
gymnastikdir. Karin Norling. G. T.
Anderson, Sven,
porträttskulptör, f. 24 aug. 1846 i Gnosjö skn,
Jönköp. län, † 5 jan. 1920. Föräldrar:
lantbrukaren Anders Danielsson ocli
Kajsa Arvedsdotter. -— A. arbetade
först i den verkstad för
lantbruksmaskiner, som fadern ägde, och
ådagalade därvid sådan skicklighet i smide
och träsnideri, att lian uppmanades
att utbilda sina tydliga konstnärliga
anlag. I Stockholm gick han på Tekn.
skolan 1868, studerade därefter vid
Konstakad. 1869—76 och arbetade
samtidigt hos F. Kjellberg och på
egen hand med porträttskupltur och
som ornamentsbildhuggare. Senare
kunde han företa en studieresa till
Tyskland, Italien och Danmark (1889
—90). — A. gjorde sig framför allt
känd för sina porträtt av bemärkta
svenskar: riksdagsmän, tidningsmän,
forskare, officerare o. s. v. Han
utförde över ett hundratal reliefer och
byster, som han sedan skänkte till
olika institutioner, ss. riksdagen, Sv.
akad., Vet. akad., Lunds univ., de k.
teatrarna och Publicistklubben.
Hans-idé var att skapa ett slags sv.
pantheon, och han gjorde det utan att
Per Anderson.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
