Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andersson, Aksel - Andersson, Anders - Andersson, Johan Axel Gustaf, målare, se Acke - Andersson, Axel - Andersson, Charles
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Anders Larsson
91
Anderson
reformationstiden i urval" (1889—
93) och "Thet Nyia Testamentet på
swensko af år 1526" (1893), där
omfattande litteraturhistoriska,
bibliografiska, textkritiska och språkliga
utredningar fogats till de med
utomordentlig noggrannhet återgivna
texterna. I red. av Sv. akad:s ordbok var
A. verksam som korrekturgranskare
från 1894. År 1882 blev han e. o.
amanuens och 1911 överbibliotekarie vid
Uppsala univ.-bibl., som han lämnade
1918. -—- A. var en av de första sv.
bibi.-män, som gjorde sig förtrogna
med modern bibl.-teknik, och han
organiserade till imponerande
omfattning univ.-bibl :s bokbyten med
utländska bibi. och institutioner och
genomdrev inre reformer, som lade
grunden till univ.-bibl:s nuv. betydelse:
dit hörde bl. a. ökade anslag till
bokinköp, förstärkning av medarb.-staben,
en ny läsesal och nya rymliga
expeditionslokaler (1917). Genom
ombyggnad bereddes plats för bibl:s sv.
trycksamling, varjämte lokaler erhöllos
för särskilt tidskr.-läsrum, visningssal
etc. Bland A:s bibliografiska
publikationer märkas ett register till
Warmholtz’ "Bibliotheca historica
Sueo-Gothica" (1889), en bio-bibliografi
över Uppsala univ:s styresmän, lärare
och tjänstemän 1872—97 och framför
allt utgivandet av Klemmings
"Sveriges bibliografi 1481—1600" (1889
—92). A. anlitades även vid
utgivandet av flera av univ:s publikationer.
— Gift 1880 med Hildur Kristina
Wiklund. N. B.
Andersson, Anders, i
Valla-Sör-gården, riksdagsman, f. 7 nov. 1786
på nämnda gård i Västergötland, † 8
dec. 1871 på Lugnet i Valla.
Föräldrar: bonden och gästgivaren Anders
Jonsson och hans maka Kajsa. —
Sedan A. övertagit gården och
gästgive-riet efter fadern, blev han nämndeman
och förvärvade med tiden genom allt
flera förtroendeuppdrag en rik fond
av erfarenhet i administrativa och
politiska frågor. Från 1834 var han
fullmäktig i bondeståndet för Vadsbo
härad fram till 1858 och spelade under
denna tid en framstående roll inom
ståndet. Redan vid sin första riksdag
invaldes han i statsutskottet och satt
sedan i flera repriser som led. av
konstitutionsutskottet. Sista gången han
bevistade riksdagen, 1856—58, var
han ståndets v. talman. A. var
stundom njugg, då det gällde att
bevilja anslag för vissa kulturella
ändamål — han ansåg t. ex., att teatern
borde bekostas av dem som besökte den
och inte av staten — men han kunde å
andra sidan visa sig både vidsynt och
framsynt. Sålunda uppträdde han
kraftigt mot indragningsmakten och
mot konventikelplakatet, talade för
lika arvsrätt för bror och syster, för
inrättande av fattigvård och för
allm. representationsrätt, varvid lian
dock var benägen att utestänga
prästerskapet, "vars rike icke vore av
denna världen". A. kan vidare
betraktas som en av pionjärerna i
järnvägsfrågan. — Gift med Lisa
Olofsdotter. H. N.
Andersson, Johan Axel Gustaf,
målare, se Acke.
Andersson, Axel Teodor,
frikyrkoledare, missionsföreståndare, f.
24 mars 1879 i Matteröds skn,
Kris-tianst. län. Föräldrar: lantbrukaren
Anders Persson och Pernilla Hansson.
— A., som tillhör Sv. missionsförb.
sedan 1898, blev student 1906, fil. kand.
1911 och fil. lic. 1930, allt i Lund,
varjämte han studerade i London
och Genève 1912—13. Sedan han
verkat som ungdomssekr. i Sv.
missionsförb. 1912—15 och varit lärare vid
Kristinehamns praktiska skola 1915
-—18, blev han den inre missionens
sekr. i Sv. missionsförb. 1918 och
missionsföreståndare 1930. A. har varit
led. av Missionsförb: s styr. sedan
1914, av Missionsskolans styr. 1913—
15 samt 1917—30, då han blev
inspektor där, varjämte han tillhört en rad
kommittéer inom Missionsförb. och
styr. för olika skolor samt 1916—20
stadsfullmäktige i Kristinehamn. A.
har haft stor andel i tillkomsten av
Frikyrkliga samarbetskommittén, där
han suttit sedan 1918, och som v. ordf.
i Ekumeniska nämnden sedan 1933 har
lian verkat för inbördes förståelse och
samarbete mellan olika religiösa
riktningar. Åren 1931—32 företog han en
inspektionsresa till Missionsförb :s
missionsfält i Kongo. — A:s
entusiastiska och uthålliga arbete som en av
vårt lands främsta missionsmän
bottnar i tron på uppfostran och
upplysning som medel för kristen påverkan.
Arbetet i Sv. missionsförb :s
ungdoms-förb. har lian lagt upp efter fram-
synta teoretiska och praktiska
riktlinjer, och lian har även sökt få till
stånd ungdomsskolor; sålunda har
bl. a. Jönköpings kristliga
folkhögskola grundats på hans initiativ.
Inom A:s omfattande produktion
märkas det stora arbetet "Svenska
missionsförbundet: Inre missionen" (1
—3, 191S), "Förr och nu" (1931),
reseskildringen "Vildmarksstigar och
forntidsvägar" (1—2, 1932), "Andens
verk" (1935) och "En färd till
Indien" (1939). Vid tolkningen av
evangeliet har A. hävdat
individens eviga värde, frihetens
oförytter-lighet, ansvaret för andras sociala
välfärd och dogmernas inordnande
under det kristna livet, vilket
sistnämnda bl. a. understryks i det
omdebatterade arbetet "Präster och
profeter" (1929). Ett led i hans strävan
att väcka en starkare social
ansvarskänsla betecknar inrättandet av
arbetslöshets- och ungdomsläger samt
ieke minst (1939) ett flyktingsläger
på den av honom inköpta egendomen
Tostarp i Skåne och tillkomsten av
ett Missionsförb :s hem för gamla. —
Gift 1915 med Elfrida Berggren.
N. B.
Andersson, Carl Johan
(Charles John), forskningsresande, f. 29
mars 1828 i Norra Råda skn, Värml.
län, † 13 juli 1867 i sydafrikanska
vildmarken. Föräldrar: den engelske
björnjägaren Llewellyn Lloyd och
Kajsa Andersdotter. — A. genomgick
Vänersborgs läroverk och blev student
1847 i Lund. Från fadern, som
kommit till Sverige för att jaga storvilt,
torde lian lia ärvt sitt livliga intresse
för naturen liksom den äventyrliga
reslust, som kom att bestämma hans
öde. Sedan han 1847—48 under
jakter och friluftsliv utbildat sig till
konservator, begav lian sig 1849 till
England för att genom försäljningen
av en naturaliesamling skaffa medel
till en forskningsresa i Afrika, för
vilken världsdel lians intresse väckts
genom engelska reseskildringar och
J. A. Wahlbergs då hemkomna
stora samlingar på Riksmus. I London
sammanträffade han med Francis
Galton, som just stod i begrepp att
företa en expedition till den nyl. av
Livingstone upptäckta sjön Ngami
i Kalahariområdet. Han erbjöd A. att
få följa med, och denne gick med
glädje in på förslaget. I aug. 1850
landstego de bägge resenärerna i
Kapstaden. Från Walvis bay på
Sydafrikas västkust inträngde expeditionen
i det inre av kontinenten,
genomströvade Damaralandet på dittills okända
vägar men nådde aldrig Ngamisjön.
Först på en ny forskningsfärd, som
A. själv ledde, lyckades han längs
Axel Andersson,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
