- Project Runeberg -  Svenska män och kvinnor : biografisk uppslagsbok / 1. A-B /
101

(1942-1948) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andersson, Richard - Andersson, Robert - Andersson, Skinnar Per - Andersson, Theofil

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Anders Larsson

101

Anderson

position för R. Wüerst. Åren 1877—
84 var A. elev vid K. Hochschule für
Musik i Berlin, där han studerade
piano för H. Barth och kontrapunkt
för F. Kiel. Han grundade 1886
"Richard Anderssons musikskola" i
Stockholm (ab. efter hans död),
vilken fortfarande (1942) hör till
landets främsta musikaliska
utbildningsanstalter. Åren 1904—06 var A. lärare
i piano vid Musikkonservatoriet samt
1914—17 led. av dess läroverksstyr.
(prof. 1912). Han blev led. av Mus.
akad. 1890. — A. var främst en
pedagogisk begåvning av ovanliga mått,
som ej minst förstod att väcka
musik-förståelse och ingjuta självförtroende
hos sina talrika elever. Bland dessa
befunno sig A. Berwald, V.
Stenhammar, K. Bäck och A. Wiklund. Han
gav även med framgång konserter,
ehuru en handskada hindrade honom
från att göra det i större
utsträckning. Som talangfull tonsättare
framträdde han med pianostycken och
sånger samt utgav instruktiva
pianoskolor. — Gift 1888 med Agnes Elin
Adolfine Lagerberg. — Litt.: Sv.
mu-siktidn. 1911; Ord och bild 1918. P. L.

Andersson, Robert Theodor,
byggnadsreparatör, simmare, f. 18
okt. 1886 i Stockholm. Föräldrar:
vin-dragareåldermannen Theodor A. och
Selma Tell. — A. driver sedan 1934
egen rörelse i Stockholm. — A., som
framgångsrikt prövat nästan alla
sim-idrottens grenar, har bl. a. infört
crawl i Sverige 1906. Han har
deltagit i fyra olympiska spel och
hemförde därvid i vattenpolo silvermedalj
i Stockholm 1912 och bronsmedalj i
London 1908 och i Antwerpen 1920
samt en fjärdeplacering i raka hopp
i London 1908. Han har under ären
1906—19 vunnit 22 sv. mästerskap i
fritt simsätt på sträckor mellan 100
och 5 000 m, ett i bröstsim 250 m och
ett i livräddning samt fyra i
lagkappsimning och 17 i vattenpolo, inalles

alltså 45. Han har innehaft följ. sv.
rekord i fritt simsätt: 100 m (1,10,8 och
1,09,8 min år 1908 samt 1,07,8 min
åren 1913—16); 200 m (2,49,2
förbättrat fyra gånger till 2,38,7 åren
1909—19); 250 m (3,41 åren 1907—
21); 400 m (6,16,2 åren 1908—09
samt 6,12,6 åren 1909—10); 500 m
(8,04,4 förbättrat fem gånger till 7,28,9
åren 1906—20); 880 yards (14,52,8
åren 1907—23); 1000 m (16,54,8
åren 1907—09 och 16,21,2 åren 1909
—10); 1 609 m (29,37,2 förbättrat
två gånger till 27,02,9 åren 1906—
13) samt i bröstsim 200 m (3,08,3
åren 1909—12). A. har varit led. av
styr. i Stockholms kappsimningsklubb
och 1914—16 i Sv. simförb. — Gift
1916 med Mary Runeborg. G. T.

Andersson, Skinnar Per,
upprorsledare, från Sollerön i Kopparb.
län, avrättad 30 jan. 1744. — A. var
liksom dalaallmogen i gemen upprörd
över det finska fälttågets fiasko 1741
-—42 och oppositionellt inställd till
adelns makt, som han önskade stäckt
av en förstärkt kungamakt.
Livsmedelsbrist och höjda tullar ökade
jäsningen bland allmogen. A. ledde ett
möte i Falun 20 juli 1742, där
allmogens riksdagsbesvär
sammanfattades. Han utsågs där till Dalarnas
repr. i bondeståndet enligt ett
formligt kontrakt med ett arvode, som
gjordes beroende av vad han skulle
lyckas prestera. A. verkade vid
riksdagen 1742—43 för valet av hertig
Karl Peter Ulrik av Holstein till
sv. tronföljare, och sedan dennes
kandidatur fallit genom hans val till
tronföljare i Ryssland, blev A.
förkämpe för den danske kronprinsen
Fredriks val. A. förmedlade i
Stockholm kontakten mellan bönderna och
den danske ambassadören. Under hans
ledning hölls i april 1743 ett möte i
Leksand. Uppeggad av A:s
propaganda uppträdde allmogen där hotfullt
mot myndigheterna och vägrade att
lämna rekryter till Dalreg., innan
danske kronprinsen valts. Den krävde
vidare sträng bestraffning av de
skyldiga i finska krigets ledning. A.
önskade själv en väpnad resning men
förmåddes senare av den danske
ministern Gruner att uppmana
dalabönderna att ge efter i fråga om
rekryterna. Harmen över A:s
åsiktsändring bidrog till att bönderna nu
inriktade sig på våldsåtgärder. Då de
emot hans råd tågade mot Stockholm,
anslöt han sig emellertid till dem och
blev en av deras ledare. A., som även
senare vid ett par tillfällen förgäves
manade till moderation, betraktades
alltjämt med en viss misstro av
allmogen. Han anförde böndernas
fullmäktige vid förhandlingarna i Sala.
Strax före den olyckliga slutstriden

Theofil Andersson.

i Stockholm sökte han förmå
allmogen till hemtåg. Han flydde men
fast-togs och livdömdes. — Litt.: B.
Beckman, "Dalupproret 1743" (1930). O.H.

Andersson, Jacob Theofil,
ämbetsman och socialpolitiker, f. 27 sept.
1869 i Ystad. Föräldrar:
kopparsla-garmästaren Carl Johan Peter A.
och Elisa Gummesson. •— Efter
mogen-hetsex. i Malmö 1888 inskrevs A. vid
Lunds univ.. där lian blev fil. kand.
1890, fil. dr 1897, docent i statistik
och statskunskap s. å. och var tf. prof.
i statskunskap 1898. A. övergick
senare till ämbetsmannabanan och blev
1904 aktuarie och 1906 bitr. förste
aktuarie i Kommerskollegium. I
samband med 1910 års sjukkassereform
och upprättandet av en central
tillsynsmyndighet över
sjukkasseväsendet utnämndes A. 1910 till byrådir.
och sjukkasseinspektör samt 1912
(—35) till byråchef i Socialstyr.,
dit tillsynen över sjukkasseväsendet
samtidigt överflyttades. Han var
statistiker hos Stockholms
handelskammare 1902—32. — A. har tagit
verksam del i statstjänstemännens
organisationsarbete och var v. ordf. 1919
—20 och ordf. 1920—30 i styr. för
Sveriges statstjänstemannanämnd. —
A. har gjort en av de främsta
insatserna för genomförandet av en
rationell socialförsäkring i vårt land.
Särskilt har han intresserat sig för
sjukförsäkringen, som han ansett vara den
grundläggande och i viss mening den
viktigaste grenen därav. På samma
gång har A. städse hävdat, att
socialförsäkringen till sitt väsen är
enhetlig, och att de olika grenarna måste
organiseras och utformas med hänsyn
därtill. Ss. chef för sjukkassebyrån
alltifrån dess upprättande hade A.
tillfälle att utöva starkt inflytande
på sjukkasseverksamhetens
utveckling och inre gestaltning. Ss. led. i så
gott som samtliga de utredningar och

Bich&rd Andersson.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 20:29:42 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/smok/1/0115.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free