Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Angered-Strandberg, Hilma - Angermannus, ärkebiskopp, se Abrahamus Andreæ A. - Angerstein - 1. Angerstein, Reinhold Rüttger - 2. Angerstein, Johan - Anjou - 1. Anjou, Lars Anton - 2. Anjou, Christopher Ludvig
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Angermannus
109
Anjou
Hilma Angered-Strandberg.
toriskt bristfälliga böcker återspegla
i sin ödsliga och förpinade stämning
men också i sin spända energi och
hårda kraft den disharmoni och tyngd,
som under den ständiga brottningen
med fattigdom och sjukdom fjättrade
förf:s rika personlighet. — Gift 1888
med artisten Hjalmar Angered. N. B.
Angermannus, ärkebiskop,
seAbra-hamus Andrées A.
Angerstein, från Tyskland
invandrad bergsmanssläkt, som spelat
en framträdande roll i det sv.
bergsbrukets historia. Släktens äldste
kände stamfar, ungraren Stefan Crachta,
upphöjdes enligt traditionen under
1200-talets förra hälft av kejsar
Fredrik II i adligt stånd; till början av
1600-talet var ätten bosatt i
Hannover på godset Angerstein vid Leine,
efter vilket namnet är taget. Släkten
inkom till Sverige med Andræ von A.
el. Anders A. (f. 1614, † 1659), som
erhöll anställning hos myntmästaren
Markus Kock och biträdde denne vid
anläggningen av Avesta kopparverk;
lian arrenderade Turbo bruk i
Hedemora skn. Hans son Johan A. (f. 1646,
† 1716) ägde och drev bruken Turbo
och Vikmanshvttan i Hedemora
lands-förs. samt bidrog till att gruvorna
vid Bispbergsfälten i s. Dalarna
åter-upptogos. En son till denne, assessorn
Johan A. (f. 1672, † 1720),
förordnades 1714 att förestå direktionen vid
Stora Kopparberget. Dennes bror,
brukspatronen Gustaf A., blev far
till smidesdir. Reinhold Rüttger A.
(A. 1). En kusin till denne var
brukspatronen Johan Fredriksson A. (A.
2). Släkten utslocknade på
manssidan 1874 med Anders A:s ättling i
femte led, kammarherren och
målaren Uno A. (f. 1808, † 1874).
1. Angerstein, Reinhold
Rüttger, bergsindustriman, f. 25 okt.
1718 på Vikmansliyttans bruk i
Hedemora landsförs., † 5 jan. 1760
i Stockholm. Föräldrar:
brukspatronen Gustaf A. och Anna Rücker
(Rüttger). — A. blev student i
Uppsala 1727, e. o. notarie i
Bergskollegium 1744 och dir. för den grövre
järnförädlingen (rikets grövre
svartsmide, d. v. s. enklare
manufaktur-smide) 1753 som den förste på denna
post. Från 1759 utarbetade han
förslag till ny manufakturordning och
verkade energiskt för den sv.
exportens utveckling. Åren 1749—58
företog lian resor till de flesta europeiska
industriländer och ingav efter
hemkomsten till Jernkontoret vidlyftiga
reseberättelser, rikt illustrerade med
omsorgsfullt utförda pennteckningar
över maskiner, redskap, orter etc. och
av stort bergs- och industrihistoriskt
värde (8 band i Jernkontoret med
3 887 sidor och 793 planscher). Bland
lians skrifter märkes "Anmärkningar
wid italienska byggnadssättet til
förekommande af eldsvådor" (1759). —
Ogift. S. R.
2. Angerstein, Johan
Fredriksson, bruksägare, f. 21 aug. 1726 på
Turbo bruk i Hedemora landsförs.,
† 4 maj 1790 i Hedemora.
Föräldrar: brukspatronen, över
jägmästaren Fredrik A. och Kristina
Ericsdotter. Kusin till A. 1. — A. studerade
i Uppsala från 1738. Efter faderns
död 1734 ärvde han dennes andelar i
Turbo och Vikmanshyttan i Dalarna,
vilka bruk han upparbetade icke minst
i tekniskt avseende. Efter fleråriga
försök att förbättra eggstål genom
härdning upptäckte han 1778 stålets
s. k. omvandlingspunkt, som Osmond
senare betecknade som stålets
kritiska punkt At. Därom berättar A.
i sin av Sven Rinman kommenterade
uppsats "Om stålhärdning" (K.
Patriotiska sällskapets hushålls journal
1778). — Gift med Maria Dahl. S. R.
Anjou (a’nsjo). Släkten inkom 1633
till Sverige med den vallonske
arbetaren Nicolas A., som anställdes vid
österby bruk. En ättling till honom,
järnkramhandlaren i Uppsala Frans
A. (f. 1721, † 1767), blev far till
kyrkoherden Filip Jakob A. och
kyrkoherden Anton A. Filip Jakob A:s
äldre son, riksdagsmannen och
kyrkoherden i Norrköping Nils Jakob A.
(f. 1781, † 1851), blev far till
pedagogen Christopher Ludvig A. (A. 2),
medan en yngre son till Filip Jakob
A. blev farfar till organisten Nils
Erhard A. (A. 3). Filip Jakob A:s
yngre bror Anton liade sonen biskopen
och statsrådet Lars Anton A. (A. 1).
— Litt.: A. Anjou, "Den vallonska
slägten A. jemte förgreningar" (1902).
1. Anjou, Lars Anton, biskop,
kyrkohistoriker, statsråd, f. 18 nov.
1803 i Frösthults skn, Västmanl. län,
† 13 dec. 1884 i Visby. Föräldrar:
kyrkoherden Anton A. och Johanna
Elisabet Sepelius. — A. blev student i
Uppsala 1819, prästvigd 1827, fil.
kand. 1S29, fil. mag. 1S30, teol. kand.
1S34 och teol. dr 1845. Efter att ha
innehaft olika prästerliga och
pedagogiska befattningar utnämndes A.
till kalseniansk prof. och kyrkoherde
i Helga trefaldiglietsförs. i Uppsala
1845 samt i Danmarks förs. 1851. Han
var univ:s rektor 1S51—52,blev
statsråd och chef för Ecklesiastikdep. 1855,
biskop i Visby 1859, deltog i
riksdagarna 1859—60, 1S62—63, 1S65—66 samt
i kyrkomötena 1868—83. A. hade flera
av vallonernas bästa egenskaper,
intellektuell begåvning, seg energi och
ett livligt temperament. Både som
prof., statsråd ocli biskop gjorde han
en betydande insats. Jämte Henrik
Reuterdahl blev lian genom sin
grundliga, källkritiska forskning en
kyrkohistoriens pionjär i vårt land. Under
A:s statsrådstid tillkom 1859 års
läroverksstadga, som gav de klassiska
språken en framträdande ställning.
Hans politiska och kyrkopolitiska
åskådning, även sådan den kommer
till synes i "Mina statsrådsminnen"
(1892), var moderat konservativ. Som
led. av konstitutionsutskottet vid
1862—63 års riksdag motarbetade lian
det k. representationsförslaget. I sitt
stift var lian angelägen att höja
prästerskapets bildningsnivå och verkade
nitiskt för att förbättra
undervisningsväsendet. Bland A:s många
arbeten må nämnas "Svenska
kyrkoreformationens historia" (1—3, 1850—
51) ocli "Svenska kyrkans historia
ifrån Upsala möte år 1593 till slutet
af sjuttonde århundradet" (1866). —
A. blev led. av Vet. akad. 1855 och
hedersled, av Vitt. akad. s. å. — Gift
1842 med Eufrosyne Karolina
Augusta Hagberg. G. U.
2. Anjou, Christopher
Ludvig, pedagog, f. 2 aug. 1821 i Husby
-Lyhundra skn, Stockholms län, † 8
dec. 1S96 i Linköping. Föräldrar:
Lars Ånton Anjou.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
