Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 4. Ankarcrona, Gustaf - 5. Ankarcrona, Hugo - Ankarstierna, se Anckarstierna - Anna - Anna - Anna - Annerstedt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Ankarcrona
112
Annerstedt
Gustaf Ankarcrona.
berg, Kopparb. län. Föräldrar:
bruksägaren Emil A. och Anna Norström.
Brorson till A. 2. —- A. studerade
vid Konstakad. i Berlin 1886—88
och företog 1888—1901 studieresor
till Norge, Frankrike, Tyskland och
Italien. Ären 1896—1901 hade A.
ateljé i Stockholm. — Som konstnär
intresserade sig A. från början för
nationellt betonade motiv. Han målade
stämningsfulla landskap i vinter- ocli
sommarskrud, gärna med inslag av
hästar och andra djur, t. ex. "Rast i
åkern", "Sista lasset",
"Vintersöndag", och romantiskt historiska
bilder som "Fordomtima" med
vikingaskepp på nattliga, vindstilla vatten.
Hans målningar voro omtyckta som
konstbilagor till jultidn. Han är
repr. i Nat. mus., Göteborgs mus.
m. m. Som en av de mest
renodlade företrädarna för den sv.
nittio-talismens kultursyn gjorde A. dess
provinsiella orientering till sin, när
han 1901 flyttade till Leksand ocli
blev en av ledarna för den
nationella väckelsen i
folkbildningsarbetets, hemslöjdens och
ungdomsmötenas tecken. I sin liberala och
nykterhetsvänliga tidn. Siljan, som lian
redigerade 1904—07, framträdde han
som språkrör för de i trakten
förhärskande politiska riktningarna och
bedrev med frejdigt mod
sockenbeto-nad folkuppfostran. Han var ledare av
Leksands föreläsningsfören. 1903—06,
en av initiativtagarna till och lärare
vintern 1906—07 vid Brunnsviks
folkhögskola, bildade Leksands
hemslöjds-fören. 1904, gav uppslag till flera
andra sådana fören. och utförde på
uppdrag av länets landsting en
utredning om hemslöjdens utveckling
och framtidsmöjligheter i Dalarna.
Hans gård Hölen i byn Tällberg,
uppförd av gamla allmogehus, som
han samlat från olika håll (1910—
12), övertogs av Leksands
hembygds-fören. 1920. År 1915 bildades på A:s
initiativ Dalarnas hembygdsförb.,
vars förste ordf. lian blev. A.
uppoffrade sitt konstnärskap och sin
ekonomi för de ideal, som han förkunnade,
men sitt stora livsverk, "skapat
med gammal bygdekultur som yttre
form och med en festligt flammande
hembygdskänsla som innehåll, kunde
lian med stolthet signera som en av de
märkligaste konstnärsinsatserna i
nutida svenskt nationellt liv" (Gustaf
Näsström). Hans originella storsv.
personlighet liar Karlfeldt, vars gård
Sångs i Sjugare A. om- och
tillbyggde, hyllat i gestalten "Adrian
Brushane". — Ogift. — Litt.: G.
Näsström, "Dalarna som svenskt ideal"
(1937). N. B.
5. Ankarcrona, Adolf IIug o
Emanuel, militär, f. 20 nov. 1873 i
Huskvarna. Bror till A. 4. — A. blev
underlöjtnant vid Jönköpings reg.
1894 och avancerade där till kapten
1907. Han genomgick Krigshögskolan
1902—04, blev vid Generalstaben
kapten 1911 och major 1915 samt var
stabschef vid Femte arméfördelningen
1915—18. Han utnämndes till
överstelöjtnant 1917 med placering vid
Västernorrlands reg. 1918 och vid Svea
livgarde 1920 samt blev sistn. år
överste i armén oeh tf. chef för
Hälsinge reg., 1921 chef för Västerbottens
reg. och 192S chef för Södermanlands
reg. samt sistn. år brigadchef vid
Västra arméfördeln. År 1932
utnämndes han till generalmajor i armén ocli
var 1932—35 brigadchef vid östra
brigaden. A. har även varit verksam
inom skytte- och landstormsrörelsen.
— Gift 1899 med Sigrid Sjöberg. F. M.
Ankarstjerna, se Anckarstierna.
Anna, prinsessa, f. 19 juni 1545 på
Stockholms slott, † 30 mars 1610 på
slottet i Lauterecken. Föräldrar:
konung Gustav I oeh drottning
Margareta, f. Leijonhufvud.—Även efter sitt
giftermål 1562 med pfalzgreve Georg
lians I av Pfalz-Weldenz-Lützelstein
uppehöll A. förbindelser med Sverige.
På 1560-talet var Georg Hans
mellanhand vid förhandlingar om giftermål
mellan Erik XIV och hertig Karl
samt prinsessor av Jülich-Kleve-Berg.
Vid sina resor till Pfalz 1578, 1579
och 1582 besökte hertig Karl alltid
sin syster och hennes man; år 1578
skötte Georg Hans för hertig Karls
räkning giftermålsunderhandlingarna
med kurfurst Ludwig av Pfalz. G. U.
Anna, prinsessa, f. 17 maj 1568 på
Eskilstuna slott, † 6 febr. 1625 i
Strassburg, Västpreussen. Föräldrar:
konung Johan III och drottning
Katarina Jagellonica. -— I motsats till
brodiern Sigismund uppfostrades A.
i den lutherska läran och förblev
livet igenom protestant. Hon ansågs
icke desto mindre ha stort
inflytande över brodern även i politiska
frågor. På hans resa till kröningen
i Kraköw 1587 följde hon honom och
var även närvarande vid mötet i
Reval mellan Johan III och
Sigismund 15S9. Under förföljelserna mot
rådsherrarna efter mötet sökte A.
medla. I Polen ådrog hon sig som
protestant de katolska prelaternas
ovilja, särskilt på grund av det
inflytande hon ansågs äga över Sigismund.
År 1593 var hon denne följaktig till
Sverige och stannade där på
Stegeborgs slott. Under de följ. åren
blev hennes ställning allt ömtåligare
i samband med den politiska
situationens tillspetsning. Hennes förhållande
till farbrodern hertig Karl var till en
början gott men försämrades genom
hennes medverkan till giftermålet
mellan Johan Gyllenstierna och
Sigrid Brahe, Erik Bielkes trolovade,
vilket väckte oerhört uppseende.
Avgörande blev emellertid konflikten
mellan hertigen och rådsherrarna, främst
Erik Sparre. Då den definitiva
brytningen ägde rum mellan Sigismund och
hertig Karl 1598, tog A. efter
fruktlösa medlingsförsök broderns parti
och åtföljde denne till Polen. Hon var
därefter ytterst illa anskriven hos
hertigen, bl. a. emedan lian fruktade,
att hon skulle förmälas med ryske
tsaren Dmitrij.—Detta hindrade dock
ej, att A. sökte lindra fångenskapen
för hertig Karls naturlige son Carl
Carlsson Gyllenhielm i Polen. — Ogift.
G. U.
Anna, drottning av Sverige och
Polen, f. 16 aug. 1573 i Graz i
öster-rike, † 10 febr. 1598 i Warszawa.
Föräldrar: ärkehertig Karl av
Steier-mark och Maria av Bayern. -—- A.
uppfostrades i strängt katolsk anda.
Hon förmäldes 1592 med konung
Sigismund av Sverige och Polen och var
avsedd att företräda habsburgska och
påvliga strävanden i Norden. Hon
vistades med Sigismund i Sverige 1593
—94 och kröntes sistn. år i Uppsala
till sv. drottning. På Sigismund övade
hon ett stort inflytande genom sin
begåvning och sin gedigna bildning. I
Sverige var det hon, som närmast
förmedlade de katolska rådgivarnas
planer till honom. Därigenom spelade
hon en viss politisk roll ur sv.
synpunkt men hade annars ingen
nämnvärd beröring med Sverige. Under
vistelsen där fick hon också ett intryck
av fientlighet från sv. kretsar, och
det uppstod en ömsesidig misstro, som
orsakades av hennes med läget i
Sverige oförenliga katolicism. T. D.
Annerstedt. Släkten härstammar
från bonden i Annerstads skn, Kronob.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
