- Project Runeberg -  Svenska män och kvinnor : biografisk uppslagsbok / 1. A-B /
134

(1942-1948) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 2. Arnoldson, Sigrid - 3. Arnoldson, Nils - Aronson, Stina - Aronsson, Eric - Aronsson, Peter - Arosenius

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Arnoldson

134

Arosenius

Nils Arnoldson.

väl i koloratur- som i rena lyriska
belcantopartier. Av den hänförda
kritiken i musikmetropolen Paris
betecknades hon vid sin debut därstädes som
"näktergalen från Norden", ett namn
som före henne burits av Jenny Lind
och Kristina Nilsson. Vid sidan av
dessa har ingen annan sv. sångerska
hopat sådan glans över den sv.
sångkonstens namn i utlandet som A.
Liksom dessa bägge fick även A. (1897)
Litteris et artibus i briljanter. A.
blev sv. hovsångerska 1911; dessutom
liar hon varit "solist" vid hovet i
Kyssland samt kammarsångerska vid
hoven i Österrike, Baden, Bayern,
Sachsen, Württemberg och flera
mindre tyska hertig- och furstendömen.

— Åren 1912—38 var A. bosatt i
Wien men återvände sistn. år till
Stockholm och återfick sitt sv.
medborgarskap. — Gift 1888 med sin
impressario Alfred Fischof från Wien.

— Litt.: Sv. musiktidn. 1909 och
1911. P. L., P. H. T.

3. Arnoldson, Nils Jolian, läkare,
f. 31 maj 1872 i Stockholm, † 10 mars
1939 därstädes. Son till A. 1. — A.
blev student i Stockholm 1891, med.
kand. 1897, med. lic. 1903 ocli med. dr
1912 samt var docent i öron-, näs- och
halssjukdomar 1912—18, allt vid
Karol. inst. Han hade förordnanden
som amanuens, underläkare och
skolläkare, var marinläkare 1904—27,
öronläkare vid Stockholms
epidemisjukhus 1910—38 ocli lasarettsläkare
vid Stockholms läns centrallasarett
1922—37. — Utgången från ett hem,
där sången var det centrala, själv
genommusikalisk och begåvad med en
vacker tenorstämma, blev A. icke blott
en varm vän av sång och musik utan
också mer än andra halsläkare
inriktad på studiet av strupens fysiologi
och sjukdomar. Hans drsavhandl. om
struptuberkulosens kirurgiska be-

handling är, enligt G. Holmgrens
minnesord, mönstergill i tankens ocli
formens klarhet, föredömlig i
vederhäftighet och omdömesgillhet och
originell i sin konsekventa och radikala
syn på problemen. A. utövade ss.
öron- och halsläkare en mycket stor
praktik baserad på rika kunskaper
ocli ovanlig teknisk färdighet. Under
hans ledning tillkom länslasarettets
öronavd. och utvecklades till en
föredömlig institution. — Gift 1) 1900
med Elsa Klein; 2) 1927 med fil. lic.
Maud Rathsman. S. L., P. H. T.

Aronson, Ester Kristina (81 in a),
f. Andersson, författarinna, f. 26 dec.
1892 i Stockholm, av värmländsk
allmogesläkt. — A., som avlagt
studentex. och var folkskollärarinna
1914—19, har framträtt med
romaner och dikter. Under eget namn har
hon utgivit dels de fyndiga och
roliga berättelserna "En bok om goda
grannar" (1921) och "Slumpens
myndling" (1922) med kaleidoskopiskt
skildrade småstadsidyller, dels "Jag
ger vika" (1923), där ett tragiskt
hämndmotiv är inflätat. Under pseud.
Sara Sand behandlar hon i "Två
herrar blevo nöjda" (1928) och "Fabeln
om Valentin" (1929) erotiska
konflikter samt experimenterar i
diktsamlingen "Tolv hav" (1930) och i
novellen "Syskonbädd" (1931) med litterär
expressionism. Senare liar A. åter
framträtt under eget namn med
romanen "Medaljen över Jenny" (1935,
prisbelönad i en romanpristävlan),
"Byar under fjäll" (1937) och
romanen "Gossen på tröskeln" (1942). ■—
Gift 1918 med överläkaren Anders
Aronson. N. B.

Aronsson, Erie,
"Vingåkersdoktorn", kvacksalvare, f. 6 jan. 1817 i
Skedevi skn, östergötl. län, † 21
jan. 1897 i V. Vingåkers skn,
Södermani. län. Föräldrar: bonden Aron
Andersson och Sara And&rsdotter. ■—

Peter Aronsson.

A. var i sin ungdom brännmästare
vid ett bränneri och intresserade sig
redan då för sjukvård, främst
veterinärpraktik, men botade även
benbrott, sår och dylikt, varefter han
snart tog itu med invärtes sjukdomar,
särskilt magsjukdomar. På 1850-talet
inköpte A. en egen gård i Vingåker,
där lian idkade en omfattande
praktik till sin död. —
"Vingåkersdoktorn" ansågs vara den främste
företrädaren för naturläkekonsten i
Sverige på sin tid, och han lär faktiskt
ofta lia lyckats, där andra
misslyckats. Även om han hade en viss
själv-tillägnad medicinsk beläsenhet,
spelade dock hans personlighet, naturliga
fallenhet för kallet och sunda
praktiska omdöme, som vitsordats av
läkare, en större roll för lians
framgång. Han gömde under en sträv yta
ett gott hjärta, tog låga arvoden för
sina tjänster och var överhuvudtaget
en hedersman, som även betroddes
med kommunaluppdrag. —- Gift 1S43
med Kajsa Olofsdotter. N. B.

Aronsson, Peter Aron,
uppfinnare, f. 25 febr. 1862 vid
Kopparbäcken, Nora skn, Örebro län, † 15 juli
1936 i Devon, Connecticut, Förenta
staterna. Föräldrar: gruvfogden Aron
Andersson och Karolina Ersdotter.
— A. var på 1880-talet och början av
1890-talet verkstadsarbetare vid
Kortfors’ bruk och vid Karlstads
mekaniska verkstad, som tillverkade
verktygskonstruktioner. År 1893
emigrerade han till Förenta staterna och
arbetade vid olika maskinfabriker, först
vid Mossberg & Granville i Providence
vid New York, från 1901 i
Waters-burg, Connecticut, och från 1903 i
överste L. Walkers fabrik i Hoboken,
där han som verkmästare
konstruerade verktygsmaskiner för
tillverkning av Judsons "dragkedja" ocli
själv 1906 fick sitt första
blixtlåspatent. År 1910 flyttade lian till
Paris, där han startade fabrikation
av blixtlås för damkonfektionen,
vilka i Sverige såldes från 1912 under
namnet "snabbknäppare" eller
"fer-mitetslås". Han återvände 1919 till
Förenta staterna, där han till sin
död hade anställning som
verktygs-konstruktör vid General Electric Co.
i Bridgeport. A:s förtjänst är att
fabriksmässigt ha tillverkat de första
användbara blixtlåsen och fört ut dem
på världsmarknaden. — Gift 1887 med
Naemi Kock. — Litt.: S. Sköldberg,
"Till blixtlåsets historia" i Tekn.
mus:s årsbok Daedalus 1940. S. R.

Arosenius, släkt, härstammande
från Anders Jönsson Ranck från
Rångedala skn, Älvsb. län († 1679),
far till handlanden i Västerås Jöns
Andersson Rank (f. 1674, † 1721).
Dennes son, kyrkoherden och kon-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 20:29:42 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/smok/1/0152.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free