- Project Runeberg -  Svenska män och kvinnor : biografisk uppslagsbok / 1. A-B /
137

(1942-1948) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 2. Arrhenius, Carl Axel - 3. Arrhén von Kapfelman, Eric Jacob - Arrhenius - 1. Arrhenius, Johan - 2. Arrhenius, Svante

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Arrhén von Kapfelman

137

Arrhenius

löjtnant vid artilleriet 1773, utmärkte
sig under kriget 1788—90 för mod
och skicklighet, erhöll 1816 uppsikt
över kruttillverkningen i riket och
blev 1822 överstelöjtnant vid Vendes
artillerireg. — A. ägnade sig med
intresse åt kemiska och mineralogiska
forskningar samt upptäckte 1787 vid
Ytterby fältspatbrott ett nytt
mineral, ytterbit (sedermera kallat
gado-linit), som i kemins historia kommit
att spela en viss roll som
utgångsmaterial för framställning av de
sällsynta jordarterna. År 1787 åtföljde
A. Anders Sparrman och C. B.
Wadström på en
vetenskapligt-kommer-siell expedition till senegalkusten,
varifrån han medförde en för
dåtida förhållanden avsevärd samling
mineral och snäckor. På återvägen
sammanträffade han i Paris med
Lavoisier, som just utkämpade en het
strid med anhängarna av den
flogistiska kemin om tolkningen av
förbränningsprocessen och andra
kemins grundproblem. A. blev efter
återkomsten till Sverige den förste,
som här förfäktade de antiflogistiska
idéerna, fastän de först med Berzelius
bröto igenom. A. blev dennes trogne
anhängare och arbetade tidvis på
hans laboratorium med
mineralanalyser och krutundersökningar. A. blev
led. av Krigsvet. akad. 1799 och Vet.
akad. 1817. —Gift 1796 med Gustafva
von Bilang. — Litt.: biografi i Vet.
akad:s handl. 1824. N. B.

3. Arrhén von Kapfelman, Erie
Jacob, tonsättare och musiklärare,
f. 21 okt. 1790, † 23 maj 1851 i
Stockholm. Föräldrar: tullinspektören i
Västervik Claes Peter Arrhén och
Catharina Susanna Höjer. •—■ A.
inskrevs vid Lunds univ. 1809 och
avlade ex. till rättegångsverken 1810,
varefter han blev auskultant i Göta
hovrätt 1812, e. o. kanslist i Kammarkol-

Carl Axel Arrhenius. Litografi (detalj) av
J. E. Cardon.

legiet 1816 ocli e. o. kammarskrivare
i Krigskollegiets underhållsdep: s
kammarkontor s. å. År 1824 blev han
musiklärare vid krigsakad. på Karlberg,
director musices s. å. samt musikdir.
1833 och led. av Mus. akad. 1841. Han
komponerade orkesterverk samt
kör-och solosånger; numera är han mest
bekant genom sin tonsättning av C. F.
Dahlgrens sång "Våren är kommen"
och genom sitt arrangemang av O.
Westermarks melodi till Tegnérs
"Kung Karl, den unga hjälte". —
Ogift. P. L.

Arrhenius, gren av en småländsk
allmogesläkt, som efter Årena i
Målilla skn antog namnet Arenius,
förändrat till Arrhenius av bröderna
prof. Johan Peter A. (A. 1) och
akademifogden Svante Gustaf A. (f. 1813,
† 1885), far till fysikern och kemisten
prof. Svante A. (A. 2), vars son är
lantbruksbotanisten Olof A. (A. 3).

1. Arrhenius, Johan Peter,
botanist, jordbruksforskare, f. 27 sept.
1811 i Järeda skn, Kalmar län, f 5
sept. 1889 i Stockholm. Föräldrar:
lantbrukaren Gustaf Isac Arenius
och Anna Rebecka Brehmer. — A. blev
student 1830, fil. kand. 1839 och fil.
mag. 1842, allt i Uppsala. Han
förordnades till docent i botanik vid
Uppsala univ. 1S40, blev e. o. adjunkt
i praktisk ekonomi därstädes 1846,
var föreståndare för det
nyinrättade Ultuna lantbruksinst. ocli lärare
i allm. hushållningslära och
agro-nomi 1846—62, erhöll prof:s namn
1850 samt var sekr. i Lantbruksakad.
1862—81 och vik. sekr. 1883—84.
Han var led. av Första K. 1867—72,
blev led. av Lantbruksakad. 1845 och
av Vet. akad. 1862. — A:s
huvudsakliga gärning ligger på
jordbruksforskningens och den högre
lantbruksundervisningens område. Under
många år verkade han som praktisk
jordbrukare och blev sekr. i
kommittén för upprättande av Ultuna
lantbruksinst. Som föreståndare lyckades
han genom organisationsförmåga och
rådighet samt ej minst genom sitt
anseende som landets förnämsta
auktoritet på lanthushållningens område
hålla inst. vid makt och anseende
trots dess i början blygsamma
ekonomiska resurser. A. utövade en
betydande författarverksamhet. Han
utgav bl. a. "Wexelbrukets grunder"
(1S44) och "Handbok i svenska
jordbruket" (1859—61; 6:e uppl., utg. av
J. Alströmer, 1894), som under 40
år var den allm. använda läroboken
i jordbrukslära, samt redigerade
1845—61 "Tidskrift för
landtmanna-och kommunal-ekonomien". På
lantbrukets rationella utveckling hade
"Smärre samlade skrifter i
landthushållningen" (1858—86, 27 nr, varav

Johan Arrhenius.

A. skrivit 15) stort inflytande, då de
i tusental spredos över hela landet.
Andra arbeten äro
"Landtbrukspraktika" (1866; 11 :e uppl. 1911), "Vårt
jordbruk och dess framtid" (1886)
och "Nordens matsvampar" (1874;
2:a uppl. 1881). Som sekr. i
Lantbruksakad. blev A. nära nog
oumbärlig, och då han lämnat sin
befattning, framkommo yrkanden på
överlämnandet av lantbruksförvaltningen
till ett särskilt ämbetsverk, vilket
1889 ledde till upprättandet av
Lantbruksstyr. För det sv. jordbruket var
A:s verksamhet av utomordentlig
betydelse. Hans framgång och anseende
berodde främst på en klar
uppfattning av jordbrukets
utvecklingsmöjligheter och om medlen för deras
förverkligande. -— A. väckte 1854 förslag
om upprättandet av en geologisk
karta över Uppsala län, vilket ledde
till utgivandet av den första sv. j
ord-artskartan (över Fyrisåns dalbäcken,
av A. Erdmann, 1856) och indirekt till
uppkomsten av Sveriges geologiska
undersökning. — Gift 1) 1841 med
Elsa Maria Berg, † 1855; 2) 1859 med
Karin Bergenström. S. L.

2. Arrhenius, Svante August,
naturforskare, särskilt fysiker och
kemist, f. 19 febr. 1859 på Vik,
Ba-lingsta skn, Uppsala län, † 2 okt. 1927
i Stockholm. Föräldrar:
akademifogden Svante Gustaf A. ocli Carolina
Christina Thunberg. Brorson till A. 1.
—A. blev student 1876, fil. kand. 1878,
fil. lic. 1884 samt fil. dr och docent i
fysikalisk kemi s. å., allt i U[|psala.
Han arbetade hos Ostwald i Riga,
Kohl-rausch i Wurzburg, Boltzmann i Graz
och van’t Hoff i Amsterdam 1886—88,
ånyo hos Ostwald, nu i Leipzig, samt
i Graz 1889—90 ocli vid Danmarks
och Preussens seruminst. somrarna
1902—03. Han var lärare i fysik vid
Stockholms högskola 1891—95, prof.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Feb 4 16:28:56 2022 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/smok/1/0157.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free