Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Artedi, Peter - Arvedson, se även Arfwedson - Arvedson - 1. Arvedson, Johan - 2. Arvedson, Nils - 3. Arvedson, Ragnar - Arvid (Gustavsson) Västgöte - Arvidi, Andreas, estetiker, kyrkoherde, se Andreas A. - Arvid Siggesson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Arvedson
140
Arvid Siggesson
fann sig på studieresa. På dennes
förslag åtog sig A. att resa till
Amsterdam för att där vetenskapligt
bearbeta en samling fiskar, som ägdes av
en rik apotekare, Albert Seba. Hans
arbete därmed avbröts dock snart, då
han genom olyckshändelse drunknade
i en av Amsterdams kanaler. — A.
var den ichtyologiska vetenskapens
grundläggare, "ichthyologorum
princeps", som Linné kallade honom. Hans
noggranna iakttagelser, klara logik
och stora förmåga att systematisera
sitt vetande buro frukt i det
vetenskapliga arbetet "Ichtyologia", som
efter hans död utgavs i Leiden 1738
genom Linnés försorg. Där lades
grundvalen för den ichtyologiska
systematiken, som även äger tillämpning
inom den zoologiska systematiken i
dess helhet. A. krävde här först och
främst djurrikets indelning i
naturliga klasser, av vilka fiskarna enl.
hans mening bilda en. Även
släktbegreppet, som i sin helhet förut varit
högst oklart, fastställdes av A.,
samtidigt som han angav de egenskaper,
vilka kunna betraktas som naturliga
och tillförlitliga släktkaraktärer. Det
rätta valet av dessa är, framhöll han,
ett väsentligt fundament inte bara
för ichtyologin utan för hela
naturalhistorien. Även för artens
benämnande uppställde han regler. I huvudsak
äro de regler A. framställde ännu
gällande och lia delvis först nyl.
fastslagits genom internat,
överenskommelse. I A. Sebas stora planschverk
"Re-rum naturalium Thesaurus" härröra
de flesta fiskbeskrivningarna från A.,
i övrigt känner man av hans skrifter
endast till en på svenska avfattad
Nordmalingsflora (i Vet. akad:s
årsbok 1905) samt tvenne latinska
manuskript, det ena behandlande
däggdjurens system, det andra de fiskarter,
som förekomma i Östersjön samt i
sv. floder och sjöar (båda
offentliggjorda i Sv. Linné-sällskapets årsskr.
1934). — Fastän A. vid sin
bortgång blott var 30 år gammal, hade
lian hunnit utföra ett banbrytande
arbete. Desto mera storartat ter detta
sig, om man betänker, att han under
ogynnsamma yttre förhållanden fick
kämpa sig fram på det vetenskapliga
området. En minnessten, rest av Vet.
akad., avtäcktes i Amsterdams
zoologiska trädgård 1905. — Ogift. —
Litt.: E. Lönnberg, "P. A., ett
två-hundraårsminne", Vet. akad:s årsbok
1905. N. B.
Arvedson, se även Arfwedson.
Arvedson, släkt, härstammande
från bonden i Köpetorp i S:t Lars
förs., Östergötland, Måns Larsson (f.
1661, † 1693), vars sonsöner Måns,
hemmansägare i Ullevi (f. 1729, †
1775), ocli Abraham, slottsbyggare i
Linköping (f. 1734, † 1766), antogo
släktnamnet A. och blevo stamfäder
för släktens ännu fortlevande äldre
och yngre grenar. Till den förra höra
Måns A:s sonsons son, läkaren och
sjukgymnasten Johan A. (A. 1) och
dennes brorson, skådespelaren och
regissören Ragnar A. (A. 3), till den
senare Abraham A:s sonsons sonson,
disponenten Nils A. (A. 2), samt
dennes bror, disponenten Richard A. (f.
1886).
1. Arvedson, J olian Emil,
läkare, f. 13 nov. 1862 i Linköping, † 28
nov. 1937 i Stockholm. Föräldrar:
kamreraren Carl A. och Johanna
Fagergren. — A. blev student i
Linköping 1881, med. kand. vid Uppsala
univ. 1887, med. lic. vid Karol. inst.
1893 och avlade gymnastikdir.-ex. vid
Gymnastiska centralinst. 1894. Han
grundade 1888 i Stockholm ett
gym-nastikinst. för utbildning av kvinnliga
gymnastikdir. Kursen var 2-årig och
omfattade såväl frisk- som
sjukgymnastik. Inst., som upplöstes 1937, var
sedan 1902 det enda privata med
ex.-rätt i Sverige. A. utgav även skrifter
i gymnastikfrågor samt läroböcker.
— Gift 1) 1889 med Anhild Jonsson,
† 1894; 2) 1894 med Emmy Schragge.
2. Arvedson, Nils Gustaf,
disponent, f. 3 aug. 1876 i Kristinehamn.
Föräldrar: kamreraren Abraham A.
och Greta Vesterberg. — Efter
läroverksstudier har A. varit anställd på
bank- och bryggerikontor 1892—1900,
var verkst. dir. 1900—26 och är ordf.
i styr. sedan 1926 för ab.
Sveabryggerier, är verkst. dir. för Eskilstuna
bryggeriab. sedan 1917, disponent för
Storbrohyttans ab. sedan 1925 och led.
av centralstyr. för Wermlands
enskilda bank sedan 1928 (ordf. sedan
1930). Han är även ordf. i styr. för
Filipstads sparbank och ab. Rottneros
bruk samt v. ordf. i
Munksjökoncernen, led. av styr. för Sv.
bryggare-fören. och av flera bolagsstyr. samt
var led. av Första K. 1934—35 oeh
landstingsman 1932—38. — Gift 1905
med Hilma Gyllenberg.
3. Arvedson, Ragnar Arved,
skådespelare, regissör, f. 4 dec. 1S95 i
Linköping. Föräldrar:
bankdirektören Carl Arved A. och Agnes
Geor-gina Wikséll. — A. vann 1914 inträde
vid Dramatiska teaterns elevskola,
blevl916premiärelevochvarl918—2 0
engagerad som skådespelare. Efter en
säsong vid Sv. teatern kom A. till den
1921 öppnade Hälsingborgs
stadsteater, där han utförde bl. a. Orsino i
Shakespeares "Trettondagsafton" oeh
Sonen i Strindbergs "Pelikanen".
Under de följ. åren uppträdde A. vid
skilda teatrar, i Stockholm vid
Komedi* och Blancheteatrarna, i Göteborg
vid Lorensbergsteatern och i Helsing-
fors vid Sv. teatern. Bland hans
framgångar från dessa år märkas Osvald i
Ibsens "Gengångare" och Soldaten i
Raynals "Graven under
triumfbågen". Ären 1926—35 var A. knuten
till skilda stockholmsscener, där han
med sin eleganta världsvana och
stramt moderna stil haft upprepade
framgångar. Han debuterade som
teaterdekoratör 1929 och teaterregissör
1935. Vid sv. film inträdde A.
1919 som skådespelare och 1935 som
regissör samt liar där erövrat en
framskjuten position. Vid sidan därav har
han varit verksam som filmarkitekt,
filmförf. och produktionsledare. —
Ogift. A. L., (S. T.)
Arvid (Gustavsson) Västgöte,
krigare, † 1542. — A:s ursprung och
släktskapsförhållanden äro okända.
Han tillhörde först det mot Gustav
Vasa fientliga partiet men övergick
snart nog till denne och gjorde en
betydande insats under befrielsekriget
mot danskarna, medverkade kraftigt
till att Östergötland och Finland
an-slöto sig till resningen, deltog i
belägringen av Stockholm samt intog själv
Stegeborg och Kalmar (27 maj 1523).
A. var en tid efter Berent von Mehlen
befälhavare på Kalmar slott,
omtalas 1527 och 1530 som hövitsman i
Dalarna samt 1537 som fogde. Under
Dackefejden tillfångatogs han av
bönderna under Dackes egen ledning,
bands vid ett träd och ihjälsköts med
lod och pilar. — Gift omkr. 1525 med
Karin Eriksdotter (Bielke). G. U.
Arvid i, Andreas, estetiker,
kyrkoherde, se Andreas A.
Arvid Siggesson, folkledare,
politiker, f. antagl. i slutet av 1450-talet, †
hösten 1520. — På 1480-talet verkade
A. i Nils Stures tjänst som skrivare
på Västerås slott och torde därvid ha
fått sin politiska skolning. Han var
en av de yngre Sturarnas varmaste
anhängare, vars råd spelat en
betydande roll även i viktigare politiska
frågor. A. hade sin verksamhet
förlagd till Västerås län, var från 1495
kyrkoherde i Barkarö, från 1502 i
Fellingsbro och från 1504 — året för
Svante Nilssons regeringstillträde —
i Mora; från 1511 synes han ha bott i
Västerås. Vid brytningen mellan Sten
Sture och Svante Nilsson 1497 tog
han helt den senares parti, men han
synes tidigt ha insett vådan av att gå
kung Hans till handa och torde ha
tillstyrkt Svante Nilssons försoning
med herr Sten, som ledde till den
danska regimens störtande 1501. Även
om A. inte synes lia hyst några
djupare sympatier för Sten Sture, insåg
han dock styrkan av dennes
demokratiska statskonst. I Mora möttes A.
till en början av utpräglad misstro
från bönderna, som ansågo honom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
