Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Arvid Siggesson - Arvidson, se även Arfvidsson - Arvidson, Stellan - Arvidson, Theodor - Arvidsson, Truls - Arwidsson - 1. Arwidsson, Adolph Ivar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Arvidson
141
Arwidsson
för danskvän pä grund av Svante
Nilssons tidigare politik mot herr
Sten. Snart nog lyckades han dock
vinna deras förtroende och var kanske
den, som främst väckt de folkliga ocli
nationella krafter, som gjorde
Dalarna till en kraftkälla för den yngre
stureätten. — A. är den förste, som
framfört tanken på det nationella
kungadömets återupprättande för
Sten Sture d. y:s räkning (1504).
Sedan gammalt hade han nära
förbindelser med kretsar i Norge och ivrade
för sv. propaganda i detta land i syfte
att få till stånd ett samgående med
Sverige mot Danmark. Även under
Sten Sture d. y. och efter dennes död
spelade A. en framträdande roll. Så
sent som 1519 och 1520 räknade
Kristian II och Gustaf Trolle honom till
sina främsta motståndare. A. synes
ha fallit offer för händelserna i
samband med Stockholms blodbad. Han
var en begåvad, kraftig och energisk
politiker, skicklig i intrigens konst
och ganska skrupelfri. A:s
brevväxling, som nyl. publicerats (Gamla
papper ang. Mora socken. 2. Med en
kommentar av Lars Sjödin, till
trycket befordrade av Anders Pers, 1932
—37), har ett betydande värde som
källa för tidens historia. G. U.
Arvidson, se även Arfvidsson.
Arvidson, Erik Stellan Åke,
litteraturhistoriker, skald, f. 8 nov.
1902 i Vänersborg. Föräldrar:
stadsfogden Emil A. och Minona Berg.-—A.
blev fil. kand. 1923, fil. mag. 1924, fil.
lic. 1928 och fil. dr 1932, allt i Lund.
Han var univ.-lektor i Greifswald
1930—33, red. för tidskr. "Clarté"
1924—27 och 1932—33, blev lektor i
modersmålet och historia i Visby 1933
och är rektor vid Högre allm.
läroverket i Hudiksvall sedan 1937. —
I sin gradualavhandl. "Thorild.
Studier i hans ungdomsdiktning" (1931)
bestämde A. kronologiskt en del av
dennes alstring och utredde genom
genetisk analys flera motsägelser där,
i "Selma Lagerlöf" (1932) framhäver
lian, att hennes sociala moralism
ger henne fler beröringspunkter med
80-talet än med 90-talet. I
"Thorild och den franska revolutionen"
(1938) ger A. en enhetlig
framställning av Thorilds idéer på det
estetiska, sociala och politiska området
med utgångspunkt från hans sociala
värderingar. A. redigerar i Sv.
vitterhetssamfundets serie "Svenska
författare" Thorilds samlade skrifter.
Som skald har A. i anslutning
till Victor Svanbergs krav på en
förening av politik och poesi hävdat
en religiöst färgad socialism, som
tolkas med högstämt men monotont
patos i diktsamlingarna "I
skorpionens tecken" (1927), "Gränslandet"
(1929) och "Jordglans" (1932).
Plikt-medvetande och ansvarskänsla
förläna A:s ofta abstrakta poesi en
spartanskt stram hållning, som icke
utesluter veka och ömma tonfall. A.
har även framträtt som politiker och
är sedan 1939 ordf. i stadsfullmäktige
i Hudiksvall. — Gift 1937 med Margit
Hedborn. N. B.
Arvidson, August Theodor,
metodistpastor, f. 13 okt. 1883 i Järpås
skn, Skarab. län. Föräldrar:
befallningsmannen Lars Johan A. och
Kristina Blom. — A. studerade vid
Metodistkyrkans teologiska skola 1903—
06 (konferensexamina 1906—11) och
har därefter verkat som pastor i
Växjö, Östersund och Stockholm (S:t
Peter) samt som distriktsföreståndare
på n. distriktet 1915—18 och på v.
distriktet 1924—31. Sedan 1931 är han
föreståndare för Metodistkyrkans i
Sverige expedition, dir. för Nya
bokförlags ab., kassör för
missionskassorna och red. för Metodistkyrkans olika
tidn. och publikationer. — Genom den
evangeliska glöden i sin förkunnelse
och sin förmåga att göra bibelordet
levande har A. gjort sig känd som en
av vårt lands främsta frikyrkliga
predikanter och utövat inflytande även
utanför sitt samfunds gränser. Hans
mångsidiga begåvning har tagits i
anspråk för en mängd organisatoriska
uppdrag inom Metodistkyrkan. Sex
gånger har han valts att företräda
Metodistkyrkan i Sverige vid
samfundets internat, generalkonferens i
Amerika. Bland hans skrifter märkas
"Metodistkyrkan" (3:e uppl., 1928).
"Andens fullhet och Andens gåvor" (2:a
uppl-, 1935). "Helgelsen — grundval
och upplevelse" (1931) samt "Från
advent till pingst" (1937). — Gift
1917 med Ida Elisabet Kilander. N. B.
Arvidsson, Truls (Arnwidsson,
Troilus Arvidi), kopparstickare, f.
1660 (döpt 23 nov.) i Västervik, †
trol. 1710 el. 1711 i Stockholm. Fadern
var en skomakare vid namn Arvid.
—• A. var den förste svensk, som
veteri. ägnat sig helt åt kopparsti
ekar-konsten. Han blev student i Uppsala
1680 och utförde där kopparsticken
till Cl. örnhielms övers, av
Thesaurus’ historia om goterna i Italien.
En resa till Holland (före 1693) blev
av stor betydelse för hans teknik,
som under påverkan av den
rem-brandtska skolan kom att
kännetecknas av kraftiga skuggningar.
Flertalet av hans kopparstick, som
utfördes för antikvitetsarkivets
räkning, utgjordes av illustrationer till J.
Peringskiölds historiskt-antikvariska
verk "Monumenta" och "Ättartal".
A. deltog också i förarbetena till E.
Dahlberghs "Suecia" och synes ha
anlitats även av änkedrottning Hed-
Stellan Arvidson.
vig Eleonora. Nat. mus. och K. bibi.
äga de största samlingarna av A:s
blad. A. var känd för sitt originella
väsen ocli sin stora språkliga lärdom.
— Gift i Holland med en nunna, som
följde honom till Stockholm men där
blev skild från honom och kort
därefter dog. — Litt.: G. E. Klemming,
"TTr en antecknares samlingar" (1868
—73). N. B.
Arwidsson. Släktens äldste kände
medl., bonden på hemmanet Nyåker
i Dalarna, Göstaf, stupade 1714 i
slaget vid Storkyro. Hans son Anders,
först skomakare i Stockholm och
sedan löjtnant, antog namnet Werre och
blpv far till skomakaren i Björneborg
och Vasa Arwid Werre (f. 1734, †
1809). Dennes son Adolph, kaplan i
Padasjoki och prost i Laukas (f. 1762.
† 1828), antog släktnamnet A. och
blev far till historiografen Adolph
Ivar A. (A. 1) samt farfar till chefen
för Sjökarteverket kommendören
Thorsten A. (f. 1827, † 1893), som
inlade stora förtjänster om
uppmätningen av de sv. kustfarvattnen,
konstruerade nautiska och hydrografiska
instrument, ägde starka
vetenskapliga och litterära intressen samt
dessutom var verksam inom industrin,
bl. a. vid Bergsunds mekaniska
verkstad i Stockholm. Han blev far till
zoologen Ivar A. (A. 2), vars son är
botanisten Thorsten A. (A. 3).
1. Arwidsson, Adolph Ivar
(egentligen Johan), skriftställare, f.
7 aug. 1791 i Padasjoki, Finland, t
21 juni 1858 i Viborg. Föräldrar:
kyrkoherden Adolph Arvid A. och
Anna Catharina Molin. — A. blev
student 1810, fil. kand. 1814, fil.
mag. 1815 och docent i allm. historia
1817, allt i Åbo. Det romantiska
genombrottet i Sverige fick betydelse
för A:s estetiska och historiska
uppfattning. Hans poetiska huvudpro-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
