Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1. Arwidsson, Adolph Ivar - 2. Arwidsson, Ivar - 3. Arwidsson, Thorsten - Aschan - 1. Aschan, Johan Lorentz
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Arwidsson
142
Aschan
Adolph Ivar Arwidsson. Litografi (detalj)
av J. E. Cardon.
duktion, som inföll 1S14—15,
anknyter främst till fosforisternas men
även till göternas diktning. En del
av hans ungdomsdikter utgåvos 1832
anonymt under titeln
"Ungdomsrimfrost, af Sonen i Örnskog". I sin
do-centavhandl. företräder A. den nya
historiska uppskattningen av
medeltiden, som dittills väckt föga anklang
i Åbo. Den mötte opposition även i
den litterära krets, som tills, med
honom utgav tidskr. "Aura" (l:a
häftet 1817). Sina egentliga
meningsfränder liade han i Sverige,
särskilt bland fosforisterna. När lian
1817—18 vistades i Uppsala, lade lian
en ny grund för sin vetenskapliga
verksamhet genom att studera
isländska och anglosachsiska,
samtidigt som lian visade ett nyvaknat
politiskt intresse bl. a. genom
utgivandet av den anonyma skriften "Bref
ifrån Finland" (1820). Den väckte
misstankar i Åbo, där univ.-kanslern
beordrade honom att återvända. Efter
hemkomsten började A. på allvar
intressera sig för rent finska frågor. I
tidskr. Mnemosyne publicerade han
en rad uppsatser och artiklar med
finskt nationell färg, och från 1821
utgav lian tidn. Åbo morgonblad, där
han frimodigt diskuterade offentliga
angelägenheter och intog en
fenno-mansk inställning till språkfrågan.
De maktägande, som satte A:s
verksamhet i samband med den politiska
oron i Europa, indrogo lians tidn.
Några "Betraktelser", införda i
Mnemosyne 1822, framkallade genom
den nyutnämnde vicekanslern J. F.
Aminoffs tjänstenit och rapport ett
kejserligt reskript, varigenom A. för
alltid förvisades från Åbo akad.
Han flyttade 1823 till Sverige och
blev 1825 sv. undersåte. Hans
utveckling på sv. botten är främst
bunden till K. bibi., där han anställ-
des 1824, blev förste amanuens 1834
och utnämndes till bibliotekarie 1843.
En frukt av hans verksamhet där
var samlingen "Svenska fornsånger"
(1—3, 1834—42), den första
vetenskapliga folkviseeditionen i Norden,
där bl. a. uppteckningar från
1500-och 1600-talen omsorgsfullt
utnyttjades. A. utgav även en värdefull
"Förteckning öfver Kongl.
Bibliothe-kets i Stockholm isländska
handskrifter" (1848). I ett flertal populära
skrifter berörde han sv. och finländsk
historia, t. ex. i "Handlingar till
upplysning av Finlands hävder" (1—10,
1846—58), planschverket "Svenska
konungar och deras tidehvarf" (1830
-—43) m. fi. I de politiska fejderna
uppträdde lian på den konservativa
sidan och utgav mot Crusenstolpe
anonyma broschyrer
("Catilina-Cru-senstolpe", 1843, ocli "Catilinariska
bref till och ifrån en gammal bekant",
1844). Även i broschyrpolemik
omkring 1840 rörande Finlands politiska
ställning deltog han anonymt med
"Finland och dess framtid" (1838)
och "Finlands nuvarande
statsförfattning" (1841). Han blev
ordenshisto-riograf 1844. — Öppenhjärtig
entusiasm var A:s mest framträdande
egenskap. Med stor självsäkerhet
förenade han ringaktning för andra,
vilket i hans ungdom skaffade honom
ovänner. — Gift 1824 med
friherrinnan Johanna Carolina Armfelt. —■
Litt.: C. G. Estlander, "A. I. A. som
vitter författare" (1893). N. B.
2. Arwidsson, Ivar, zoolog, f. 30
okt. 1873 i Stockholm, † 24 sept. 1936
i Uppsala. Föräldrar: kommendören
Thorsten Adolf A. och Mathilda
Fröberg. Sonson till A. 1. — Efter
mogen-hetsex. i Stockholm 1891 inskrevs A.
1892 vid Uppsala univ., där han blev
fil. kand. 1895, fil. lic. 1900 och fil.
dr 1907. Efter tjänstgöring bl. a. som
amanuens vid Uppsala univ. och
Kris-tinebergs zoologiska station i
Bohuslän var han statens fiskeriassistent
1906—21, konservator vid Zoologiska
mus. i Uppsala sedan 1921 och docent
i zoologi vid Uppsala univ. sedan 1923.
Han deltog i Nathorsts expedition till
östgrönland och Jan Mayen 1899.
—-A: s forskningar behandla främst
olika områden av vattenfaunan. Hans
undersökningar över de skandinaviska
och arktiska havsborstmaskarna
(drs-avhandl.) är ett grundläggande
arbete, och som fiskeritjänsteman
studerade han bl. a. laxens och kräftans
biologi. Han skrev om kräftfiske
och kräftpest, ocli särskilt må
nämnas hans arbete "Strömmingsfiske"
(1913). Han var en framstående
kännare av äldre och nyare fiskemetoder
i olika delar av landet och har
utgivit tekniskt och kulturhistoriskt
Ivar Arwidsson.
värdefulla uppsatser om
fiskeredskapens utseende, tillverkning och
sammansättning. Tills, med sin maka
utförde A. för Nord. mus:s räkning en
etnologiskt betydande samlargärning,
särskilt betr. skidor och fiskeredskap.
— Gift 1903 med Anna Leontina
Jacobson, f. 1874, † 1936, som flitigt
upptecknade folkliga sedvänjor
rörande begravning och julfirande,
dräktskick och arbetsliv. — Litt.: G.
Berg, "Anna ocli Ivar A.", Fataburen
1937. S. L.
3. Arwidsson, Thorsten,
botanist, f. 11 mars 1904 i Uppsala. Son
till A. 2. — Efter studentex. i
Uppsala 1922 blev A. fil. kand. 1930 och
fil. lic. 1935 vid univ. därstädes. Sedan
1936 är han e. o. assistent vid
Riksmus: s botaniska avd. med
tjänstgöringsskyldighet främst vid
kryptogamsamlingarna. — A. har i ett 70-tal
smärre skrifter lämnat floristiska,
systematiska och växtgeografiska
bidrag till kännedomen om särskilt
Nordens växtvärld. Han har behandlat
såväl kärlväxter som liavsalger,
svampar och mossor. Våra nationalparkers
flora har A. studerat ocli beskrivit
i flera arbeten. Han blev 1937 sekr. i
Sv. fjällklubben, vars styr. han
tillhör sedan 1934. — Gift 1932 med fil.
mag. Astrid Kjelland. S. L.
Aschan (askä’n). Släkten
härstammar från Aska by i Hägerstads skn,
östergötl. län. Kyrkoherden i
Rogs-lösa Johan Aschanius (f. 1646, † 1707)
antog namnet A. Han blev farfars far
till bergsrådet Johan Lorentz A. (A. 1).
Dennes sonsons son är regeringsrådet
Willand A. (A. 2).
1. Aschan, Johan Lorentz,
läkare, industriidkare, f. 26 juni 1772
i Applarp, Flisby skn, Jönköp. län, †
20 maj 1856 på Lessebo bruk, Kronob.
län. Föräldrar: rektorn vid
trivialskolan i Eksjö Peter Georg A. ocli
Anna Catharina Lundins. — A. blev
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
