Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1. Aschan, Johan Lorentz - 2. Aschan, Willand - Aschaneus, Martinus - Aschberg, Olof - Ascheberg, von - 1. Ascheberg, Rutger von
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Ascheberg
144
Ascheberg
student 1787, med. lic. 1795 och med.
dr 1797, allt i Uppsala. Han var 1790
bitr. läkare i finska kriget, blev
hov-medicus 1795, provinsialmedicus i
Nora och Lindesbergs distrikt 1797
och brunnsintendent vid Loka brunn
1798, reg.-läkare vid Smålands lätta
dragoner 1803 och provinsialläkare
pä Öland 1812, varifrån han tog
avsked s. å. Han erhöll bergsråds titel
1814 och blev led. av Lantbruksakad.
1816 samt av Vet. akad. 1853. —
A:s namn är framför allt knutet
till hans insats som föregångsman
inom jordbruk och industri i Kronob.
län. Hustruns stora hemgift gjorde
det möjligt för A. att inköpa Lessebo
järn- och pappersbruk 1802. Där
skapade han snart ett mönstergods,
skogsmark röjdes och uppodlades,
myrar utdikades och sjötappningar
företogos. Pappersbruket utvidgades, och
1836 uppsattes där landets andra
pappersmaskin, varigenom
papperstillverkningen, som dittills bedrivits för
hand, kunde mångdubblas. Efter
utvidgning av rörelsen hade A. slutl. sex
pappersbruk i gång och drev stor
export. Betydelsefull blev även hans
insats i gruvdriften och järnhanteringen.
Vid hans hyttor i Lessebo kunde
utmärkt järn utvinnas ur sjö- ocli
myrmalm. Driften utvidgades alltmer till
att även omfatta järnverk och
masugnar vid Os, Åryd, Klavreström och
Diö. Det tackjärn, som framställdes
där, kunde användas till finare
maskindelar, vilket förut bara varit fallet
med det engelska. En
kopparliamma-re anlades vid Lessebo 1807, och A.
inmutade 1825 Kleva då nedlagda
koppargruva för att själv även kunna
framställa råvaran. Då kopparn
visade sig vara starkt förorenad av
nickel, uppfann A. metoder för att
tillgodogöra sig denna, som då stod högt
i pris. Efter femton år blev driften
lönande. Under 1860- och -70-talen
exporterades nickel i stora mängder
därifrån. A:s efterlämnade
förmögenhet uppskattades till omkr. 3 mill. kr.
—■ Genom att inrätta bruksskolor,
sjukhus m. m. sökte A. verka för sina
underhavandes bästa och var särskilt
en varm nykterhetsvän. En mängd
stipendier och donationer vittna om
lians frikostighet. "Stipendium
Berze-lianum", instiftat till minne av A:s
personlige vän Berzelius, utdelas av
Vet. akad. till kemister. — Gift 1801
med Catharina Nilsson. — Litt.:
biografi av B. G. Bredberg i Vet. akad:s
levnadsteckn., bd 1 (1869—73); J.
A. Göth, "Bergsrådet på Lessebo"
(1925). N. B.
2. Aschan, Carl Wi II and,
ämbetsman, f. 17 febr. 1884 i Hemmesjö
skn, Kronob. län. Föräldrar:
överstelöjtnanten Nilson A. och Eva Hyltén-
Cavallius. Sonsons son till A. 1. —
A. avlade mogenhetsex. i Växjö 1902,
inskrevs som student vid Lunds univ.
s. å. och blev jur. utr. kand. där 1906.
Efter tingstjänstgöring gjorde lian
sdn karriär inom Svea hovrätt och
Nedre justitierevisionen, blev tf.
hov-rättsfiskal 1913, e. o. hovrättsassessor
1914, hovrättsassessor 1915 samt
tjänstgjorde 1916—20 som tf.
revi-sionssekr. Han var 1920—24
hovrättsråd i Svea hovrätt och 1924—29
revi-sionssekr. Redan 1922 lämnade A. den
aktiva hovrättstjänsten och knöts till
centralförvaltningen som byråchef
för lagärenden i Socialdep. Han
fungerade därefter 1923—24 och 1925—27
som tf. statssekr. i
Kommunikations-dep., 1924—25 som tf.
expeditionschef i Försvarsdep. och var 1927—29
statssekr. i Kommunikatiomsdep.
Se-dian 1929 är A. regeringsråd. Åren
1932—34 och 1936—38 var A. led. av
Lagrådet. Sedan 1923 är han sekr. i
Sveriges allm. konstfören. — Gift
1911 med Ingegerd
Petersson-Tideström. Spr.
Aschaneus (askanë’us)
Martinus Laurentii, fornforskare, f. omkr.
1575 på Aske gård i Håtuna skn,
Uppsala län, † 1641. Föräldrar: Lars
Mårtensson, ägare av Aske gård, och Brita
Eriksdotter. — Efter studier i
Uppsala eller Stockholm blev A. först
musikant i Johan III: s kapell, sedan
fältpräst vid livfanan och 1620
kyrkoherde i Fresta och Hammarby pastorat.
Han erhöll 1630 av konungen fullmakt
som antikvarie. — Som fornforskare
ägnade sig A. huvudsakl. åt
sam-larverksamhet, inriktad på
historiska och litterära källskrifter, mynt,
sigill, förhistoriska och medeltida
fornlämningar, runstavar ocli
runinskrifter. Hans samlingar ocli egna
handskrifter förvaras dels på K.
bibi-, dels i Riksarkivet. Som vlidak-
Johan Lorentz Aschan. Målning (detalj) av
P. Krafft 1825.
tisk diktare var han en av våra
främsta från Vasatiden. Hans två arbeten
på knittelvers, "Regula pietatis eller
en liten hwsregla" (1614) och "Tabula
mensalis eller bordetafla", visa
påverkan av medeltida sentensdiktning
och ge, kryddade med drastisk humor,
i en högstämd, kraftfull stil en god
framställning av den sv.
humanismens belevenhetsregler. — Gift 1) med
Katarina Olofsdotter-, 2) med Kristina
Olofsdotter. (S. J.)
Äschberg, Olof, finansman, f. 22
juli 1877 i Stockholm. Föräldrar:
grosshandlaren Herman Asch ocli
Rosa Schlossberg. — Efter
handelsstudier i Stockholm, Hamburg,
London och Paris startade A. Sv.
klädesfabriks ab. i Stockholm (1896—1905),
Norrköpings yllefabriks ab. (1900—
06) och Konfektions ab. Union (1903).
Tills, med män inom arbetarrörelsen
grundade lian 1912 Nya banken och
var dess verkst. dir. till 1918.
Under världskriget 1914—18
förmedlade A. bl. a. det första
rysk-amerikanska statslånet (1917). Sedan 1926
bor lian i Paris, där han är verkst.
dir. i Olof Aschbergs bankir ab. A.
har även uppträtt som mecenat. Han
har bl. a. gjort en donation till det sv.
konstnärshemmet i Paris och skänkte
1933 en stor samling ryska ikoner till
Nat. mus. —■ Gift 1) 1898 med Anna
Elisabeth Ahlberg; 2) 1926 med Siri
Kugelman. N. P.
Ascheberg, von, ätt, enligt
traditionen härstammande från Italien,
känd genom urkunder redan på
1100-talet, bosatt i Westfalen redan i slutet
av 1200-talet. Den sv. grenen tillhör
ättens s. k. Byinkska linje, som 1539
kom till Livland med ryttmästaren
Stefan von A., farfars far till
fältmarskalken ocli generalguvernören
Rutger von A. (A. 1), som 1673
upphöjdes i friherrligt stånd (ej
introducerad) och 1687 erhöll grevlig
värdighet* Hans son, generallöjtnanten av
kavalleriet greve Christian Ludvig (f.
1662, † 1720), som kallade sig
Aschen-berg, var från 1694 överste för
riks-änkedrottningenis livreg. till häst.
Han retirerade under norska fälttåget
1716 med sitt reg. till Sverige, varför
han på Karl XII:s order blev
arresterad. Senare befriades han ur arresten
men erhöll avsked från sin
överste-befattning. Med honom utdog den
grevliga ätten von A. på svärdssidan.
Hans yngsta syster var grevinnan
Margaretha von A. (A. 2).
1. Ascheberg, Ru t g er v o n, greve,
krigare, ämbetsman, f. 2 juni 1621 på
Berbonen i Kurland, † 17 april 1693
i Göteborg. Föräldrar: Wilhelm von
A., arvherre till Abgulden och Ringen
i Kurland, och Margareta von der
Osten, genannt Socken. — A. kom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
