Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1. Asker, Gustaf Ferdinand - 2. Asker, Axel - Asklund, Bror - Asklund, Erik - Asmund Karesson - Asp, Hjalmar - Asp, von Asp
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Asker
146
Asker
utpräglat frihandelsvänlig. — A.
gjorde sig tidigt känd som en av
riksdagens främsta jurister och hade
även litterära och allm. intressen, som
grundlagts redan i hemmet. A:s
"Lefnadsminnen" utgåvos efter hans död
1897. — Gift 1836 med Hilda Amalia
Westring. G. U.
2. Asker, Axel, ämbetsman och
politiker, f. 20 jan. 1848 i Jönköping,
† 16 febr. 1924 i Stockholm. Son till
A. 1. — Efter mogenhetsex. i Gävle
1867 inskrevs A. s. ä. vid Uppsala
univ., avlade ex. till rättegångsverken
1871, blev därefter s. å. auskultant i
Svea hovrätt och 1873 v.
häradshövding därstädes, landssekr. i
Väster-norrl. län 1879 och i Värml. län 1894,
tf. landshövding i Västerb. län 1900
och landshövding i Hall. län 1902 (—
16). En betydande insats gjorde A. som
landssekr. i Västernorrl. län, där han
vid sidan av landshövdingarna
Treffenberg och Ryding tog verksam del
i väganläggningarna och
järnvägsbyggena. Liknande uppgifter mötte
honom senare i Västerbotten och
Halland. Under A:s ledning tillkom
Sydsv. kraftab., som förser Malmöh.
och Hall. län med elektrisk energi. A.
var led. av Första K. 1894—1902 och
1909—12, av Andra K. 1906—08 och
tillhörde därvid ett flertal
kommittéer och utskott (ordf. i proportionella
valkommittén 1902,
järnvägstaxekommittén 1907 m. fi.). — A:s
grundåskådning var moderat konservativ,
och han slöt sig även i riksdagen till
de konservativa minoritetspartierna.
År 1910 var han ordf. i Första K:s
moderata parti.—-Gift 1876 med
Hildegard Margareta Wahlman. G. U.
Asklund, Bror Henrik Waldemar,
geolog, f. 1 maj 1896 i Norrköping.
Föräldrar: fabriksidkaren Henrik A.
och Ingeborg Hagendahl. — A. blev
student i Norrköping 1915, fil. kand.
1918, fil. lic. 1920 och fil. dr 1925,
allt i Uppsala. Han var geolog vid
Sveriges geologiska undersökning 1920—
26, docent i geologi vid Uppsala univ.
1925—31 och är statsgeolog sedan
1931. — A. har visat stor
mångsidighet i sin verksamhet. Han framträdde
som urbergsgeolog i
"Bruchspalten-bildungen im südöstlichen
öster-götland" (1923) och i drsavhandl.
"Petrographical Studies in the
Neighbourhood of Stavsjö at
Kolmården" (1925) och har utgivit
arbeten rörande de algonkiska
bildningarna, kambro-silurens stratigrafi,
fossil och utbredning, den sv.
fjällkedjans tektonik ("Hauptzüge der
Tek-tonik und Stratigraphie der mittleren
Kaledoniden in Schweden", 1938),
nivåförändringarna, Västkustens
kvartärstratigrafi oeh den marina
molluskfaunans invandringshistoria
m. m. A. har bearbetat Sven Hedins
geologiska samlingar från Pamir och
Iran och är en av utgivarna av 3:e
uppl. (2 bd, 1931) av W. Ramsays
"Geologiens grunder". —- Gift 1921
med Karin Lundahl. S. L., (N. Zn.)
Asklund, Lars Erik Josef,
författare, f. 20 juni 1908 i Stockholm.
Föräldrar: sågverksarbetaren Lars
Gustaf Larsson och Amanda Asklund,
f. Zander. — A. var först kontorist.
Han debuterade 1929 med
"romanpuzzlet" "Bara en början" och i antologin
"Fem unga". Den primitivistiska
åskådning, som lian där bekände,
utvecklas närmare i en rad romaner,
skissamlingar oeh prosadiktböcker,
"Ogifta" (1931), "Kvinnan är stor"
(s. å.), "Frukt" (1932), "Lilla land"
(1933), "Fanfar med fem trumpeter"
(1934) och "Modisterna" (1937), där
han särskilt skildrat proletära
förhållanden i Stockholm med vaken
iakttagelse och även dokumenterat sig som
ganska frän samhällskritiker. Hans
dragning åt idyllen, som trol. är hans
rätta fält, framträder klart i "Svensk
idyll" (1937), "Solo i kör" (1938) och
"Stad i Norden" (1941), där han med
lyrisk impressionism och stark
inlevelse återger stockholmsatmosfär och
mellansv. sommarbehag. Minnen från
en färd till Frankrike 1929 har han
berättat i "Ynglingaresan" (1941). —
Gift 1) 1932 med Vera Järlund; 2)
1940 med Lis Lagercrantz. N. B.
Asmund Karesson, uppsvensk
runristare. — A. är den förste
run-mästare, lios vilken man påträffar
den karakteristiska uppsv.
runstensstilen. Hans verk utmärkas av
konstnärlig smak och högt uppdriven
yrkesskicklighet. Ett tjugotal
signerade och ungefär lika många
osignerade ristningar finnas av honom från
trakten mellan Gävle i norr och
Stockholm i söder; talrikast äro de i
uppsalatrakten. A:s verksamhet synes
omspänna en lång tidrymd, från
1020-talets slut ända till 1050-talet
under kung Emund Gammals tid, om
man får tro Järstastenen vid Gävle.
— O. von Friesen har hävdat, att
A. är identisk med den engelske
missionsbiskopen Osmundus, som
omtalas hos Adam av Bremen och i en
anglosachsisk klosterhistoria.
Osmundus förmodas vara en nära frände till
S:t Sigfrid, som bl. a. verkade i
Västergötland och Småland. Av mäster
Adam omtalas Osmundus med tydlig
ovilja ss. en ren äventyrare, som
nekats vigning i Rom men fått den i
Polen och uppträtt i Sverige som
ärkebiskop — måhända har Osmundus,
som synes lia stått högt i gunst hos
Emund Gammal, understött
strävanden att skaffa Sverige en friare
ställning i förhållande till Hamburg-
Axel Asker.
Bremens ärkestift. Den engelska
krönikan berättar, att en biskop
Osmundus, "av liög ålder och en
vördnadsbjudande man", kom till kung Edvard
Bekännaren (1042—66) och mottogs
med stor bevågenhet. Han gick in i
klostret Ely och verkade där som
biskop till sin död under abboten
Turstans ämbetstid 1066—71. — Man
liar förmodat, att A. lämnat
Sverige efter kung Emunds död (omkr.
1059), då efterträdaren kung Stenkil
förde en mot ärkestiftet
Hamburg-Bremen vänligare politik. G.U., (S. J.)
Asp, Hjalmar Charles Astley,
konstnär, f. 12 okt. 1879 i Malmö, † 4
juni 1940 därstädes. Föräldrar:
målarmästaren Louis Aron Jodkim A.
och Emma Zielfeldt. — A. var elev
till Richard Bergh vid
Konstnärsförbis skola i Stockholm 1900—02 och
fortsatte sina studier i Köpenhamn
hos G. Röde 1903—04 och i München
1905—06 för djurmålaren prof. H.
von Zügel och grafikern M. Heymann.
Han har sedermera företagit
studieresor i Frankrike och Tyskland. -—
A. mottog starka intryck av det
danska 90-talsmåIeriet med dess
stäm-ningsbetonade realism, som han byggt
vidare på i sina landskap med betande
boskap i aftonljus eller solnedgång.
Sitt bästa har han givit som grafiker,
där han omsatt samma och besläktade
motiv från det sydsv.
kulturlandskapet i kol- och pennteckningar,
etsningar och litografier, t. ex. "Två får
i en hage", "Fäladsmark i Bulltofta",
"Tånglasset" och "Bunkeflo mölla".
—-Gift 1908 med Frieda Naucke. Th. N.
Asp, von Asp. Släkten
härstammar från rådmannen i Härnösand
Jonas Persson A. från Aspby gård i
Torsåkers skn, Ångermanland, far till
superintendenten i Härnösand Petrus
Jonæ A. (f. 1667, † 1726). Denne hade
flera framstående söner; mest känd
är domprosten Matthias A. (f. 1696,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
