Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Aulén, Gustaf - Aulin, Fredrik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Aulin
156
Aulin
Gustaf Aulén.
och 1914 (i London och Oxford), blev
N. Söderbloms docent i teologisk
encyklopedi i Uppsala 1907 samt i
dogmatik 1910, upprätthöll professurer
upprepade gånger 1908—12, blev 1910
tf. och 1912 ord. reg.-pastor vid
Upplands artillerireg., var prof. i
systematisk teologi vid Lunds univ.
1913—33 och är biskop i Strängnäs
sedan 1933. A. blev teol. dr 1915,
hedersdr vid univ. i Erlangen 1930
och vid S:t Andrews univ. i
Edinburgh 1937 samt led. av Mus. akad.
1938 (v. preses 1941). — Som en av
N. Söderbloms främsta lärjungar har
A. upptagit en del av dennes uppslag
och självständigt fört dem vidare. I
Lund, där han inledde en ny epok för
den systematiska teologin och införde
studiet av dogmhistoria, var han en
av de drivande krafterna för den
teologiskt vetenskapliga renässans med
förnyat studium av de stora genierna
(särsk. Luther), som genomfördes
delvis med anknytning till den tidigare
uppsalateologin, sådan den represen-
terades av Söderblom och E. Billing.
I ett stort dogmhistoriskt verk, "Till
belysning av den lutherska kyrkoidén"
(1912), har A. skildrat denna idés
utveckling inom den sv. kyrkan ocli
dess värde. Den teologiska
åskådning, som han företrätt, har dels
ställt honom i motsättning till
idealistisk kristendomstolkning, dels till
den s. k. "liberala" teologin, som han
kritiskt behandlat i skriften "I
vilken riktning går nutidens teologiska
tänkande?" (1921). Sina dogmatiska
studier samlade han till
standardverket "Den allmänneliga kristna
tron" (1923; revid. uppl. 1924, övers,
till holl. 1927; ny, fullst. omarbetad
uppl. 1931), som utmärker sig för
systematisk kraft och helgjutenhet.
Detta arbete har skaffat honom
anseende som en av Sveriges främsta
dogmatiker. I det följande stora
verket "Den kristna gudsbilden" (1927)
framställer han den kristna trons
centrala motiv och följer dess
historia, som visar, hur det bryter sig mot
andra icke-kristna åskådningar ocli
förenar sig med dem för att åter
framstå i sin renhet hos Luther och
i den evangeliska teologin. Bland
hans övriga teologiska skrifter
märkas "Dogmhistoria" (1917; 3:e uppl.
1933), som ger en klar och överskådlig
framställning av de kristna
dogmernas historia. Den brukas liksom "Den
allmänneliga kristna tron" som
lärobok vid de teologiska fakulteterna i
landet. Till hans senare arbeten
höra "Den kristna
försoningstanken" (1930) och "Herdabrev" (1933).
Klarhet, logisk skärpa och ett vackert
språk utmärka alla hans skrifter. —
A. har även ägnat stor
uppmärksamhet åt kyrkomusiken och varit ordf.
i fören. "Kyrkosångens vänner"
sedan 1928 och i 1933 års
koralkommitté. Som led. av 1934, 1935 och
1936 års psalmbokskommittéer gjorde
han vägande insatser i arbetet på
1937 års psalmbok. Han var ordf. i den
1936 tillsatta koralkommitté, som
framlade den 1939 auktoriserade
koralboken för sv. kyrkan. Hans skrift
"Liturgiska förnyelsesträvanden och
evangelisk kristendom" (1928),
berömd för sin sakliga vederhäftighet,
vittnar om en omfattande lärdom på
det liturgiska och kyrkomusikaliska
området. Även som kompositör har
A. framträtt, bl. a. med melodin till
J. A. Eklunds "Fädernas kyrka". Han
har dessutom varit verksam inom den
ekumeniska rörelsen och var bl. a.
en av initiativtagarna till de
anglikanska teologkonferenser, som
numera lia blivit en fast institution, ocli
som i hög grad bidragit till
närmandet mellan engelsk och nordisk
teologi. Vid den ekumeniska
världskonferensen i Edinburgh 1937 var A.
också dess v. ordf. Han har även varit
gästföreläsare vid flera utländska
univ. — Han redigerar sedan 1925
"Svensk teologisk kvartalsskrift". —
Gift 1907 med Titti Björnstad. N. B.
Aulin, Fredrik Rutger,
botanist, f. 19 nov. 1841 i överselö skn,
Södermani. län, † 18 febr. 1923 på
Tomteboda vid Stockholm. Föräldrar:
komministern Johan Gabriel A. och
Johanna Erika Lundgren. — Efter
skolstudier i Strängnäs inskrevs A.
1861 som student vid Uppsala univ.,
där han blev fil. kand. 1868 och fil.
dr 1872. Han blev 1869 lärare
(kollega) i Stockholm och överfördes
1879 som adjunkt i naturalhistoria,
svenska och tyska till det
nyupprät-tade Södra latinläroverket i
Stockholm samt erhöll avsked 1906. Han
undervisade även i Wallinska
skolan, Högre lärarinneseminariet och
Södermalms högre läroverk för
flickor. A. var stadsfullmäktig i
Stockholm i åtta år och led. av Stockholms
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
