Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Aurivillius - 1. Aurivillius, Petrus - 2. Aurivillius, Ericus - 3. Aurivillius, Magnus - 4. Aurivillius, Carl - 5. Aurivillius, Samuel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Aurivillius
159
Aurivillius
na adliga ätt på svärdssidan 1836. A.
4:s son, akad.-bibliotekarien Pehr
Fabian A. (A. 6), blev farfar till
entomologen Christopher A. (A. 7) och
zoologen Carl A. (A. 8). En son till A. 7
var zoologen Magnus A. (A. 9).
1. Aurivillius, Petrus,
språkforskare, filosof oeh teolog, f. 23 mars
1637 i Knutby skn, Stockholms län,
t 23 okt. 1677 i Uppsala. Föräldrar:
kyrkoherden Olaus Christophori A.
oeh Barbro Cassiopæa. — A. blev
student i Uppsala 1650, fullständigade
sin akademiska vitbildning genom en
utrikesresa 1663, blev vid
hemkomsten 1664 fil. mag. i Uppsala samt
prof. i logik och metafysik 1668,
vilken professur lian utbytte mot den i
grekiska 1674. -—• A. var en
framstående grekist men dock mera betydande
som filosof. Han anslöt sig till
aristo-telismen men var icke obekant med
Cartesius’ arbeten, som han i
åtskilligt uppskattade men i huvudsak dock
kraftigt bekämpade. Av hans skrifter
är särskilt "Elementa logicæ" (1672)
bekant. Den användes länge i ett
sammandrag av den kände moraprosten
Jacob Boethius ss. lärobok i logik
vid skolorna. — Gift 1667 med
Margareta Blix. G. U.
2. Aurivillius, Ericus, jurist,
språkforskare, f. 31 juli 1643 i
Knutby skn, Stockholms län, † 5 febr. 1702.
Bror till A. 1. — A. inskrevs vid
Uppsala univ. 1656, blev e. o. jur. prof.
1678 ocli prof. i romersk rätt 1684
samt var univ:s rektor 1691 och 1700.
— A:s juridiska författarskap
skattas högt, men berömd har han främst
blivit som språkforskare. Han är förf.
till vår första sv. språklära
"Gram-maticæ svecanæ specimen", som
förelåg i handskrift 1684 men först 200
år senare utgavs av G. Stjernström
(1884). A:s grammatik skulle ej få
någon motsvarighet förrän på 1800-
talet. Särskilt rörande ljudläran
kompletteras arbetet av "Cogitationes
de lingvæ Svionicæ, qualis hodie
maxime in usu est, recta scriptura
& pronunciatione" (1693), närmast
en sv. uttalslära för utlänningar och
på samma gång en
rättskrivningslära. A. intar visserl. där
principiellt en fonetisk ståndpunkt, men
han hade klar blick för att det
traditionella skrivsättet också kunde ha
sina fördelar. Hans verk äro
grundade på goda iakttagelser och ha stort
värde för kännedomen om det dåtida
bildade uppsalaspråket. — Gift 1681
med Anna Loccenia. G. U.
3. Aurivillius, Magnus,
superintendent, f. 12 febr. 1673 i Uppsala,
† 3 juni 1740 i Karlstad. Son till A. 1.
— A. blev student i Uppsala 1680,
fil. mag. (ultimus) 1700 och
prästvigdes 1701. Efter en kortare vistelse i
Stockholm, där han gjorde sig känd
som en god predikant, begav A. sig
till Polen och blev v. predikant vid
sv. hären. Han vann redan från
början Karl XII:s ynnest, följde med
högkvarteret genom Sachsen och
Polen in i Ukraina och efter slaget vid
Poltava till Bender. Vid kalabaliken
1713, som han genom att råda kungen
till undfallenhet sökte förhindra,
tillfångatogs han av turkarna men
frigavs kort därefter och stannade hos
Karl XII som dennes biktfader och
preses i fältkonsistorium. Hans
julpredikan i Bender 1709 efter
nederlaget vid Poltava finns ännu bevarad.
— A. blev 1712 väld och utnämnd till
kyrkoherde i Maria förs. i Stockholm,
men då kungen icke ville låta honom
fara hem, kunde han tillträda först
1715. Som kyrkoherde i Maria och
superintendent i Karlstad (från 1730)
blev han i rikt mått föremål för
förtroende och uppskattning. A. blev teol.
dr i Uppsala 1732. Han deltog i de
flesta riksdagar 1719—38 och var
därvid led. av olika kommissioner, bl. a.
den, som dömde Görtz. — Gift 1715
med Margaretha Christina von
Numers. G. U.
4. Aurivillius, Carl,
språkforskare, f. 2 aug. 1717 i Stockholm, † 19
jan. 1786 i Uppsala. Son till A. 3.
— A. blev student i Uppsala 1729,
reste i Tyskland, Frankrike och
Holland 1741—44 och fördjupade
därunder ytterligare sina redan förut
omfattande språkkunskaper. Av
största betydelse voro de förbindelser han
knöt med tidens främsta orientalister,
Michaelis i Halle, Fourmont i Paris
och Schultens i Leiden. Genom sin
av-handl. "De usu dialecti arabicæ in
in-daganda vocum ebraicarum
significa-tione" blev A. docent i grekiska och
orientaliska språk vid Uppsala univ.
1747, disputerade 1752 på "Ex opere
Carl Aurivillius. Silhuett.
cosmographico Ibn Alvardi particula
latine versa et illustrata notis",
utövade f. ö. ett betydande författarskap,
gjorde en mängd värdefulla
undersökningar av arabiska mynt, funna i
Sverige, och anlitades mycket ofta av
regeringen som översättare av
turkiska oeh arabiska skrivelser. Som
led. av Gustav III:s bibelkommission
översatte han större delen av Gamla
testamentet. Fastän A. obestridl. var
Sveriges främste orientalist och
internat. känd och erkänd, förbigicks han
länge vid tillsättandet av professuren
i orientaliska språk. Han blev prof. i
poesi 1754 vid Uppsala univ.,
transla-tor i turkiska vid Kanslikollegium
1764 och slutl. prof. i orientaliska
språk vid Uppsala univ. 1772. Han
var led. av Vet. soc. i Uppsala från
1755 (ständig sekr. efter Linné 1767).
— Gift 1754 med Eva Ulrika
Ekerman. G. U., (S. J.)
5. Aurivillius, Samuel, läkare,
f. 21 juli 1721 i Stockholm, † 24 mars
1767 i Uppsala. Son till A. 3. — Sina
vetenskapliga studier började A. 1736,
då han för andra gången inskrevs
vid Uppsala univ.; första gången
skedde detta 1729. — Han ägnade sig
först åt matematik, astronomi,
mineralogi och kemi, blev auskultant i
Bergskollegium 1743 men återvände
till Uppsala och studerade medicin.
Hans utbildning fullständigades
genom en flerårig utländsk studieresa;
han disputerade 1749 i Göttingen för
med. drsgrad. Han utnämndes efter
vartannat till bibliotekarie vid
Uppsala univ.-bibl. 1750, k. livmedikus,
prof. i anatomi och praktisk medicin
i Uppsala 1756. Han var univ:s
rektor hösten 1761. — A. var en duglig
bibliotekarie. Som anatom nitisk och
skicklig utövade han lärarverksamhet
även i praktisk medicin genom klinisk
undervisning. Hans vetenskapliga
produktion faller huvudsakl. inom den
Magnus Aurivillius. Samtida målning (detalj,
Maria kyrka, Stockholm).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
