Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Axelson, Victor - Axelsson, se även Akselsson, Axelson - Axelsson, Joel - 1. Axelsson, Konstantin - 2. Axelsson, Einar - Axelssönerna - Axi, Sven
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Axelsson
162
Axi
Konstantin Axelsson.
åriga konstnärskamrater, "1909 års
män", drog sig A. undan inflytandet
från Matisseskolan och vände sig till
Cézanne, vilken läromästare han varit
trognare än de flesta. A. tillhörde den
krets av konstnärer, som under
somrarna 1917—19 höll till i en villa på
Smedsudden, en liten halvö på
Kungsholmens mälarsida i Stockholm; jämte
honom arbetade där målarna Torsten
Palm och Alf Munthe, och i sv.
konsthistoria ha dessa tre skrivit in sina
namn ss. "intimister". A. är numera
ansluten till gruppen "Färg och
form". — Den intima
naturupplevelsen, det genomträngande studiet av
motiven är A och O i hans konst, där
den strängt genomförda
kompositionen av plan och volymer, den
behärskade penselföringen och den svalt
nordiska färgskalan ge uttryck för hans
målmedvetna och manligt försynta
väsen. A. är uteslutande
landskapsmålare. Han väljer med förkärlek
sina motiv från Stockholm och dess
omgivningar, Paris och Sydfrankrike.
Han är repr. i Nat. mus. och
Göteborgs konstmus. — Ogift. Th. N.
Axelsson, se även Akselsson,
Axelson.
Axelsson, Joel, jordbruksforskare,
f. 11 okt. 18S9 i Farstorp, Kristianst.
län. Föräldrar: lantbrukaren Axel
Svensson och Ingrid Andersson. —
A. blev agronom vid Alnarp 1915, fil.
kand. 1929, fil. lic. 1931 och fil. dr
1932, allt i Lund. Efter
lärarverksamhet vid Osby lantmannaskola 1915—
16 och Bollerups lantbruksskola 1916
—18 var han jordbruks- och
mejerikonsulent hos Älvsb. läns s.
hushållningssällskap 1918—24. Han
tjänstgjorde 1934—36 som sekr. i 1933 års
mjölk- och mejeriutredning och blev
prof. i husdjurens utfodring och
skötsel vid Lantbrukshögskolan 1934. Han
har företagit ett flertal studieresor
inom Europa. — A. har utgivit ett
nittiotal vetenskapliga och
populärvetenskapliga arbeten rörande
husdjurens avel och genetik samt
utfodring och skötsel. Bland dem märkas
drsavhandl. (1932) om några
karaktärers variation och ärftlighet hos
vissa hönsraser samt "Den svenska
husdjursavelns utveckling från
1800-talets början fram till våra dagar"
(1933), "Foderkonservering" (1935),
"Våra fodermedel" (1936) och
"Djurnäringens grunder" (1940). — Gift
1918 med Hildur Thorell. S. L.
1. Axelsson, Erik Konstantin,
skådespelare, regissör, f. 23 sept. 1848
i Norrköping, † 3 mars 1915 i
Stockholm. Föräldrar: vågmästaren Erik
Elieser A. och Maria Margareta
Constantins Ekermark. — Efter
mogen-hetsex. i Uppsala 1868 antogs A. till
aktörselev vid K. teatrarna 1873 och
var 1874—79 engagerad vid
Dramatiska teatern, där lian bl. a.
uppträdde som Karl Severin i Fr. Hedbergs
"Dagsländorna". Ären 1879—82 var
han knuten till Nya teatern i
Stockholm och uppträdde där bl. a. som
Didrik Slaghök i Evers’ "Konung
Kristian II". Hos August Lindberg,
där han verkade 1882—84 och 1888—
92, spelade lian bl. a. snickare
Engstrand i Ibsens "Gengångare". Han
var anställd vid Stora teatern i
Göteborg 1884—86 och uppträdde 1886—
88 vid William Engelbrechts sällskap,
där han var en magnifik John Knox
i Björnsons "Maria Stuart i
Skottland". Ären 1892—1900 tillhörde han
sin svågers, Hj. Selanders, sällskap.
Bland mera betydande roller under
denna tid märktes Mårten Kiil i
Ibsens "En folkets fiende" och
Kanda-naka i det indiska dramat
"Vasanta-sena". Därefter var A. engagerad 1900
—09 hos A. Ranft vid Sv. teatern,
1909—10 hos August Falck vid
Intima teatern, 1911—12 vid
Dramatiska teatern oeh från hösten 1914 till
sin död ånyo hos Ranft. — A. var en
mångsidig och betydande teaterman.
Ehuru autodidakt förvärvade han en
grundlig humanistisk bildning, som
särskilt kom honom till pass, när han
från skådespelaryrket alltmera
övergick till verksamhet som regissör;
som sådan tillhörde han sin tids
främsta och kunnigaste. — Gift 1)
1880 med skådespelerskan Louise
Hård; 2) 1894 med skådespelerskan
Amelie Jacobi. A. L.
2. Axelsson, Richard Einar,
skådespelare, f. 25 febr. 1895 i Lund. Son
till A. 1 i hans andra gifte. — Hösten
1913 blev A. anställd vid Folkteatern
i Stockholm samt uppträdde 1914—
20 vid skilda sällskap, mestadels
resande. År 1920 kom han till Sv.
teatern i Stockholm samt var 1925—41
knuten till Ernst Eklunds
teaterföretag och har därefter varit verksam
vid Vasateatern. Bland A:s många
roller märkas Leandro i J. Benaventes
"Marionetterna", Jacques i E.
Bour-dets "Den fångna", Lornois i F.
Gan-deras "Det fattas en man", Mikkel i
K. Munks "I början var ordet", von
Neipperg i Sardou-Moreaus "Madame
Sans Gëne" och Andreas Blek af Nosen
i Shakespeares "Trettondagsafton".
Sin största framgång har A. haft
som komisk skådespelare; han äger
en ofta drastisk humor, som låtit
honom utföra minnesvärda
karaktärstolkningar, sedan han lämnat
ungdomsårens ynglingaporträtt bakom
sig. Även inom filmen är A. en gärna
använd kraft. — Gift 1) 1920 med
skådespelerskan MajaArelin, i.
Ljunggren, † 1921; 2) 1926 med Doris
Göhle; 3) 1938 med skådespelerskan
Ally Halling. A. L., (S. T.).
Axelssönerna, benämning på
sönerna till riksrådet Axel Pederssen
Tott († 1446 eller 1447}, se Tott.
Axi, Sven Gustaf Emanuel,
fångvårdsman, f. 3 maj 1879 i
Varberg. Föräldrar:
fängelseföreståndaren Gustaf A. och Gustafva Blom. -—
A. avlade mogenhetsex. i Jönköping
1897, blev e. o. amanuens i
Fångvårds-styr. s. å., e. o. postexpeditör 1900,
var postexpeditör 1906—11, blev
amanuens i Fångvårdsstyr. 1904, tf.
revisor där 1907 och ord. 1912, var
förordnad ss. fängelsedir. på Långholmen i
Stockholm, i Uppsala, Härnösand,
Växjö, Örebro, Nyköping och Umeå
1901—26 och är dir. vid
Centralfängelset på Långholmen sedan 1928. A. var
kassör och biträde på Fångvårdsstyr: s
centrala hjälpbyrå 1912—18, är
föreståndare för
fångvårdsutbildnings-kurser för underbefäl och
bevakningspersonal sedan 1931, blev ordf. i Sv.
fångvårdssällskapet 1937, har
dessutom haft sakkunniguppdrag i
fångvårdsfrågor samt deltagit i det
kommunala och kyrkliga livet i
Stockholm, bl. a. som stadsfullmäktig 1931
-—38. -—- A. har gjort flera betydande
insatser för främjandet av
fångvårdens ändamål och bl. a. varit en
föregångsman för en humanare
fångbehandling. Under lians ledning har
centralfängelset på Långholmen
utvecklats till landets förnämsta anstalt
i sitt slag. Ett särskilt intresse har
A. visat det svåra problemet rörande
frigivna fångars placering i
samhällsarbetet; han blev ordf. i Stockholms
skyddsfören. för frigivna 1937. —
Gift 1909 med Hanna Nelson. Rdt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
