Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Bauman, Schamyl - Beatrix - Beck, se även Bäck - Beck - 1. Beck, Franz - 2. Beck, Johan - 3. Beck, Julia - Beck-Friis - 1. Beck-Friis, Joachim
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Beatrix
188
Beck-Friis
Film och Produktion S. Bauman ab.
— Gift 1935 med Wera Spjuth. S. R.
Beatrix, drottning, † sommaren
1359. Föräldrar: markgreven Ludwig
av Brandenburg och Margareta,
syster till konung Valdemar Atterdag i
Danmark. — B., som redan 1346 skall
ha förmälts med konung Erik
Magnusson, kom 1356 till Sverige. Hon
avled jämte sin make i pesten. G. U.
Beck, se även Bäck.
Beck, släkt, som från
PJienländerna inkom till Sverige 1840 med
bokbindaren Franz B. (B. 1), vilken i
Stockholm grundlade . en
bokbinderi-verkstad. Denna kallades F. Beck &
son, dä B. l:s son Johan B. (B. 2)
inträdde i firman. En dotter till B. 1
var textarinnan och målarinnan Julia
B. (B. 3).
1. Beck, Franz, bokbindare, f. 22
mars 1814 i Gau-Bickelheim,
Rhen-Hessen, † 15 maj 1888 i Stockholm.
Föräldrar: borgmästaren Domenique
B. och Eva Lambert. — B. kom till
Stockholm 1840 och blev egen
bokbin-derimästare 1843. Hans verkstad
tilldrog sig snart uppmärksamhet på
grund av dess tekniskt förstklassiga
arbete samt den för B. egenartade
utstyrseln av bokbanden. Han
specialiserade sig näml. på prakt- och
lyx-band, som han försåg med en omtyckt,
men ofta smaklös och mycket tung
dekor i pärl- och stramaljbroderier,
silverbeslag och träskärningar,
monterade på siden- eller sammetsband
o. dyl. Han utförde dock även enklare
men konstnärligt mera
tillfredsställande verk, och hans ständiga strävan
att höja sitt yrke både konstnärligt
och tekniskt bidrog i väsentlig grad
till att föra bokbinderiet framåt. Icke
minst skedde detta genom B:s
inflytande på sina lärlingar, varav många
senare blevo de främsta i sin bransch.
— Gift 1851 med Julia Lovisa
Charlotta Carlsson. O. B—n.
2. Beck, Johan Victor,
bokbindare, f. 12 mars 1852 i Stockholm, †
19 maj 1934 i Karlskrona. Son till
B. 1. —■ B. genomgick Tekn. skolan,
arbetade därefter i faderns verkstad
och belönades för sitt gesällprov med
Hantverksfören:s stora silvermedalj.
Åren 1872 och 1873 besökte B. med
hjälp av statens resestipendium
utställningarna i Köpenhamn och Wien
och tog där del av de utländska
nyheterna på bokbinderiets område. Till
dessa hörde lädermosaiken, som
därefter länge omhuldades och med vackra
resultat användes av B., samt
läderplastiken, en nyhet, som han från Wien
införde till Sverige och som slutl.
utträngde lädermosaiken. B. inträdde
1876 i faderns firma, som under det
nya namnet Beck & son fortsatte den
gamla firmans traditioner. Speciali-
teten praktband dekorerades av B.
själv i mönster, oftast komponerade
av Sofia Gisberg. Genom sina
strängare krav på stil och material
främjade B. icke blott den egna firmans
utan även lxela det sv. bokbinderiets
utveckling, och hans arbeten
belönades med guldmedalj vid både sv. och
utländska utställningar. Vid firmans
50-årsjubileum utgav B. en liten
minnesskrift "Bokbinderifirman F.
Beck & Son 1843—1893", som i korta
drag skildrar bokbinderiets historia
dessa år. —- Gift 1887 med Augusta
Maria Kraak. O. B—n.
3. Beck, Julia Lovisa Augusta,
landskaps- och porträttmålarinna, f.
20 dec. 1853 i Stockholm, † 21 sept.
1935 i Vaucresson nära Versailles.
Dotter till B. 1. — B. studerade vid
Konstakad. 1873—78 och for sedan
till Frankrike, där hon var bosatt
under återstoden av sitt liv. I Paris var
hon elev till Alfred Stevens, Bonnat
och Gérome. I Grez tillbragte hon
tre år tills, med den sv.
konstnärskolonin där, och hennes måleri fick
under den tiden sin bestående
karaktär av graciöst artisteri med
förkärlek för landskap i en blond kolorit,
gärna en smula romantiskt töckniga
flodlandskap med utsökt
stämningsinnehåll, kyrkointeriörer o. s. v. Utom
från Grez och trakten av Vaucresson,
där B. senare slog sig ned, målade hon
en rad bilder från Brügge, Gent och
andra belgiska orter, där hon tidvis
vistades. Under ett längre besök i
hemlandet 1927, då hon bl. a. visade
en mindre samling av sina målningar,
gjorde hon också en mängd akvareller
från stockholmstrakten, Utö m. m.
Bland hennes porträttmålningar, som
utmärka sig för livfull karakteristik,
mà nämnas bilderna av R. Feychting
(18S1) och G. Tempelman (1910).
B. framträdde första gången på
Parissalongen 1880 med ett självporträtt.
Hon deltog sedan i flera salonger
samt på utställningar i Wien (1875)
och Chicago (1893). I Paris
anordnade hon också ett par
separatutställningar. B. är repr. i Norrköpings
mus., Röhsska mus. i Göteborg och
flera utländska mus. —- Hon erhöll
1934 hederslegionen. — Ogift. Th. N.
Beck-Friis. När Skåne genom
freden i Roskilde avträddes till Sverige,
blev en medl. av den sedan 1400-talets
slut kända danska adelssläkten Beck,
Jokum Beck († 1682), sv. undersåte.
Han var gift med en dotter till den
danske kanslern Chr. Friis. Jokum
Becks sonson, överstelöjtnanten
Joachim Beck (f. 1684, † 1741), ärvde
1731 det friisska fideikommisset
Hev-ringsholm i Danmark och fick 1733
tillstånd att jämte sitt eget föra ätten
Friis’ vapen och kalla sig Beck-Friis.
Hans brorson, riksrådet Joachim B.
(B. 1), upphöjdes jämte två bröder i
friherrligt stånd 1770 och blev själv
greve 1771 (introducerad 1792).
Grevevärdigheten utsträcktes 1791 till hans
brorson, hovmarskalken Corfitz
Ludvig B. (f. 1767, † 1834), och det
utfärdade grevebrevet bestämde, att
värdigheten skulle tillfalla äldste sonen,
son efter son, eller i händelse av ättens
utslocknande innehavaren av ättens
fideikommissegendomar
Börringekloster (Skåne) och Fiholm
(Södermanland). Greve Corfitz Ludvig B:s
sonson, kabinettskammarherren greve
Corfitz Augustin B. (B. 2), blev
farfar till hov jägmästaren greve Corfitz
Hans B. (f. 1881, † 1940), vars son,
attachén i Utrikesdep. Corfitz B. (f.
1909), är den nuv. bäraren av
grevevärdigheten. Bröder till greve Corfitz
Hans B. äro kommendören friherre
Lave B. (B. 7) och sändebudet i Rom
friherre Hans B. (B. 10). En yngre son
till B. 2 var diplomaten friherre
Joachim B. (B. 5), sändebud i
Köpenhamn. Yngre bröder till B. 2 voro a)
hovmarskalken friherre Joachim
Ta-vast B. (f. 1827, † 1888), far till
bruksägaren friherre Carl Joachim B.
(B. 4) och till statsrådet friherre
Johan B. (B. 6), samt b) envoyén i
Köpenhamn friherre Lave Gustaf B. (B.
3). Söner till B. 4 äro bruksägaren
friherre Carl B. (B. 8), Hargs
fideikommiss’ nuv. innehavare, och
sändebudet i Lissabon friherre Johan B.
(B. 9).
1. Beck-Friis, Joachim, greve,
riksråd, f. 18 juli 1722, † 3 aug. 1797
på Börringekloster, Gustavs skn,
Malmöh. län. Föräldrar: majoren
Corfitz Ludvig B. och Maria Sofia
Skogh. — B. blev student i Lund
1735, auskulterade i Göta hovrätt
från 1740, blev assessor där 1754,
hovrättsråd 1757, revisionssekr. 1761,
landshövding i Kronob. län 1763 och
var riksråd från 1769 med avbrott för
maj—aug. 1772.1 riksdagsarbetet
deltog B. från 1751—52, då han invaldes
i riddarhusdeputationen; 1755—56
var han led. av sekreta utskottet.
Han blev friherre och
serafimerrid-dare 1770 och greve 1771. Han
tillhörde hattpartiet och företrädde en
utpräglat aristokratisk
samhällsuppfattning. Inom rådet ägnade han sig
främst åt Justitierevisionen.
Gustav III:s uppfattning stödde han
bl. a. vid 1780 års inskränkning av
tryckfriheten men intog med en viss
myndighet en självständig hållning,
som inte alltid var bekväm för
konungen. — Är 1763 lät B. uppföra
Börringekloster slott; egendomen
gjordes 1791 till grevskap. — Gift
1745 med friherrinnan Vilhelmina
Stael von Holstein. T. D.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
