Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1. Beck-Friis, Joachim - 2. Beck-Friis, Corfitz - 3. Beck-Friis, Lave - 4. Beck-Friis, Carl Joachim - 5. Beck-Friis, Joachim
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Beck-Friis
189
Beck-Friis
Corfitz Beck-Friis.
2. Beck-Friis, Corfitz Augustin,
greve, godsägare, riksdagsman, f. 12
febr. 1824 i Stockholm, † 15 april 1897
på Börringekloster i Gustavs skn,
Malmöh. län. Föräldrar:
kammarherren greve Corfitz B. och grevinnan
Eva Ulrika Barck. — B. blev student
i Lund 1840, fil. kand. och fil. dr 1S44,
tjänstgjorde därefter vid
beskickningarna i Paris, London och
Köpenhamn och var andre sekr. i
Utrikes-dep. 1848—52. Därefter arrenderade
han godset Fiholm i Jäders skn,
Södermani. län, och frän 1S59 även
Börringekloster, där han bosatte sig, samt
blev 1870, då fadern dog, greve och de
båda godsens fideikommissarie. Med
sitt förnäma och kraftfulla väsen kom
han från denna tid att framträda som
en av de ledande männen inom sitt län.
Han var ordf. i Malmöh. läns
hushållningssällskap 1873—82, i styr. för
Alnarps lantbruksinst., till vars
bildande han kraftigt medverkat, 1S80—
91, i Malmöh. läns landsting 1870
—83 oeh var bl. a. en av
initiativtagarna till byggandet av Malmö—
Ystads och Börringe—östratorps
järnvägar. B. tillhörde riksdagen 1851
—84, från 1867 som led. av Första
K., och var led. av
bevillningsutskottet 1S56—58, konstitutionsutskottet
1865—66, var statsrevisor 1866 ocli
led. av statsutskottet 1867—S4. Han
tillhörde den "skånska" gruppen inom
riksdagen, var inflytelserik spec. inom
statsutskottet och intresserade sig
livligt för näringslivets, särskilt
lantbrukets, utveckling. Han blev
kabinettskammarherre hos Oscar I 1854
och hos Karl XV 1859. År 1881 blev
han hedersled, av Lantbruksakad. —
Gift 1851 med Christina
Nordenfelt. T. D.
3. Beck-Friis, Lave Gustaf,
friherre, diplomat, f. 19 maj 1834 på
Fiholms gods i Södermanland, † 20
juli 1904 på Bosjökloster i Skåne.
Bror till B. 2. — B. blev student
i Lund 1851, avlade kansliex. 1852
och ex. till rättegångsverken 1854.
Efter att ha tjänstgjort vid
Civil-dep., hovrätten över Skåne och
Blekinge samt som kammarjunkare blev
B. attaché i S:t Petersburg 1856
ocli verkade därefter vid Utrikesdep.
samt vid beskickningarna i London,
Konstantinopel och Madrid. Han
utnämndes till kabinettssekr. 1869 och
till sv. sändebud i Köpenhamn 1870.
På denna post stannade han ända till
1902. B., som vistats större delen av
sin uppväxttid i Skåne och där ärvde
familjegodset Bosjökloster, hade goda
förbindelser i Danmark. Han
arbetade med framgång på att stärka de
kulturella och kommersiella
förbindelserna mellan Sverige-Norge och
Danmark samt att utplåna den känsla
av misstämning, som fanns kvar till
följd av den sv. politiken 1863—64.
Flera viktiga fördrag mellan de
nordiska länderna tillkommo under B:s
medverkan, bl. a. deklarationen 1871
om handel och sjöfart i Öresund,
myntkonventionen 1873 och deklarationen
rörande rätt till lotsning i Öresund
s. å. Som rapportör var B. vaken och
pålitlig. — Gift 1879 med
friherrinnan Sigrid Margareta Gabriella
Vilhelmina Barnekow. G. U.
4. Beck-Friis, Carl Joachim,
friherre, bruksägare, f. 24 maj 1856
i Stockholm, † 19 april 1927 på Hargs
bruk, Stockholms län. Föräldrar:
hovmarskalken friherre Joachim B. och
friherrinnan Ebba Oxenstierna af Eka
och Lindö. Brorson till B. 2 och B. 3. —
B. genomgick Tekn. högskolan, där lian
1878 blev bergsingenjör. År 1881 blev
han förvaltare och 1885 disponent vid
Hargs bruk, som B:s mor 1873 ärvt
efter sin far, hovmarskalken friherre
Carl Gabriel Oxenstierna. Bruket
omfattade hammarsmedjor med 6
stångjärnshammare och 4 vallonhärdar,
growalsverk, lancashireverk med 4
Joachim Beck-Friis (5).
härdar, såg med hyvleri m. m. och
tillverkade huvudsakl.
vallonstàng-järn och lancashirejärn (av malm
från Dannemora gruvor, vars
disponent B. likaledes var under åren 1897
—1913). De till bruket hörande
Hilleviks och Bennebols masugnar
nedlades vid 1800-talets slut.
Järntillverkningen upphörde år 1921, men
arbetet vid sågverket och hyvleriet
fortsattes och utvidgades under ledning
av B., som 1916 efter moderns död
blivit innehavare av Hargs
fideikommiss. Vid sidan av sin industriella
verksamhet anlitades B. i talrika
offentliga värv. Han var ordf. i
Stockholms läns landsting 1904—19, v.
ordf. i länets hushållningssällskap
1908—18 och dess ordf. 1918—27 samt
preses i Lantbruksakad. 1916—27. B.
var led. av Första K. 1900—16 ss.
repr. för högerpartiet och tillhörde
bl. a. bevillningsutskottet. -— Gift
1883 med friherrinnan Anna von
Otter.
5. Beck-Friis, Hans Joachim,
friherre, diplomat, f. 27 sept. 1861
på Börringekloster i Skåne, † 6 maj
1939 på Gimmersta i Södermanland.
Son till B. 2. -— Efter mogenhetsex.
1879 inskrevs B. vid Lunds univ.
och avlade hovrättsex. 1884. S. å.
började han på den diplomatiska
banan, tjänstgjorde som attaché i
Paris, Berlin och Wien och blev 1886
tf. andre sekr. i kabinettet. Under
åren 1890—95 var B. legationssekr. i
Washington, S:t Petersburg och
Berlin, innehade 1S96—99 befattningen
som kansliråd och chef för den
politiska avd. i Utrikesdep. och
tjänstgjorde 1899—1900 som tf. chargé
d’affaires i Bryssel och Haag samt som
legationsråd i Paris. B. utnämndes
till sv. minister i Konstantinopel 1903
och förflyttades 1905 till Wien, där
lian under 13 år som envoyé och från
1906 även som generalkonsul utövade
Lave Beck-Friis.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
