Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Behrens, Conrad - Beijer, se även Beyer - Beijer, Agne, litteratur- och teaterhistoriker, se s. 198 - Beijer, Carl Gottreich, ämbetsman, se nedan - Beijer, Frans, bokförläggare, se s. 198 - Beijer, Gottfried, affärsman, se s. 198 - Beijer, Harald - Beijer, Johan von, ämbetsman, se s. 199 - Beijer, Johan Gustaf von, ämbetsman, skald, se s. 199 - Beijer - 1. Beijer, Carl Gottreich
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Beijer
197
Beijer
Harald Beijer.
Dannström, J. Günther och I. A. Berg
samt debuterade med stor framgång
1862 som Sarastro i "Trollflöjten" på
K. teatern, där han verkade 1862—70.
Han företog ett flertal turnéer i
Skandinavien, Tyskland ocli England, var
förste bassångare vid J. H.
Maple-sons operaföretag i London 1874—80
samt 1880—87 anställd vid operan i
Rotterdam och därefter till sin död
vid Metropolitan opera i New York.
Han var även verksam som
impressario. — B. ägde en stark och
smidig basbaryton av stort omfång. Bland
hans roller märktes Mozarts Leporello
och Sarastro; Beethovens Rocco;
Ros-sinis Basilio och Tell; Bellinis Orovist
i "Norma" och George Walton i
"Puritanerna" ; Donizettis Belcore i
"Kärleksdrycken", Alfonso i "Lucrezia
Borgia" och Enrico Ashton i "Lucia";
Verdis Silva i "Ernani" och Ramphis i
"Aida"; Wagners Colonna i "Rienzi",
Lantgreven i "Tannhäuser" och
Konungen i "Lohengrin"; vidare Max i
"Alphvddan", Malvolio i "Alessandro
Stradella", Plumkett i "Martha",
Saint-Bris och Marcel i
"Hugenotterna" m. fi. — Gift 1857 med Fanny
Josephine Rubach. P. H. T.
Beijer, se även Beyer.
Beijer, Agne, litteratur- ocli
teaterhistoriker, se s. 19S.
Beijer, Carl Gottreich,
ämbetsman, se nedan.
Beijer, Frans, bokförläggare, se
s. 198.
Beijer, Gottfried, affärsman,
se s. 198.
Beijer, Harald Eugen,
författare, f. 1 juli 1896 i Stockholm.
Föräldrar: kontoristen Harald B. och
Johanna Wahlund. — B. var
tidigare kontorist, lagerbiträde,
grovarbetare, innehavare av diverse
sysselsättningar inom
verkstadsindustrin, skådespelare och
handelsbiträde. Under långa perioder har han
vistats utomlands (i Tyskland och
Frankrike). — I B:s romaner är
kärnan alltid en etisk konflikt. Få av
våra moderna förf. ha i så hög grad
som han betonat den enskilda
handlingens inverkan på människoödens
gestaltning; hans moralism närmar
sig nemesistro. Gärna sätter han in de
individuella problemen i ett större
socialt sammanhang, varvid den
enskilde och samhället ofta komma i
tragisk motsättning. Så är fallet i
debutromanen "Guds ogärningsman"
(1933) och i "Dynamit" (1938), där
huvudpersonerna förgäves söka hävda
en högre rättvisa gentemot den
juridiska. Arbetslöshetsskildringen "Den
goda gärningen" (1934) handlar om
viljans och det personliga ansvarets
betydelse i den kollektiva livskampen,
ocli i "Ängaren Rättfärdigheten"
(1935) är huvudtemat egoismens
destruktiva verkningar i det
borgerliga klassamhället. De stora
massrörelserna kommunism och fascism ha
också intresserat B. "Soluppgångens
tid" (1936) framställer händelserna i
Ryssland från tsarismens upplösning
till 1936 i stiliserad förklädnad, och
"Joos Riesler" (1939) återspeglar, hur
individen ruineras och familjen
sprängs sönder under
fascistdiktatu-rens tryck. En intimare
människoskildring möter i "Kellermans" (1937),
"Brita i grossliandlarhuset" (1940)
och "Brita i äktenskapet" (1941), där
B. bemästrar "konsten att se stora
och väsentliga öden i
genomsnittsmänniskors livsförlopp, att göra epos
av vardagen" (I. Harrie). — Inom
den yngre författargenerationen är
B. en av de självständigaste
begåvningarna. Utmärkande för hans
romankonst är en bred uppläggning av
motivet, en rik fabuleringsförmåga
och grälla effekter. Berättartekniken
ansluter sig närmast till den
klassiska romantraditionen, men spår av
B:s tidigare verksamhet som
skådespelare visar sig i hans benägenhet
att framställa personer och
situationer mera dramatiskt än episkt. I de
tidigare romanerna lägger B. föga
vikt vid miljöteckningen, och stilen
är där stramt krönikeartad. I de
senare romanerna har han mera nyttjat
deskriptiva inpass och utvikningar.
Stundom visar han böjelse för
konstruktion, men intensiteten, kraften
och ärligheten i framställningen
skapa dock alltid en verkan av
levande konst. — Ogift. N. B.
Beijer, Johan von, ämbetsman,
se s. 199.
Beijer, Johan Gustaf von,
ämbetsman, skald, se s. 199.
Beijer. Släkten härstammar från
Georg B., som på 1500-talet var
borgare i Wünschendorff (Sachsen-Wei-
mar). Hans ättling Gottfried B. (f.
1733, † 1796) inflyttade till Sverige
1754 och var sedermera
reg.-fält-skär vid Vendes artillerireg. ocli
stadsfältskär i Malmö. Hans äldste son,
reg.-läkaren med. dr Gottfried B. (f.
1772, † 1816), blev stamfar till
släktens äldre gren, som nedannämnda
personer tillhöra. Bland hans barn
märkas a) reg.-kommissarien Gottfried B.
(f. 1801, † 1878), far till den
framstående exporthandlaren i Malmö
Gottfried B. (B. 3), b) generaldir. för
Väg- och vattenbyggnadsstyr. Carl
Gottreich B. (B. 1) ocli c) Maria B.,
gift med kyrkoherden Jakob
Petersson och mor till bokförläggaren Frans
Petersson B. (B. 2), som jämte
brodern Gottfried antog hennes
släktnamn B. En son till B. 2 är
museiintendenten Agne B. (B. 4).
1. Beijer, Carl Gottreich,
ämbetsman, f. 25 jan. 1811 i Malmö, † 31
dec. 1898 i Stockholm. Föräldrar:
reg.-läkaren med. dr Gottfried B. ocli
Agneta Maria Halling.-— B. avlade
sjö-officersex. vid Krigsakad. på Karlberg
1832, blev sekundlöjtnant vid flottan
s. å., utexaminerades från Mariebergs
artilleriläroverk 1835 samt avlade
konstruktionsofficersex. i Karlskrona
1836, blev 1841 löjtnant i Flottans
mekaniska kår ocli s. å. chef för s.
väg- och kanaldistriktet, 1850 major i
nämnda kår och 1851 major vid
Väg-och vattenbyggnadskåren, där han
1858 utnämndes till överstelöjtnant
och 1863 till överste. — Som
hamningenjör i Malmö 1839—55 utförde
B. ett betydelsefullt arbete. En
radikal omdaning av inre hamnen
genomfördes: nya kajer och en
skeppsrepa-rationsdocka byggdes, var j ämte
hamnbassängen och inseglingsrännan
fördjupades. B:s inflytande gjorde sig
även gällande, då den nuv. yttre
hamnen kom till. Bland de
väganläggningar, vägförbättringar, broar
och vattenbyggnader i Skåne, som B.
Carl Gottreich Beijer.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
