Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1. Beijer, Carl Gottreich - 2. Beijer, Frans - 3. Beijer, Gottfried - 4. Beijer, Agne
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Beijer
198
Beijer
Frans Beijer.
utförde, må nämnas den första
egentliga chaussén i vårt land, mellan
Malmö och Lund. Erfarenheter från
järnvägsbyggen i S:t Petersburg 1837
—38 kommo B. till godo, när han
1855 på Nils Ericsons förslag
utnämndes till ledande ingenjör vid
det statsbanornas arbetsdistrikt, som
omfattade s. stambanan. Det 1859
avgivna kommittébetänkandet ang.
stambanornas lämpligaste sträckning,
som blev grundläggande för våra
statsbanebyggnader, utarbetades av
Nils Ericson, K. O. Troilius och B.
Som N. Ericsons efterträdare blev B.
1862 chef i styr. över statens
järnvägsbyggnader, vilken post från 1877
förenades med överdir.-befattningen
i Väg- och vattenbyggnadsstyr.
Liksom sin företrädare representerade
B. de allm. intressena gentemot lokala
anspråk. I Första K. var han led. 1871
—94 och verkade där främst för sina
järnvägspolitiska idéer. Under lians
ämbetstid byggdes sammanlagt 1 862
bankilometer statsbanor, omfattande
n.-v. och ö. stambanorna,
sammanbindningsbanan genom Stockholm, n.
stambanan till Sollefteå och den
jämtländska mellanriksbanan till Storlien.
B:s framgångsrika arbete för
statsbanornas utveckling avslutades med
hans avgång 1887. Han belönades
1882 med Illis quorum av 18:e
storleken med gyllene halskedja, vilken
utmärkelse blott en gång förut
utdelats. Han blev led. av Vet. akad. 1S84
och hedersled, av Lantbruksakad. s. å.
—- Gift 1844 med Elisabeth Vlrica
Gustava Quensel. N. B.
2. Beijer, Frans Ulrik Petersson,
bokförläggare, f. 22 juli 1836 i
Kåge-löds skn, Malmöh. län, † 24 aug. 1902
på Överjärva vid Stockholm.
Föräldrar: prosten Jakob Petersson och Maria
Beijer. Systerson till B. 1. — B. kom
1850 i bokhandelslära lios P. M.
Sahlström i Linköping, innehade 1864—
72 N. J. Gumperts bokhandel i
Göteborg, inköpte 1868 tills, med brodern
Gottfried Petersson B. firman N. M.
Lindhs i Örebro bokförlag, som
flyttades till Stockholm och under
firmanamnet F.& G. Beijer kraftigt
utvecklades. Under ären 1874—92
införlivades sju förlag med det beijerska, bl. a.
Abr. Bohlins, P. Hansellis,
Centraltryckeriets, och, då firman 1892
ombildades till F. & G. Beijers
bokför-lagsab., Z. Hæggströms, Ivar
Haeggströms och Hj. Kinbergs samt några
år senare Looström och co:s. Genom
köpet av det lindhska bokförlaget
förvärvade B. förlagsrättigheterna
till en del äldre sv. förf., bl. a.
Franzén, Atterbom, Fredrika Bremer
och Runeberg, men kunde även genom
sina förbindelser med sin tids främsta
sv. vetenskapsmän utge nyheter ss.
Chr. Cavallins latinska lexikon,
Nat-liorsts "Jordens historia", Elias Fries’
"Sveriges ätliga och giftiga
svampar", Elof Tegnérs "Gustaf Mauritz
Armfelt", Melins och Fjellstedts
bibelverk och II. G.
Trolle-Wachtmeis-ters "Anteckningar och minnen". Han
utgav även de åtta första banden av
"Biographiskt lexikon öfver
namnkunnige svenska män" i ny uppl. samt
dess fortsättning "Svenskt
biografiskt lexikon. Ny följd". Hans mest
uppseendeväckande företag som
bokförläggare var, när han, sedan A. E.
Nordenskiöld fullbordat Vegaresan,
for denne till mötes i Neapel och
uppgjorde med honom om förlagsrätten
till skildringen av färden. B., som
hade en ovanligt mångsidig
begåvning, införde en del nyheter på
bokmarknaden. För att få slut på de
ofantliga boklager, som han
övertagit vid förlagsköpen, startade han
sålunda bokauktioner i stor skala och
förtjänade en förmögenhet på dessa
affärer, men genom spekulationer vid
sidan av bokförlagsverksamheten
gjorde lian förluster, som slutade med
en millionkonkurs. Förlaget
rekonstruerades 1900 under namnet Beijers
bokförlagsab., utvidgades genom köp
av Looströms och Gernandts förlag
och lade vikt vid förvärv av nya
skolböcker, tills det 1917 uppgick i Albert
Bonniers förlag. — Gift 1872 med
Anna Esaida Lovisa Tegnér. N. B.
3. Beijer, Gottfried,
affärsman, f. 26 aug. 1838 i Malmö, † 5 dec.
1901 därstädes. Föräldrar:
reg.-kommissarien Gottfried B. och Catharina
Margareta Kockum. Brorson till B. 1.
— Efter en grundlig kommersiell
utbildning och omkr. tio års
verksamhet utomlands ss. försäljare vid tyska
och engelska firmor etablerade B.
1866 i Malmö jämte brodern
Lorens B. en agenturaffär i spannmål,
stenkol, koks, järn, räls och kaffe,
senare företrädesvis i kol och koks.
Agenturverksamheten i dessa artiklar
utbyttes senare mot grosshandel och
direkta inköp från de engelska
gruvorna. Fr. o. m. 1870 var B. i London
delägare i firman Jackson, Beijer
& co., ur vilken han utträdde 1876
för att definitivt bosätta sig i Malmö
ss. delägare i firman G. & L. Beijer.
Genom sin verksamhet som repr. för
de Cockerillska verken i Seraing kom
B. i beröring med
kommunikationsväsendets stora frågor och insåg klart
deras betydelse för landets
ekonomiska utveckling. För att underlätta
varuutbytet mellan s. Sverige och
England, särskilt för att möjliggöra
lantmannaprodukternas direkta
export till England i st. f. omvägen via
Köpenhamn på danska ångare,
bildade han 1877 Sydsv. ångfartygs
ab., som upptog en reguljär
ångbåtsförbindelse mellan Malmö och
Newcastle; senare anlöptes även
Landskrona, Hälsingborg och London, men
linjen måste nedläggas 1893, då
England förbjöd importen av utländska
kreatur. För att trygga Malmös
ställning som s. Sveriges viktigaste
järnvägsknut tog B. med understöd
av C. Herslow initiativet till
Billes-holmsbanan, järnvägslinjerna Malmö
—Simrishamn och
Malmö—Kontinenten samt ångfärjan
Malmö—Köpenhamn m. fi. — Stadsfullmäktig i
Malmö 1879—1901 (v. ordf. från
1892) arbetade B. outtröttligt för
stadens industriella och kommersiella
modernisering. Han anses med rätta
som en av det moderna Malmös
grundläggare. Firman fortsattes efter B:s
död av hans systersöner, Erskine och
Richard Hain, som 1922 ombildade
den till ett ab. — Gift 1874 med Anna
Kjellman. N. B.
4. Beijer, Agne Gottreich
Kristofer, litteratur- och teaterhistoriker,
f. 24 dec. 1888 i Stockholm. Son till
B. 2. — B. blev student 1907, fil. kand.
Gottfried Beijer.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
