Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 4. Beijer, Agne - Beijer, von - 1. Beijer, Johan von - 2. Beijer, Johan Gustaf von - Belanger, Louis - Belfrage
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Beijer, von
199
Belfrage
1911 och fil. lic. 1920 i Uppsala, var
amanuens vid K. bibi. 1920—22, ledde
restaureringen av Drottningholms
teater och organiserade teatermus.
där 1921—22 och är sedan 1925
intendent vid detta mus. B. har
medarbetat i Göteborgs handels- och
sjö-fartstidn. 1924—26 och sedan 1928
samt i Stockholms dagblad 1926—28.
Han blev docent i teaterhistoria vid
Stockholms högskola 1941 och fil.
liedersdr vid Uppsala univ. 1942. —
B:s vetenskapliga insats är främst
knuten till den gustavianska teatern
pä Drottningholm, vars scen han
återställt, och där han anordnat
föreställningar, som åskådliggjort 1700-talets
teaterkonst. Inom teaterbyggnaden
har också organiserats ett teatermus.,
som pä senare år fått en filial i ett
bibi. och bildarkiv i Stockholm.
Kärnan i mus. är en deposition av Nat.
mus:s Tessin- och Desprez-samlingar,
som i internat, teaterhistorisk
betydelse tävla med teatern själv. Dessa
samlingar ha senare utökats med
mycket omfattande sådana, som
beröra sv. teater fram till modern tid
(originalskisser till dräkter och
dekorationer — cirka 5 000 — ännu fler
skådespelarporträtt, arkivaliska
dokument m. m.). -— B:s vetenskapliga
författarskap har varit främst
inriktat på sv. och allm. teaterhistoria, och
han har varit den huvudsaklige
med-arb. i den märkliga publikationen
"Recueil de plusieurs fragments des
premières comédies italiennes" (1928).
I praktverket "Slottsteatrarna på
Drottningholm och Gripsholm" (1,
1937) har B. givit en för sv.
teaterhistoria epokgörande överblick av
barockteatern och dess betydelse för
det gustavianska skedet. Som essäist
och teaterkritiker har han med
lärdom, insikt och oväld utövat en
uppmärksammad och inflytelserik
verksamhet. B. är även en djupt bildad
och fint kännande operakritiker. -—■
Gift 1919 med Ester Casparsson. N. B.
Beijer, von. Släkten inkom till
Sverige 1636 med Axel Oxenstiernas
kanslist Johan Beier, senare
post-dir. oeh hovråd (B. 1), som 1654
adlades under namnet von B. Han
blev far till postdir. Johan
Gustaf von B. (B. 2), och
överstelöjtnanten vid Kronob. reg. Joachim
Christian von B. (f. 1652, † 1705).
Bland dennes barn märkas Margareta
Eleonora von B. (f. 1692, † 1772) —
mor till skalden Gustaf Fredrik
Gyllenborg och mormor till skalden
Johan Gabriel Oxenstierna -— samt
fänriken vid Jönköpings reg. Erik von B.
<† 1711), med vilken ätten
utslocknade på svärdssidan.
1. Beijer, Johan von, före
adlandet Beier, ämbetsman, f. 10 maj
A gno Beijer.
1606 i Berlin, † 13 sept. 1669 i
Stockholm. — B. kom i Axel Oxenstiernas
tjänst i Tyskland 1632 samt följde
honom till Sverige och blev sekr. i
Kommerskollegium 1637. Där gjorde han
en betydande insats som sakkunnig i
frågor rörande näringslivet. År 1642
utnämndes han till chef för det sv.
postväsendet. Hans uppgift var dels
att ge postgången inom riket och med
utlandet ökad fasthet och att utvidga
densamma, dels att vara en av
regeringen auktoriserad
nyhetsförmedlare. Båda uppgifterna löste B. till
regeringens belåtenhet, den förra bl. a.
genom att upprätta nya postlinjer,
ocli den senare genom att hopsamla
rapporter från sina observatörer i
in- och utlandet. Av dessa
rapporter, som rörde viktiga händelser,
speciellt krigiska, handelsnoteringar
från storstäderna m. m.,
sammanställde B. redogörelser, avsedda för
allmänheten. Från 1645 utgav han
på detta sätt veckobladet Ordinarie
posttidender, vårt första periodiska
nyhetsblad. År 1654 adlades B. Han
råkade s. å. i svårigheter därigenom,
att riksrådet friherre Vilhelm Taube
utnämndes till
generalrikspostmästa-re, varvid han erhöll brevpengarna i
Stockholm som förläning. Tvister
mellan B. och riksrådet ledde 1658 till
att B. förlorade sin befattning med
postväsendet. Han organiserade och
ledde då 1660—61 en privat postgång
mellan Stockholm och Helsingör och
blev en besvärlig konkurrent till det
offentliga postverket, tills han 1662
som postdir. erhöll postväsendet i
Sverige som arrende. Han utnämndes
till hovråd 1668 men hade ingen
framgång med arrendet utan ruinerades
genom övermäktiga svårigheter. —
Gift 1641 med Margareta Weiler. T. D.
2. Beijer, Johan Gustaf von,
ämbetsman, skald. f. 18 juli( ?) 1646, †
4 nov. 1705. Son tillB. 1. — B. inskrevs
vid Uppsala univ. 1654. Efter fadern,
som arrenderat det sv. postväsendet,
övertog B. jämte övriga arvingar
postförvaltningen och blev 1673
postdir. Han verkade huvudsakl. som
förvaltare av Stockholms postkontor och
var utgivare av det officiella
nyhetsbladet, "Svenska ordinarie
post-tiden-der" 1673—85. Han sysslade särskilt
på äldre dagar med att skriva poesi
och var en av de första i Sverige som
tog intryck av fransk vitterhet,
varifrån en stor del av hans produktion
— reflexionsdikt, satirisk och erotisk
dikt m. m. — är översatt. Den finnes
publicerad i P. Hansellis "Samlade
vitterhetsarbeten af svenska
författare" (del 9, 1869). — Ogift. T. D.
Belanger [balade’], Louis,
landskapsmålare av fransk börd, f. 25
aug. 1756 i Paris, † 16 mars 1816 i
Stockholm. — B. utbildade sig i Paris
till landskapsmålare i L. Moreau d.
ä:s stil. Efter en studieresa till
Italien och Schweiz var han verksam i
Paris och London (omkr. 1790—98).
Sistn. år kom han till Stockholm, där
han invaldes i Konstakad. 1799 och
erhöll titeln k. hovmålare. I Sverige satte
han genast i gång med ett stort
anlagt planschverk, "Voyage pittoresque
de la Suède", som emellertid aldrig
blev fullbordat. Av de bevarade
vyerna, som äro utförda i trefärgad
akva-tinta av fransmannen J. A. Cordier
de Bonneville och delvis
akvarellera-de, härröra nitton blad från B. Hans
tidigare produktion är föga känd, men
efter ankomsten till Sverige
utvecklade han en livlig verksamhet och
efterlämnade en mängd arbeten i olika
tekniker. Skolad i den klassiska
ve-dutastilen, blev han aldrig
konstnärligt acklimatiserad i sitt nya
hemland, men han hade sinne för det
dekorativt effektfulla och det heroiskt
romantiska, och samtiden fann honom
"bländande". Hans motivkrets
omfattade företrädesvis fantasilandskap
med alper och vilda vattenfall men
även landskapsporträtt, ss. den stora
utsikten över Stockholm från
Djurgården. Nat. mus. äger ett par av
hans oljemålningar. — Ogift. —
Litt.: Fr. Hazelius, "L. B. och hans
Voyage pittoresque de la Suède"
(Tidskr. för konstvetenskap 1921). Th. N.
Belfrage [be’Ifrag], gammal skotsk
adlig ätt, stammande från riddaren
och generalamiralen i Skottland
Gui-lielm B. till Pennington och
Tulli-ochie. Hans sonsons sonson, Hans
Be-fritz (f. 1614, † 1688), inkom till
Sverige 1624, blev 1660 tf. borgmästare i
Vänersborg och erhöll 1666 förnyelse
pä adelskapet med namnet B. Hans
äldste son, överstelöjtnanten vid
artilleriet i Jönköping Henrik Johan B.
(f. 1640, † 1706), blev farfars far till
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
