- Project Runeberg -  Svenska män och kvinnor : biografisk uppslagsbok / 1. A-B /
200

(1942-1948) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Belfrage - 1. Belfrage, Kurt - 2. Belfrage, Sixten - Bellinder, Sven - Bellinus, Olaus - Bellman

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Belfrage

200

Bellman

majoren Åke Gabriel B. (f. 1764, †
1830), stamfar för ättens äldsta gren,
och kaptenen Carl Gustaf B. (f. 1771,
† 1822), stamfar för den första yngre,
grenen. En äldre son till Åke Gabriel
B., kaptenen Gustaf Åke B. (f. 1798,
† 1868), blev farfar till bröderna,
läkaren i Göteborg Erik Gustaf B. (f.
1879), bankdir. Åke B. (f. 1880) och
bankdir. Fritz Gunnar B. (f. 18S4).
Åke Gabriel B:s yngste son,
bruksägaren Johan August Knut B. (f.
1812, † 1846), blev farfar till
börschefen Kurt B. (B. 1). — En yngre
son till borgmästaren Hans B.,
kaptenen Georg B. (f. 1651, † 1700), blev
farfars farfar till kaptenen Johan
Gustaf B. (f. 1787, † 1845) och
kaptenen Esibjörn Magnus B. (f. 1790, †
1843), stamfader för ättens fjärde
l-esp. femte yngre grenar. En sonson
till Esbjörn Magnus B. är
litteraturhistorikern Sixten B. (B. 2).

1. Belfrage, Johan Kurt Edvard,
börsdirektör, f. 2 okt. 1878 i
Ulricehamn. Föräldrar: provinsialläkaren
Axel B. och Elisabeth Lundberg. ■—
B. blev fil. kand. i Uppsala 1898, jur.
kand. 1902, tjänstgjorde i
Lantför-svarsdep. under ären 1906—16,
utnämndes till sekr. hos Stockholms
stads handels- och sjöfartsnämnd 1916
och till börsdir. och chef för
Stockholms fondbörs s. å. Fondbörsens
tidigare historia liar B. behandlat i
"Stockholms fondbörs 1862—1917"
(1917—18). Vid sidan av sin
verksamhet som börschef har B. gjort en
insats på ungdoms- ocli
bygdekultur-rörelsernas områden. Han blev
lieders-ordf. i Sv. ungdomsringen för
bygdekultur 1921 och var ordf. där 1923—
26 ocli i Kulturella ungdomsrörelsen
1917—19 samt led. av Sveriges
land-stormsfören:ars centralförb. 1927—38
ocli chef för dess garantfören. Han liar
även spelat en framträdande roll inom
den internat. Rotaryrörelsen och var
1934—37 president för dess europe-

Kurt Belfrage.

iska råd. — B. liar utgivit ett stort
antal företrädesvis juridiska ocli
nationalekonomiska arbeten, bl. a.
"Svensk handelsrätt" (ll:e uppl.
1941); han har varit medarb. i ett
flertal uppslagsböcker, sv. ocli
utländska tidskr. m. m. och har tills, med
H. Hörlin utgivit samlingsverket
"Handel och industri" (2:auppl. 1931)
samt verkat som populärvetenskaplig
föreläsare. — Gift 1906 med Gurli
Löfgren.

2. Belfrage, Sixten Esbjörn
Mauritz, stilforskare,
litteraturhistoriker, f. 27 juli 1883 i Lidköping.
Föräldrar: lasarettssysslomannen
Wilhelm B. och Clara Johansson. ■—- Efter
mogenhetsex. i Skara 1901 inskrevs
B. vid Uppsala univ., där han blev
fil. kand. 1905 och fil. lic. 1909. År
1920 blev han fil. dr (på avhandl.
"Stilistiska studier över
sammansättningarna i sjuttonhundratalets
svenska litteratur") ocli docent i Lund.
Han var verksam som lärare vid Hola
folkhögskola 1907—08 ocli som e. o.
adjunkt vid Uppsala
folkskoleseminarium 1913—15 samt är redaktör i
Sv. akad:s ordbok sedan 1919
(medarb. sedan 1916). — B:s insats som
stil- och litteraturhistoriker knyter
sig främst till stilhistoriska
undersökningar som den ovannämnda, där han
med stöd av ett omfattande material
anlägger nya synpunkter på ett
specialproblem. Bland hans övriga
skrifter märkas den uppslagsrika "J. L.
Runeberg i sin religiösa utveckling"
(1917), "Gustavianska dikter i
stil-historisk belysning" (1923), "Studier
i svensk reformationslitteratur" (1931
—32) och "Kärlekens egoism" (1932)
samt stilistiska, filologiska och
litteraturhistoriska artiklar i flera tidskr.,
varjämte han medverkat i
dagspressen. — Gift 1923 med med. lic. Elsa
Bertilsson. N. B.

Bellinder, Sven, ämbetsman, f.
1 febr. 1882 i Örebro. Föräldrar:
lektorn August B. och Beda
Anderson. — Efter fil. kand.-ex. i
Uppsala 1901 studerade B. juridik och
blev jur. kand. 1904. Han blev 1919
assessor i Göta hovrätt och 1923
häradshövding i Mell. Värends
domsaga, vilken syssla han innehade till
1933, då han utnämndes till
justi-tieråd. -— Under sin domsagotid
anlitades B. flitigt till olika
kommunala uppdrag. Sålunda var lian ordf.
i Kronob. läns poliskollegium 1925—
33, stadsfullmäktig i Växjö 1926—
33, led. av Kronob. läns
hushållningssällskaps förvaltningsutskott 1930—
33 och v. ordf. i kyrkofullmäktige
1932—33. — B. förordnades 1929 att
utreda den s. k. sparbankskraschen
nämnda år ocli har vid olika tillfällen
anlitats ss. sakkunnig inom Justitie-

dep. Han är sedan 1939 v. ordf. i
Sophiahemmets styr. — Gift 1912
med Karin Gustafsson. M. B. L.

Belli’nus, Olaus Stephani, biskop,
f. trol. omkr. 1545 i Bälinge skn,
Uppsala län, † 13 juli 1618 i Västerås.
Son till kyrkoherden Stephanus
An-dreæ. — Efter studier vid univ. i
Rostock 1562 ocli i Greifswald 1564,
där han trol. blev fil. mag., blev B.
skolmästare i Gävle 1567,
kyrkoherde i Ockelbo 1571 och i Gävle 1581
samt biskop i Västerås 1589. Han
deltog i en mängd riksdagar och
möten 1577—1617 och var medl. av en
beskickning till Finland 1599. -— Som
filosof och teolog stod B. under
inflytande av sin lärare i Rostock, 1).
Chytræus, vars åskådning i sin tur
bestämts främst av den franske
filosofen och pedagogen P. Ramus. Under
sin verksamhet som lärare och biskop
företrädde B. också en ramistisk
uppfattning. I tidens teologiska
stridsfrågor var hans hållning vacklande.
Han undertecknade riksdagsbeslutet
1577 om införandet av Johan III:b
liturgi men ångrade sig sedan och
gjorde offentlig avbön på Uppsala
möte 1593, där han dels manade till
försonlighet, dels företrädde den
riktning, som genomdrev ett fördömande
av kalvinisterna. Då detta gick stick
i stäv mot den allmänprotestantiska
inställning, som hertig Karl
företrädde, ådrog sig B. dennes misshag. Även
i striden mellan hertig Karl och
Sigismund intog B. en tvetydig
hållning. På riksdagen i Örebro 1606
ställdes han till ansvar för att ha
anbefallt tacksägelsegudstjänster vid
Sigismunds återkomst till Sverige
1598 och för förbindelser med
Sigismunds anhängare. Utan rannsakning
skildes lian från sitt ämbete på grund
av "den ostadighet som hafver funnits
hos M. Olof Stephani". År 1608 togs
B. åter till nåder och återinsattes i
sitt ämbete. -— Gift 1) med Gudelena
Elausdotter, † 1594; 2) 1596 med
Magdalena Larsdotter; 3) 1607 med
Maria Nilsdotter. E. B—n.

Bellman. Släkten inkom till
Sverige omkr. 1660 från Schwanerow
vid Bremen (i det då sv.
Bremen-Verden) med skräddaren Martin B.
(† 1685), som 1663 blev borgare i
Stockholm och s. å. gifte sig med
Barbara Klein (f. 1645, † omkr. 1713),
dotter till den från Hessen inflyttade
skräddaren Johan Klein. Av Martin
B:s nio barn blevo de två äldsta
sönerna stanifäder för släktens bägge
grenar. Äldste sonen, musikern och
eloquentiæ prof. vid Uppsala univ.
Johan Arent B. (B. 1), hade sönerna
Jacob Martin B. (f. 1706, † 1786), som
1744 blev avlönad konsul i Cadiz men
1766 på grund av många brister i sin

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Nov 10 20:04:40 2021 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/smok/1/0228.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free