Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Bengt Algotsson - Bengt Birgersson - Bengt Gregersson - Bengt Gustafsson - Bengt Jönsson, riksföreståndare, se Oxenstierna - Bengt Magnusson - Bengtson, Eric - Bengtson, Erik - Bengtson, Valdus
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Bengt Birgersson
210
Bengtson
Valdus Bengtson.
ärkebiskopsstolens egendomar.
Hanse-atèrnas klagomål mot honom tyda på,
att han även mot köpmännen
framgångsrikt hävdat kronans intressen.
Hans kraftfulla politik ledde
emellertid till att konungens äldste son
Erik, som var förbittrad över att ha
trängts undan av B., 1356 gjorde
uppror. B. tvingades att gå i landsflykt,
och konungen, som fick dela riket med
Erik, måste lova att ej stödja B. Då
Erik dog, vågade B. sig tillbaka till
Sverige men blev mördad 1360. — Den
sv. aristokratins liat till honom
kommer till uttryck bl. a. i Birgittas
"Uppenbarelser". G. U.
Bengt Birgersson, hertig av
Finland och biskop i Linköping, f. 1254,
† 25 maj 1291. Föräldrar: Birger
jarl (se Folkungaätten) och
Ingeborg Eriksdotter. •— B. uppfostrades
i Linköping till präst och blev
ärkedjäkne där 1269, femton år
gammal. Under sina bröder Valdemars
och Magnus’ uppgörelser arbetade B.
enligt Erikskrönikan till en början
för försoning. Han slöt sig dock 1275
till Magnus. En tid (1277) var han
konungens kansler och stödde Magnus’
politik vid olika tillfällen, t. ex. vid
utfärdandet av Alsnö stadga 1279 och
vid Valdemars fängslande 1285. Aret
förut hade B. upphöjts till hertig av
Finland, och 1286 valdes ban till
biskop i Linköping. Han fortsatte
ss. biskop energiskt domkyrkobygget
och stödde klostrens verksamhet,
särskilt Skänninge nunneklosters,
Nydala klosters och franciskanerklostrets i
Linköping. T. D.
Bengt Gregersson, biskop, † 24
okt. 1338. —■ B:s föräldrar äro
okända för eftervärlden, men av den
finska biskopskrönikan betecknas han
som svensk till börden. År 1320 var
han kanik i Uppsala, och 1321 blev
han biskop i Åbo. B. hade enligt tra-
ditionen fått en gudomlig
uppenbarelse om den heliga Birgittas kommande
storhet. Han var en av de
framgångsrikaste pionjärerna i arbetet för
ett stärkande av kyrkans ekonomiska
ställning i Finland, och det var
säkert till största delen hans förtjänst,
att tiondeordningen år 1329 kom att
utsträckas till n. Österbotten och
Karelen. — Ogift. R. A.
Bengt Gustafsson (tre rosor),
storman, † omkr. 7 okt. 1460. B:s fader
Gustaf Magnusson, gift med Märta
Jonsdotter, var riddare och lagman i
Västergötland samt ett av de mera
bemärkta riksråden under Erik av
Pommern. Han är den förste säkert kände
medl. av ätten Tre Rosor till
Ilors-haga, vars siste mani. medl. B. var.
—- B. blev ärkedjäkne i Skara
senast 1431 och biskop därstädes 1449.
Han hyllade Kristian I av Danmark
vid dennes invasion i Västergötland
1452 ocli blev därför s. å. tvungen att
fly till Danmark, varefter han 1453
av Karl Knutsson dömdes att mieta
liv och gods. Efter Karl Knutssons
fall 1457 återvände han till Sverige
och fortsatte som biskop och riksråd
sin unionsvänliga politik. T. D.
Bengt Jönsson, riksföreståndare,
se Oxenstierna.
Bengt Magnusson, riksråd, † 1294.
B. var son till lagmannen i
östergöt-land Magnus Bengtsson, tillhörde
samma gren av Folkungaätten (se
denna) som Birger jarl och var morfar till
den heliga Birgitta. -— B. efterträdde
sin far som lagman i Östergötland.
Han tillhörde konung Magnus
Ladulås’ råd, antagl. från dess bildande i
början av 1280-talet, och deltog i de
viktiga alsnö- ocli skänningemötena.
— B. var gift först med Margareta,
sedan med Sigrid. Kring hans
giftermål med den senare liar traditionen
utan faktiskt underlag knutit den
sägen, som Frans Hedberg dramatiserat
i "Bröllopet på Ulfåsa". T. D.
Bengtson, Erie Harald,
kapellmästare, f. 31 juli 1897 i N. Vrams
skn, Malmöh. län. Föräldrar:
handlanden Wilhelm, B. och Frida
Thomasson. — B. studerade vid
Musikkon-servatoriet 1917—22 samt i Wien,
Paris och Berlin 1922—26. Åren 1927
—39 var lian kapellmästare vid ab.
Sv. filmindustri och är sedan 1939
kapellmästare och konstnärlig ledare
för Gävleb. läns orkesterfören. i Gävle.
B. liar från början (1936) lett
midnattskonserterna i Nat. mus., vid vilka
lian förtjänstfullt framfört ej minst
yngre sv. tonsättares verk; den där
medverkande orkestern fick 1938
namnet "Erie Bengtsons kammarorkester".
B. var även musikalisk ledare vid
Sv. gymnastikförb:s
massuppvisningar vid Berlinolympiaden 1936 och
Lingiaden i Stockholm 1939 ocli
komponerade till dem marscher och annan
musik, bl. a. Lingkantat. — Gift 1924
med Göta Lindqvist. P. L.
Bengtson, Erik Johan, bank- och
industriman, f. 30 maj 1886 i
Stockholm. Föräldrar: byggmästaren Nils
Johan B. och Lina Jonson. ■— B. blev
student 1904 och fil. kand. vid
Uppsala univ. 1909. Efter studier vid
Tekn. högskolans avd. för
bergsvetenskap 1910—-12 blev lian gruvingenjör
i Grängesberg 1913, i Outokumpu,
Finland, 1918 och vid ab. Sv.
kullagerfabriken i Hofors 1920. År 1927
utsågs han till verkst. dir. i Sv.
tryckeri ab., som grundats av bl. a. B:s
far. Under B:s ledning utvidgades
bolagets verksamhet, som nu omfattar
fullständigt boktryckeri, stereotypi,
bokbinderi och reklamservice. B.
lämnade 1934 befattningen som verkst.
dir. men kvarstod som ordf. i
bolagets styr. Åren 1931—34 var han
även styr.-led. i Jordbrukarbanken.
Han övertog 1934 ledningen av ab.
Göteborgs banks stockholmskontor
och var 1935—39 förste verkst. dir.
och chef för ab. Göteborgs bank. Åren
1939—40 tjänstgjorde han som tf.
verkst. dir. i Bankernas
förhandlingsorganisation och verkade dessutom ss.
jourhavande dir. i Sv.
livförsäkringsanstalten Trygg. År 1940 var lian
ävenledes jourhavande led. i Statens
krisrevision ocli är sedan 1941 v.
verkst. dir. i Bolidens gruv ab. Han
har skrivit en del avhandl. i
Jernkontorets annaler samt
reseberättelser från Förenta staterna och
England. — Gift 1912 med Harriet
Stenbeck. E. T—m., Å. L.
Bengtson, Håkan Gustaf Valdus,
teolog, f. 8 sept. 1873 i Göteborg.
Föräldrar: tryckeridirektören Håkan B.
och Elisabeth Maria von Ekensteen. —
Efter mogenhetsex. i Göteborg 1892
avlade B. teologisk-filosofisk ex. 1896,
teoretisk och praktisk teologisk ex.
1898, prästvigdes för Härnösands stift
1899, blev teol. lic. 1908 och
utnämndes till teol. hedersdr vid univ. i
Breslau 1922. Han blev pastorsadjunkt i
Alnö 1899 och predikant vid S:t
Jo-hanneskyrkan i Göteborg 1900, var
kyrkoherde i Masthuggsförs. i
Göteborg 1908—16 och är sedan 1916
kyrkoherde i Oscars förs. i Stockholm.
Som predikant har B. blivit
uppskattad långt utanför sin förs. Han är av
Stockholms domkapitel utsedd led. i
K. direktionen för Stockholms stads
undervisningsverk samt styr.-led. i
Samfundet Pro fide och i Sv.
bibelsällskapet. B. har utgivit
predikningar och en rad småskrifter, bl. a.
rörande de religiösa och moraliska
förhållandena i Tyskland under första
världskriget och i Posen efter detta. —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
