- Project Runeberg -  Svenska män och kvinnor : biografisk uppslagsbok / 1. A-B /
211

(1942-1948) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Bengtson, Valdus - Bengtsson, Frans - Bengtsson, Jon - Bengtsson, Simon - Bengtsson, Sven

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Benedictsson

211

Benedictsson

Gift 1903 med friherrinnan Lisa
Åkerhielm af Margretelund. G. R.

Bengtsson, Frans Gunnar,
författare, f. 4 okt. 1894 i Tossjö skn,
Kristianst. län. Föräldrar:
godsförvaltaren Sven B. och Ella Ljunggren.
— B. blev student 1912 i
Kristianstad, fil. kand. 1920 och fil. lic. 1930
i Lund. — B:s mångsidiga
humanistiska intressen, som med
förkärlek inriktats på historiska och
litteraturhistoriska företeelser av exotisk
eller kuriös art, ha sökt sig litterära
uttryck på både vers och prosa. I
diktsamlingarna "Tärningkast" (1923)
och "Legenden om Babel" (1925)
framträder B. som repr. för en
hjälte-dyrkande esteticism, å ena sidan i
strama, formfulländade strofer på
konstmässigt rimmade medeltids- och
renässansversmått besjungande forna
bragder i mytisk eller historiskt
pittoresk miljö, å andra sidan i muntra
och spirituella verskåserier raljerande
om livets korthet och kärlekens
irrationalitet. Formellt anknyter hans
poesi främst till Swinburnes
verskonst. Även som prosaist är B.
romantiker, såtillvida som hans dyrkan av
handlingen förbiser samhälleliga
nyttosynpunkter. Han värderar den
individuella kraftutvecklingen också i dess
motsättning till etiska krav, och även
om han ss. i sitt stora arbete "Karl
XII:s levnad" (1—2, 1935—36) med
Tegnér betraktar hjälten som "svärd
för rättvisan", intar dock den
este-tiske epikuréns uppskattning av
prestationen som sådan främsta rummet.
I filosofiskt hänseende utan bestämd
förankring torde dock B. ha odlat
sin individualism, sin humor och sin
cynism i den schopenhauerska
pessimismens anda genom tvivel på
möjligheten av de mänskliga
angelägenheternas förnuftiga anordning. I sina
essäsamlingar "Litteratörer ocli
militärer" (1929), "Silversköldarna"
(1931), "De långhåriga merovinger-

Frans G. Bengtsson.

na" (1933) och "Sällskap för en
eremit" (1938) behandlar B. med kvick
slagfärdighet, strålande
konversationstalang och outtömlig
citatrikedom ämnen av så vitt skilda slag som
makedoniska krigare, indiska
strypar-sekter och modern brottning, även om
hans huvudintresse är krigshistoria.
Som dilettant i klassisk mening, d. v. s.
polyhistor och skönande i förening,
uppbär han sin imponerande lärdom
med en språkkonst, full av
akademisk grandezza och elegans. I "Röde
Orm" (1941) har han med isländsk
saga och klassisk pikareskroman för
ögonen saftigt och humoristiskt
skildrat skånskt vikingaliv på 990-talet.

— B. har även framträtt som
översättare, bl. a. av Miltons "Det förlorade
paradiset" (1926), "Rolandssången"
(1928) och engelskspråkiga
prosaister som H. Thoreau och E. Linklater.

— Gift 1939 med Gerda Fineman. —
Litt.: A. Lundkvist, "F. G. B.,
es-sayist" (Tiden 1941) och K. R.
Gierow, "F. G. B." (Sv. litt.-tidskr.
1942). N. B.

Bengtsson, Jon, riksdagsman, f.
våren 1719 i Ströby i Skatelövs skn,
Kronob. län, † 5 april 1797.
Föräldrar: fjärdingsmannen Bengt
Nilsson och Malin Jonsdotter. — B.
representerade i bondeståndet Albo,
Kinnevalds och Norrvidinge härader,
Kronob. län, 1755—89 utom under en
eller tvä riksdagar och deltog
verksamt i utskottsarbetet. Under
frihetstiden tillhörde han
mösspartiet. Senare representerade han med
stor auktoritet hos sina valmän
oppositionen mot Gustav III i
brännvinsfrågan och hävdade även i andra
frågor bondeståndets särskilda
intressen. Vid riksdagarna 1786 och 1789
försökte regeringen vinna honom
genom att erbjuda honom personliga
fördelar men misslyckades, då B.
"svinkade i sina tänkesätt, var häftig
och bångstyrig". Han mördades 1797.

— Gift 1745 med Annika Persdotter
Ströberg. T. D.

Bengtsson, Simon Fredrik,
entomolog, f. 2 april 1S60 i Ämål, † 23
juni 1939 i Lund. Föräldrar:
kontraktsprosten Simon B. och Clara
Fredrika Engblad. — Efter
mogen-hetsex. i Karlstad 1880 blev B. fil.
kand. 1889, fil. lic. 1896, fil. dr 1897,
var docent i zoologi 1898—1905 och i
entomologi 1905—17, tf. föreståndare
1900—17 och föreståndare 1917—
29 för entomologiska avd. av
zoologiska inst., allt vid Lunds univ. Han
erhöll andra förslagsrummet till
professur vid Riksmus. 1902 och blev
lektor i naturalhistoria och kemi i
Malmö 1904 men tillträdde ej denna
befattning. Han företog talrika
studieresor inom landet och var en av

Sven Bengtsson i Norup.

stiftarna 1903 av Entomologiska
sällskapet i Lund, vars förste ordf.
lian blev. Han kallades 1919 till
hedersled. i Entomologiska fören. i
Stockholm. -—- B. var vid våra högskolor
den förste officielle repr. för enbart
entomologi. Han studerade insekternas
anatomi, biologi och systematik och
utgav bl. a. "Studier öfver insektlarver"
(1S97), "Biologiska undersökningar
öfver nunnan, dess parasiter och
sjukdomar" (1902) samt "Studier och
iakttagelser öfver humlor" (1903).
Särskilt intresserade han sig för
dagsländorna (efemeriderna). Genom B:s
forskningar blev antalet kända sv.
dagsländor mer än tredubblat. Han
har därjämte studerat dessa sländors
utvecklingshistoria och utgivit "De i
Linnés Skånska resa omnämnda
insekterna i kritisk belysning" (1920).
— Gift 1898 med Ingeborg
Peterson. S. L.

Bengtsson, Sven, i Norup,
lantbrukare, politiker, frikyrkoman, f. 9
dec. 1866 i Knisslinge skn, Kristianst.
län, † 16 dec. 1936 i Kristianstad.
Föräldrar: lantbrukaren Bengt Trulsson
och Bengta Jönsdotter. — B. var i sin
ungdom bl. a. bonddräng och
spårvagnskusk i Stockholm. Tidigt
faderlös bland elva syskon måste han ta
hand om fädernegården, skaffade sig
senare Norups gård, Kristianst. län,
som han drev upp till ett mönsterbruk,
och kombinerade därmed en lönande
affärsverksamhet. Han blev 1902
landstingsman och intresserade sig i
landstinget särskilt för skolor och
sjukvård, kom in i landstingets
förvaltnings* och undervisningsutskott
samt bildnings- och
nykterhetskommittéer, blev 1910 ordf. i landstingets
frisinnade grupp ocli småningom
landstingets ålderspresident och v.
ordf. Andra K. tillhörde B. 1912—36
och var därunder bl. a. led. av
statsutskottet från 1914, försvarsutskottet

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 20:29:42 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/smok/1/0241.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free