- Project Runeberg -  Svenska män och kvinnor : biografisk uppslagsbok / 1. A-B /
226

(1942-1948) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1. Berg, Anders - 2. Berg, Fridtjuv

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Berg

226

Bergegren

1. Berg, Anders, skolman, f. 15
aug. 1821 i Fellingsbro skn, Örebro
län, † 28 juni 1912 i Stockholm.
Föräldrar: korpralen Johan B. och Maria
Nilsdotter Norgren. ■—• B. genomgick
1838—39 lärarkursen vid
Växelunder-visningssällskapets normalskola i
Stockholm, deltog samtidigt i
teckningsundervisningen vid Konstakad: s
principskola samt studerade 1845—
46 vid Stockholms
folkskollärareseminarium. B. var från 1846 lärare vid
olika folkskolor och blev 1852
föreståndare för skolorna i Rogslösa och
Väversunda förs. Åren 1856—58
studerade han vid Slöjdfören:s skola
i Stockholm. Han var 1858—78
skolföreståndare i Finspång, och på
uppdrag av Folkskoleöverstyr. utövade
han uppsikt över ett flertal skolor i
landsorten samt var 1882—97
slöjdinspektör vid folkskolorna i
Stockholm. — B:s första lärarverksamhet
inföll under en tid, då
folkundervisningen icke i sin helhet sköttes av
skolade lärarkrafter utan till stor del
handhades av de mera försigkomna
eleverna enligt den s. k.
Lancaster-metoden. Sedan B. år 1850 lärt känna
Torsten Rudenschöld och kommit i
beröring med hans idéer,
omorganiserade han redan följ. år
undervisningen i skolan i Rogslösa och
införde en efter elevernas kunskaper
och utveckling avpassad
klassindelning. I Finspång skapade B. en skola
helt efter sitt sinne, där han prövade
sig fram till de lämpligaste
metoderna för undervisningen. Skolan blev
en mönsterskola, som besöktes av
lärare och lärarinnor från hela landet,
och därigenom fingo de nya idéerna
stor spridning. År 1862
omorganiserade lian Klara folkskola i Stockholm
ss. prov- och mönsterskola och gjorde
genom sin övriga verksamhet där en
betydande insats för
folkundervisningen. Som inspektör över
slöjdundervisningen vid Stockholms folksko-

Fridtjuv Berg.

lor överflyttade lian ledningen av
undervisningen till pedagogiskt
utbildade lärare. B. intresserade sig också
livligt för lärarkårens problem och
strävanden. — Gift 1848 med Anna
Charlotta Jonsson. G. U.

2. Berg, Johan Fridtjuv,
skolman, politiker, f. 20 mars 1851 i
ödeshögs skn, östergötl. län, † 29 febr.
1916 i Stockholm. Son till B. 1. — B.,
som gick i skola först i Finspång ocli
sedan 1866—68 i Norrköpings lyceum,
var tidigt utvecklad men måste
avbryta sin skolgång på grund av sjukdom.
Därefter vistades han ett par år i
Stockholm, besökte Askovs
folkhögskola i Danmark 1873—74 och Göteborgs
folkskoleseminarium 1874—75. Han
var lärare vid Finspångs folkskola
1875—81 och vid Stockholms
folkskolor 1881—1911. Ett utmärkande
drag i hans undervisning synes ha
varit hans höga uppskattning av
historiens och diktens
personlighetsdanan-de kraft. Han utgav läroböcker i
geografi, historia och geometri samt läse-

böcker för ungdom med motiv från
historien och folkdiktningen. Bl. a.
som medarb. i Sv. läraretidn. 1882—
1905 och 1906, därefter som dess red.
1907—11 och från 1915 publicerade
han en lång följd uppsatser och
broschyrer, som gåvo honom ett
väsentligt inflytande på åsiktsbildningen
inom folkskolans lärarkår. B:s
uppfattning i skolfrågor var grundad på
en kulturliberal inställning, enligt
vilken "personlighetskravets
förverkligande är samhällslivets mening och
den mänskliga utvecklingens innersta
drivkraft". Ur denna synpunkt
framstod för B. tidigt, exempelvis i
broschyren "Folkskolan såsom
bottenskola" (1883), kravet på en för alla
samhällsklasser gemensam
grundläggande undervisning genom folkskolan.
Detta program utgör grundvalen för
B:s politiska insats. Han inträdde i
centralstyr. för Sveriges allm.
folk-skollärarefören. 1886, blev v. ordf.
1887, var sekr. och redaktör för fören: s
årsskrift 1888—97 och ordf. 1910—12

Anders Berg.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 20:29:42 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/smok/1/0256.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free