Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 2. Berg, Fritz - 3. Berg, John - 4. Berg, Fredrik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Berg
230
Bergegren
John Berg.
som han diskuterade i tal och skrift.
I arbetarfrågan ställde B. sig först
avvisande till fackföreningsrörelsen
men slog sedan helt om och blev
t. o. m. i viss män förstående för
arbetsorganisationernas socialistiska
syftning, ehuru han själv var
anti-socialist. Även företagarnas
sammanslutning i organisationer ansåg han
eftersträvansvärd och var en av
initiativtagarna till S. Sveriges
ångpan-nefören. och till Sv. järnvägarnas
ar-betsgivarefören. Som styr.-led. i sistn.
fören. kom han att betydelsefullt
påverka det märkliga huvudavtal, som
1908 träffades mellan denna och
Sv. järnvägsmannaförb. Han stiftade
Allm. arbetsgivarefören. och blev dess
ordf. 1907 och s. å. styr.-led. i Sv.
arbetsgivarefören. B. ägnade även
egnahemsfrågan ett livligt intresse och
främjade den populära
föreläsningsverksamheten; lian var
initiativtagare till Malmö föreläsningsfören. och
till Skånska fören. för socialt arbete.
Sedan B. tidigt gripits av pietistiskt
färgad religiositet och — utan att
bryta med statskyrkan — närmat sig
frikyrkorna, främst Sv. missionsförb.,
var lian verksam som
söndagsskollärare och religiös talare. — En av den
sv. socialdemokratins
förgrundsgestalter skrev om honom: "Som människa
var han god, givmild och oegennyttig,
sällsynt varmhjärtad ocli
hjärtevinnande." Hans staty, utförd av
Edvard Trulsson, restes i Limhamn 1940.
— Gift 1) 1872 med Syster Amelie
Bagge, † 1884; 2) 1889 med Hedvig
Charlotte Stefanie Westman. — Litt.:
biografi av I. Svedberg i Tekn. tidskr.
1907. N. B.
3. Berg, Johan (John) Wilhelm,
kirurg, f. 2 mars 1851 i Stockholm,
† 21 aug. 1931 därstädes. Bror till
B. 2. — B. blev student 1869, med.
kand. 1874 i Uppsala och med. lic.
1878 i Stockholm samt med. dr 1881
i Uppsala, docent i kirurgi och tf.
e. o. prof. i anatomi vid Karol. inst.
1881, e. o. prof. i kirurgi därstädes
1885 ocli var ord. prof. i kirurgi
samt dir. för Serafimerlasarettet
1893—1916. Därjämte hade han
befattningar som bitr. läkare vid
ortopediska inst. 1880—85 och som förste
läkare vid Kronprinsessan Lovisas
vårdanstalt 1885—92. Han blev led.
av Vet. akad. 1901. — B. var den
moderna kirurgins främste vägröjare
i Sverige, och på hans gärning
återgår dess nuv. ledarställning i
Norden,. Hans vetenskapliga produktion,
stor och mångsidig som den är —
spännande över vidsträckta delar av
kirurgi och patologi —, är till sin
största del en djupgående förberedelse
till hans praktiska arbete. Intet av
hans arbeten var i vetenskaplig
mening banbrytande, men de voro av
värde som kritiska granskningar av
nya metoder, utökade med egna
erfarenheter och uppslag. I hans
gedigna kliniska undervisning, hans
verksamma arbete på de kirurgiska
sjukvårdsavd:s nyorganisation och
på upprättandet av en yrkesutbildad
sköterskekår i Sverige (med början
vid Sophiahemmet) spårades överallt
hans erfarenhet och hans sinne för
praktikens behov. Särskilt intresse
ägnade B. kräftsjukdomarna; han
var upphovsman till den 1910
stiftade Sv. cancerfören. och
initiativtagare till Radiumhemmet i Stockholm,
specialklinik för studiet av
strålbehandling mot kräfta. Tidigare och
klarare än sina sv. samtida insåg han
radiologins betydelse och dess behov
av egna institutioner med särskilt
utbildade läkare; genom B:s insats
lades grunden till radiologins
självständiga ställning i Sverige. — B. var en
helgjuten och harmonisk person, men
hans väsen ägde tvenne till synes
skilda sidor: "han var på en gång en
livlig känslomänniska och en
pedantiskt noggrann och praktisk
arbetsmänniska" (G. Forssell). Okuvlig
energi och entusiasm trots en stor och
mångsidig arbetsbörda, ett förnämt
och flärdfritt uppträdande, den fint
bildades nobless jämsides med
praktikerns erfarna lugn karakteriserade
B. Han hedrades med många
utmärkelser i Sverige och utlandet och
framstod för en hel generation som
en märkesman och hövding inom den
sv. medicinen. — Gift 1881 med
Marie-Louise Santesson. — Litt.: biografi
av Einar Key i Vet. akad:s årsbok
1932. P. H. T.
4. Berg, Sven Fredrik,
ögonläkare, f. 11 mars 1887 i Stockholm.
Föräldrar: kontraktsprosten Edvard B.
och Helena Rinman. Brorson till B. 2.
— Efter studentex. i Stockholm 1905
blev B. med. kand. i Uppsala 1909,
med. lic. i Stockholm 1913 och med.
dr i Uppsala 1929. Han var
praktiserande läkare i Göteborg 1916—33,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
