- Project Runeberg -  Svenska män och kvinnor : biografisk uppslagsbok / 1. A-B /
235

(1942-1948) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Bergegren, Hinke - Bergelin - 1. Bergelin, Johan Theodor - 2. Bergelin, Sune - Bergen, von - Bergen, Carl von - Bergendal - 1. Bergendal, David

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Bergelin

235

Bergendal

där lian kvarstod till 1929, dä lian
följde K. Kilbom över till det parti,
som sedermera kallades det
socialistiska. Efter kriget kan han emellertid
knappast sägas ha spelat någon
politisk roll. — B. hade ett starkt intresse
för litteratur och konst. Han skrev
åtskilliga skådespel med agitatorisk
tendens, och han höll ett mycket stort
antal föredrag i litterära ämnen. —
B. var framför allt agitator och som
sådan en av våra främsta; han ägde
förmågan att kunna entusiasmera ett
auditorium. I mycket var han en
fantast, och hans stundom ringa kontakt
med verkligheten gjorde honom till en
föga framgångsrik politiker. Även om
lian som polemiker ofta förblandade
sak och person, kan man inte förneka,
att hans verksamhet bars upp av en
stark social idealism. Mot hans
förkärlek för våldet som medel i de
politiska striderna kontrasterar till synes
oförmedlat hans humanitetskänsla,
som särskilt i kvinnofrågor och
allmänkulturella spörsmål ofta
fördelaktigt skilde sig från de flesta samtidas.
— Privat var B. en ovanligt älskvärd
man, ocli han vann många vänner
även bland sina politiska
motståndare. —- Gift 1886 med Anna
Catharina (Cajsa) Gustafsson. I. W.

Bergelin. Släktens äldste med
visshet kände medl. var mjölnaren och
kvarnägaren i Karlskrona Johan B.
(† 1798). Hans son, stadsläkaren i
Karlstad Petter Johan B. (f. 1791,
† 1839), dömdes 1817 till döden
som riksförrädare, därför att han på
ett samkväm i Visby på skämt hade
utbragt en skål för "Gustav V",
Gustav IV Adolfs son, men benådades
senare. Hans son, agronomen Johan
Theodor B. (B. 1), blev farfar till
översten och militärskriftställaren
Sune B. (B. 2).

1. Bergelin, Johan Theodor,
agronom, f. 6 april 1822 i Karlstad,
† 21 juli 1864 på Nykvarns
pappersbruk, Stockholms län. Föräldrar:
stadsläkaren Petter Johan B. och
Rebecka Winckler. —- Efter att ha
genomgått E. Nonnens lantbruksinst.
på Degeberg bedrev B. jordbruk i
Östergötland och inköpte 1848
egendomen Nykvarn i Södermanland, där
han bl. a. anlade ett pappersbruk
och lät tillverka redskap, som han
själv konstruerat, ss. en enbetsplog
och en radsåningsmaskin. Då bruket
ej blev ekonomiskt givande, sålde han
det och arrenderade 1856—62
Hammarby vid Stockholm. Som elev till
E. Nonnen utvecklade B. i ett livligt
författarskap dennes idéer om ett
rationellare jordbruk på
vetenskaplig grund och översatte även en hel
del lantbrukslitteratur samt
redigerade bl. a. "Qvartalsskrift för praktisk

landthushållning" 1862—63. Från
1858 var B. sekr. i Stockholms läns
hushållningssällskap och blev 1857
led. av Lantbruksakad. och följ. år av
dess förvaltningskommitté, där lian
utövade ett betydande inflytande på
lantbruksadministrationen. — Gift
1845 med Emilia Maria Winckler, i.
Olbers. N. B.

2. Bergelin, Sune, arméofficer, f.
9 nov. 1882 i Karlsborgs skn, Skarab.
län. Föräldrar: översten Theodor B.
och Helena Gentzscliein. Sonson till
B. 1. —■ B. avlade 1900 mogenhetsex. i
Stockholm och blev 1902 underlöjtnant
vid Göta artillerireg., där han 1916
avancerade till kapten, 1926 till
major och 1929 till överstelöjtnant. Ären
1930—34 var han chef för
Artilleri-och ingenjörhögskolan, blev 1933
överste i armén, 1934 chef för Bodens
artillerireg. och 1938 chef för Göta
artillerireg. B. var adjutant i Tredje
arméfördelningens stab 1910—12 och
artilleristabsofficer 1913—20. Han blev
led. av Krigsvet. akad. 1931. B. hade
utländska kommenderingar i Schweiz
1920, i Frankrike 1922 och i Estland
1936. — B. har på det artilleristiska
området gjort sig känd för stor
sakkunskap och skicklighet. Han har
även bedrivit en omfattande
skrift-ställarverksamhet, dels i militära
tidskr., dels i dagspressen, främst i
Göteborgs handels- och sjöfartstidn.,
där han sedan 1923 är en
uppmärksammad medarb. B. har utgivit det
värdefulla krigshistoriska arbetet
"Världskriget" (1—3, 1917—22). —
Gift 1911 med Gunlög (Gunlöd) Hilda
Maria Wikander. N. B.

Bergen, von, släkt, enligt
traditionen härstammande från en
adelssläkt i östersjöprovinserna, varifrån
den äldste kände stamfadern skall ha
flyttat till Stockholm. Hans sonson,
kyrkoherden i Ekeby och Frillestad i
Skåne Carl von B. (f. 1702, † 1760),
var en av pietismens mest
framstående repr. i Skåne. En sonsons sonson
till denne var skriftställaren och
föreläsaren Carl von B. (se nedan).
Dennes yngre bror, grosshandlaren Gustaf
David Magnus von B. (f. 1842, †
1904), var gift med Maria Beata
Catharina Henschen (f. 1840, † 1927),
som grundade och var första
föreståndarinna för Uppsala högre
elementarläroverk för flickor.

Bergen, C arlFredrik Berndt von,
skriftställare, föreläsare, f. 26 dec.
1838 i Göteborg, † 19 aug. 1897 i
Stockholm. Föräldrar: stadsmäklaren
Carl Erik von B. och Vilhelmina
Fredrika Wahlgren. — B. blev student i
Uppsala 1857 och avlade fil.
kand.-ex. 1863. Genom impulser från lektor
N. V. Ljungberg i Göteborg och Viktor
Rydberg anslöt han sig till nypro-

Sune Bergelin.

testantismen och sökte i denna
kristendomsuppfattning insmälta tankar
från den geijer-boströmska
person-lighetsfilosofin ("Framtidens
kristendom", 1883). I sitt organ
Framtiden, tidskr. för fosterländsk odling
(1868—71, ny följd 1877), som hade
ett avsevärt inflytande, förde B.
också den nya bibelkritikens talan. Hans
förnämsta inlägg i den teologiska
striden sammanfördes i
essäsamlingen "Frågor på dagordningen" (1881).
B. var från 1876 en uppskattad och
mycket anlitad föreläsare över
samtida kulturfrågor. Vid mitten av
1880-talet anslöt han sig till spiritismen
och uppträdde från 1888 mot de unga
radikalernas ateism, materialism och
nymalthusianism. B. utgav i samband
därmed bl. a. skriften "Vårt
reaktionära ’unga Sverige’" (1890). — Gift
1) 1876 med Sofia Vilhelmina Amalia
Lamberg, † 1895; 2) 1897 med Edla
[Elly) Ottilia Olsson. N. B.

Bergendal. Släkten härstammar
från hemmansägaren på Krynebol,
Grinstads skn i Dalsland, Erik
Olofsson (f. 1708, † 1763), vars son
Jon Ersson (f. 1741, † 1794)
bodde i Bergane på Dal i samma skn.
Dennes son Jonas, kyrkoherde i ölme
och prost (f. 1773, † 1835), antog efter
faderns bostad namnet B. och blev
stamfar för den ännu fortlevande
släkten. Från hans fyra söner
härstamma släktens fyra grenar. Den
äldste av sönerna, kyrkoherden Sven
Johan B. (f. 1811, † 1881), blev far
till zoologen David B. (B. 1) och
farfar till rättsvetenskapsmannen
Ragnar B. (B. 4) samt till hovrättsrådet
Erik B. (B. 2). Stamfaderns yngste
son, brukspatronen på Horndals bruk
Filip August B. (f. 1822, † 1875),
blev farfar till generaldir. Kurt B.
(B. 3).

1. Bergendal, David, zoolog, f.
4 maj 1855 i Kville skn, Göteb. län,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 20:29:42 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/smok/1/0265.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free