Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Bergenstråhle - 1. Bergenstråhle, Johan - 2. Bergenstråhle, Claes Gabriel - Bergentz, Thure - Bergenzaun, Axel - Berger, Alexander, matematiker, se s. 240 - Berger, Anders Alexander, bruksägare, se s. 240 - Berger, Charlotta
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Bergenstråhle
238
Berger
Claes Gabriel Bergenstråhle. Teckning av
M. Kohl 1840.
far till inspektören för kavalleriet,
generalmajoren Carl Gustaf B. (f. 1841,
† 1910). —-Den rudmanska ättegrenens
äldste kände stamfar,
kronolänsmannen Olof Israelsson (1500-talet), blev
far till Anders Olofsson, slutl.
kyrkoherde i V. Ryds förs. avLinköpings stift
(f. 1579, † 1659). Bland dennes söner,
vilka efter Ryd antogo släktnamnet
Rydelius, märkas kontraktsprosten
och kyrkoherden i Norrköping Arvid
Rydelius (f. 1620, † 1692), stamfar
för adliga ätten Ehrenstedt, och
kyrkoherden i Björkebergs pastorat av
Linköpings stift Jonas Andersson
Rydelius († 1668), vars son Israel,
löjtnant vid Jönköpings reg. (f. 1659, †
1692), ändrade släktnamnet till
Rud-man. Hans änka, f. Anna Flint (†
1700), gifte om sig med
brukspatronen Gabriel Wetterberg, adlad
Bergenstråhle (se ovan). Tills, med denne
adlades hans styvsöner, Israel Rudmans
söner Jonas och Lorentz.
Hovrättsassessorn Jonas B. (f. 1689, † 1761)
hade sonen hovrättsrådet Rudman B.
(f. 1724, † 1813), stamfar för den
rudmanska linjens nu levande ättegren
och far till generalmajoren Johan B.
(B. 1) och landshövdingen i Jönköp.
län Claes Gabriel B. (B. 2). Den
sistnämnde upphöjdes 1855 i friherrligt
stånd och slöt själv sin friherrliga
ättegren. En bror till B. 1 och B. 2,
generalmajoren Gustaf B. (f. 1771, †
1829), erhöll 1821 friherrlig
värdighet. Även han slöt själv sin
friherrliga ättegren.
1. Bergenstråhle, Johan, militär,
f. 13 maj 1756, † 7 mars 1840 i
Stockholm. Föräldrar: hovrättsrådet
Rudman B. och Petronella Christina
Cor-nelia Busch. ■—- B. blev kadett vid
artilleriet 1766, stabskapten 1784,
kapten vid Nylands infanterireg. 1785
och överstelöjtnant 1788. Sistn.
befordran utgjorde följden av B:s tap-
perhet vid överrumplingsförsöket mot
G. M. Armfelts läger vid Summa 1788.
Han kommenderade Nylands
infanterireg. i fält 1788—90" och blev dess
överste och chef 1794. Han blev 1805
chef för Västerbottens reg. och 1808
chef för den av Gustav IV Adolf
inrättade s. k. norra fördelningen. Hans
uppgift var bl. a. att infalla i Norge,
vilket dock visade sig ogörligt efter
en undersökning av vägförhållanden
och förläggningsmöjligheter. I stället
överskeppade B. sig med tusen man
till Vasa i Finland för ett företag i
fiendens rygg. Han besatte staden men
tvingades kapitulera inför
övermakten (1808) och tillfångatogs jämte en
del av sina trupper. Mot slutet av följ.
år återvände han till Sverige och
erhöll avsked ur krigstjänsten med
generalmajors titel 1813. — Gift 1)
1785 med Carolina Margareta von
Christiersson, † 1799; 2) 1800 med
XJlrika Gustava Riddersvärd. T. D.
2. Bergenstråhle, Claes
Gabriel, friherre, ämbetsman, f. 24 sept.
1787 på Lunda i Bro skn, Uppsala
län, † 31 jan. 1864 i Stockholm.
Föräldrar: hovrättsrådet Rudman B. och
friherrinnan Lovisa Pfeiff. Halvbror
till B. 1. — B. blev kadett vid
Krigs-akad. 1800, avlade officersex. 1804 och
blev fänrik vid Andra livgardet s. å.
Han följde åländska fördelningen till
Finland 1808, blev kapten i armén
1813 och deltog i fälttågen i Tyskland
och Norge 1813—14. Inom
krigsmakten avancerade han till major i
Generalstaben 1817, överste i
Generalstaben 1828 och generaladjutant 1835.
Det var emellertid inom den civila
förvaltningen, som B. skulle göra sin
största insats. Han förordnades 1835
till landshövding i Jönköp. län.
Största delen av sitt energiska och
mångsidiga arbete för länet ägnade
han åt jordbrukets förkovran. Han
planlade och genomförde flera
sjösänkningar, anordnade utställningar
av kreatur och lantbruksredskap, var
stor delägare i den s. k. rättarskolan
på Bjädesjöholm i Myresjö skn i östra
härad, för vilken han utverkade
statsbidrag 1842, och åstadkom större
aktivitet i länets hushållningssällskap.
Han ägnade dessutom stor
uppmärksamhet åt sitt läns
kommunikationsväsen och fattigvård. B. var ivrig
nykterhetsman och flera år ordf. i
Jönköpings nykterhetsfören. Hans
förbud mot utskänkning av brännvin på
källare, värdshus och näringsställen
utom till måltid ådrog honom åtal
men stadfästes av K. M:t 1838. Hans
riksdagsmotion 1840 om totalt
sprit-försäljningsförbud för gästgiverierna
misslyckades däremot. Vid avskedet
från landshövdingeposten 1855 erhöll
lian friherrlig värdighet. — Gift 1822
med friherrinnan Christina Sophia
Lybecker. T. D.
Bergentz, Thure Gustav,
arkitekt, f. 26 april 1892 i Hannäs skn,
Kalmar län. Föräldrar: lantbrukaren
Gustav Carleson B. och Jenny
Anders-dotter. ■—• B. studerade vid Tekn.
högskolan 1912—16 och vid Konstakad.
1918—20 och företog 1920—39
studieresor till England, Frankrike,
Spanien och Marocko. Han
praktiserade hos prof. E. Lallerstedt 1916—
20 och anställdes i Stockholms stads
stadsplanenämnd sistn. år, i
Stockholms stads byggnadsnämnd 1924 och
som arkitekt i Byggnadsstyr. 1925.
Följ. år blev han länsarkitekt i Blek.,
Kalmar och Kronob. län (1926—30),
varefter han utnämndes till
stadsplanearkitekt i Stockholm. —- B. har
erhållit pris i ett trettiotal
stads-plane- och arkitekttävlingar, bl. a.
första pris vid tävlingen om
normaltyper för skolor 1916, första pris vid
tävlingen om stadsteater i Göteborg
1924 och vid den internat,
tävlingen om ordnandet av nedre Norrmalm
i Stockholm 1931. Han har vidare
utfört stadsplaner för Vaxholm,
Hultsfred, Nybro, Älmhult, Kalmar,
örn-sköldsvik m. m. — Gift 1924 med
Margareta Brolin. Th. N.
Bergenzaun, Per Axel,
arméofficer, f. 20 jan. 1858 i Stockholm,
† 25 juli 1933 därstädes. Föräldrar:
överstelöjtnanten Per B. och Maria
Gussander. —- B. utnämndes 1878 till
underlöjtnant vid Svea artillerireg.
Han genomgick Artilleri- och
ingenjörhögskolans högre kurs 1880—83
och blev 1888 löjtnant vid
Generalstaben. Kapten 1892 och major 1898
kvarstod han i Generalstaben till
1903, då han utnämndes till
överstelöjtnant och chef för det under
uppsättning varande
Positionsartilleri-reg. Under sin generalstabstid var
han 1899—1903 stabschef vid Andra
arméfördelningen. År 1904 blev B.
överste och chef för Göta artillerireg.
samt 1913 generalmajor i armén och
kommendant i Boden (till 1918). Han
invaldes i Krigsvet. akad. 1904. — B.
var en stark och självmedveten natur
med rik begåvning och livligt
intellekt. Han var känd för sin förmåga
att skickligt och medryckande sköta
den taktiska utbildningen. Under
svåra förhållanden ledde han
Bodenfästningens mobilisering 1914. — Gift
1886 med Karin Hallin. F. M.
Berger, Alexander,
matematiker, se s. 240.
Berger, Anders Alexander,
bruksägare, se s. 240.
Berger, Christina Charlotta
Ulrika, författarinna, f. 21 aug. 1784 i
Linköping, † 25 maj 1852 därstädes.
Föräldrar: majoren greve Carl Emil
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
