Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Berger, Henning - Berger, Vilhelm, tidningsman, författare, se s. 241 - Berger - 1. Berger, Anders Alexander - 2. Berger, Alexander - 3. Berger, Ossian
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Berger
240
Bergeron
Henning Berger.
debutbok, novellsamlingen "Där ute"
(1901), som skildrar emigranters
prövningar i en amerikansk storstad,
väckte ett visst uppseende genom
stilens impressionistiska verv och klara
pregnans. Han slog igenom med
romanen "Ysail" (1905), där ban målar
den amerikanska storstaden, "som
lever på människoblod och
hjärnmassa", och vars huvudkaraktär är
själlös, omoralisk energi, utvecklad med
imposant kraft. I zigenarflickan
Ysalls gestalt framträder här för
första gången i B:s författarskap det
bisarrt drömlika i dess sedan ofta
vanliga sammanvävning med det
brutalt påträngande. Motsättningen
mellan amerikansk storstad och sv. idyll,
upplevd i en romangestalt med
självbiografiskt underlag, är det skickligt
varierade huvudtemat i B:s största
och mognaste verk, romantrilogin
"Drömlandet" (1909), "Bendel & C:o"
(1910) och "Fata Morgana" (1911),
där han i andra delen inför en ny miljö
i sin diktning: småborgarliv i
Stockholm under 1880-talet och kring
sekelskiftet. Hos hjälten, Helge Bendel,
samlas de bägge motpolerna i B:s
författarskap: den livliga reaktionen
för intryck utifrån och drömmen om
något fjärran beläget. Denna spänning
mellan yttre verklighet och inre dröm
utlöser i "Lifvets blommor" (1912),
som innehåller några av hans bästa
noveller, en poetisk stämning av
resignation och melankoli, och den
skänker t. o. m. ett drag av älskvärd
naivitet åt huvudpersonen i
kristidsromanen "Gulaschbaronerna" (1916). I
B:s senare arbeten, ss. "Hjärtat på
väggen" (1920) och "Vem vet?" (1921),
återspeglas religiösa krisfenomen, som
visserl. anknyta till
efterkrigspsyko-sen men också hänga samman med
intresset för en estetiskt tilltalande
kult och en enhetlig världsbild, sådana
som han ansåg katolicismen erbjuda.
En tid var han betänkt på att bli
katolik. — Av det trettiotal
arbeten, som B:s produktion omfattar,
utgöres en del av äventyrs- och
detektivnoveller, t. ex. "Jolin Claudius’
äfventyr" (1912) och "Järntrappan"
(1918). Hans enda drama,
"Syndafloden" (1908), har uppförts även i
utlandet samt filmats. — I sina
skildringar är B. vanl. mera
reporter än diktare. När han som
kosmopolitisk vagabond, jagad av
obotlig oro, irrar omkring från
storstad till storstad, har lian ständigt
ögon och öron öppna för intryck.
Hans utomordentliga visuella minne
(hans s. k. "hjärnfotografering")
utgör ett viktigt underlag för hans
impressionistiska ordmålningar, som
sammanfogas genom en stundom
ganska lös intrig. Personer, som snabbt
glida förbi, tecknas ypperligt i få
drag, men ingående psykologiska
analyser lyckas inte alltid.
Framställningen av den ytliga sensualistiska
upplevelsen var B:s rätta fält, men
fastän han inte var tänkare och
filosof, levde han dock livet "så
barnsligt intensivt, att han icke kunde
undgå att också få syn på några av
dess hemligheter" (S. Belfrage). B:s
"Skrifter i urval" utgåvos i 10 bd
1922—24. — Gift 1) 1895—1906 med
Anna Elisabet Lindquist; 2) 1909—
18 med K<wen Vedel; 3) 1918 med
Vibeke Elsass. — Litt.: "Boken om
Henning Berger" (redig, av Artur
Möller, 1924); F. Böök, "Beså kring
svenska Parnassen" (1925). N. B.
Berger, Vilhelm, tidningsman,
författare, se s. 241.
Berger, släkt, som tros ha
inkommit från Tyskland, bosatt i Sverige
redan i slutet av 1600-talet. Den vitt
utgrenade släktens äldste kände
stamfar, kronofogden i Leke och Karlskoga
bergslager Anders B. († 1720), blev
far till kronofogden Johan B. (f. 1702,
† 1764) och bruksägaren och
disponenten på ölsboda i Närke Carl B. (f.
1706, † 1761), vilka blevo stamfäder
för släktens nu levande tvenne linjer.
Från Carl B:s äldre son,
sidenfabrikören i Stockholm Per B. (f. 1734,
† 1802), härstammar den andra
linjens äldre gren. En sonsons son till
Per B. var polisdomaren Ivar Theodor
B. (B. 4). En yngre son till Carl B.,
stadsläkaren i Åmål, assessorn
Alexander Malachias B. (f. 1737, † 1804),
blev stamfar för andra släktlinjens
yngre gren. Hans son, brukspatronen
på S. Håkanbol, Nysunds skn, Örebro
län, Alexander B. (f. 1773, † 1839),
blev far till brukspatronen och
riksdagsmannen Anders Alexander B. (B.
1). Bland dennes elva barn märkas
sönerna matematikern, tf. prof.
Alexander B. (B. 2), justitieombudsman-
nen Ossian B. (B. 3) samt redaktören
i New York Vilhelm B. (B. 5). —
Litt.: S. Berger, "Slägten" (1880).
1. Berger, Anders Alexander,
bruksägare, f. 22 juni 1815 på S.
Håkanbol i Nysunds skn, Örebro län,
† 10 okt. 1871 i Stockholm.
Föräldrar: brukspatronen Alexander B. och
Anna Maria Eedrén. — B. studerade
vid Uppsala univ. och blev fil. mag.
där 1839; s. å. övertog han vid faderns
död järnbruket S. Håkanbol. Liksom
många av sina yrkesbröder tillhörde
B. det liberala partiets mera moderata
flygel, som han snart kom att
ansvarsmedvetet representera i det aktiva
politiska livet. Han var led. av
borgarståndet för bergsbrukens tredje
valdistrikt vid riksdagarna 1850—66
med undantag av åren 1S56—58, av
Andra K. 1867—69 samt av Första
K. 1870—71. Särskilt intresse ägnade
han tullfrågorna, framför allt
sådana, som angingo hans eget
verksamhetsområde, stångjärnsmidet,
näringslagstiftningen, grundskatternas
förenkling, decimalsystemets
införande i fråga om mynt, mått och vikt
samt kommunikationsväsendets
förbättrande. Åren 1863—70 var lian led.
av Värml. läns landsting, 1869—70
dess ordf. — Gift 1843 med Marie
Charlotte Löwenhielm.
2. Berger, Alexander Fredrik,
matematiker, f. 30 juni 1844 på S.
Håkanbol i Nysunds skn, Örebro län, † 9
iuni 1901 i Uppsala. Son till B. 1. —
Efter studentex. i Uppsala 1862
inskrevs B. vid univ. därstädes och blev
fil. kand. 1870, fil. dr 1875 och
förordnades där s. å. till docent i
matematik. I denna egenskap höll han
offentliga föreläsningar 1884—85 och 1888
—1901. B. upprätthöll vid ett flertal
tillfällen professuren i matematik vid
univ. — B: s viktigaste arbeten beröra
den analytiska tal teorin. Flera av hans
arbeten på detta område ha
prisbelönats, ss. "En generalisation av några
formler i gammafunktionens teori"
(1881), "Déduction de quelques
formu-les analytiques d’un théorème
élémen-taire de la théorie des nombres"
(1886—87) samt "Recherches sur les
valeurs moyennes dans la théorie des
nombres" (1887). — Vid ett flertal
tillfällen gjordes framställningar om
att en personlig professur skulle
upprättas åt B. En dylik kom dock aldrig
till stånd. Från katedern fick B.
likväl tillfälle att intressera många
generationer studenter för de väsentliga
problem inom matematiken, åt
vilkas studium han ägnat sitt liv. —
Ogift. B. S.
3. Berger, Ossian, jurist,
politiker, f. 13 febr. 1849 på S.
Håkanbol i Nysunds skn, Örebro län, †
28 dec. 1914 i Stockholm. Bror till B.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
