Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Bergh, Olof - Bergh, Richard, porträtt- och figurmålare, museichef, se s. 246 - Bergh, Severin, historiker och arkivman, se s. 246 - Bergh, Svante - Bergh - Bergh, Carl - Bergh - 1. Bergh, Edward
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Berggren
245
Bergh
granna uppgifter i andra hänseenden,
och utgivaren av B:s journaler
framhåller, att epiken från Xenophons
"Anabasis" klingar fram där genom
distansuppgifter och annat torrt
material. Som belöning erhöll B. plats
i Kapkolonins politiska råd. På grund
av ett oförsiktigt tillgrepp vid
bärgningen av ett vrak fick han 1687
lämna sin tjänst och förvisades till
Robbenön utanför Godahoppsudden.
Straffet upphävdes 1690, då B. med
familj reste till Ceylon. Han återkom
1695 till Kap och blev då
garnisonskommendant vid Godahoppsudden
faktori samt 1697 ånyo led. av
kolonins politiska råd. En ny
forskningsexpedition företog B. 1699—1700 och
återvände med värdefulla uppgifter.
Han steg alltmer i anseende, blev
bisittare i Raad van Justisie (kolonins
domstol) och inspektör för
borgargardena. Vid 74 års ålder (1717)
lämnade han sina uppdrag. — Nutidens
forskare i Sydafrika värdesätta B:s
upptäcktsfärder högt, och efter honom
ha orten Berghfontein och floden
Bergh river uppkallats; det förra
namnet har sedan genom feltolkning av
ordet Bergh ändrats till Klipfontein.
— B:s dagböcker från den första
resan publicerades 1931 av E. E. Mossop
genom van Riebeck society i
Kapstaden: "Journals of the expeditions of
the Honourable Ensign Olof Bergh
(1682 and 1683) and the Ensign Isaq
Schrijver (1689)". — B:s son
Martinus blev landdrost (landshövding) i
Stellenbosch, och in i våra dagar ha
B:s ättlingar intagit ledande poster
och gjort betydande insatser i
Sydafrika. — Gift med Anna de Konink.
— Litt.: G. Langenfelt, "En svensk
Afrikaforskare på 1600-talet" (Ymer
1934). S. L.
Bergh, Richard, porträtt- och
figurmålare, museichef, se s. 246.
Bergh, Severin, historiker och
arkivman, se s. 246.
Bergh, Ewald Svante, figur- och
landskapsmålare, f. 3 okt. 18S5 i
Malmö. Föräldrar: f. d. artilleristen
Theodor Svensson B. och Kersti
Olsdotter. ■—- B. studerade först vid
Tekn. skolan i Malmö och reste
sedan vid 18 års ålder som
stipendiat till Dresden, där han var elev
till den danske målaren Albert
Petersen. Efter att lia arbetat för J.
Kronberg vid målningen av dennes
plafond i Dramatiska teatern i
Stockholm fortsatte han studierna i
Köpenhamn för J. Rodhe 1909—-12 och
i Paris 1912—14. Han vistades i Paris
1919—23, i München 1923—25, i
Italien (Florens) 1925—28 och 1931—32
samt i Spanien 1930—31. Han har
haft utställningar bl. a. i München
1924, i Florens 1927, i Stockholm
1940 och en retrospektiv utställning
i Lund s. å. Han är en av de ledande
i Skånes konstfören. —- B. tillhör
genombrottsmännen i den moderna
skånekonsten. Han slog från början an
ett ljust ackord i färgen och
utvecklade detta ytterligare under studier
av Renoir och Manet. Intryck från
kubismen göra sig märkbara i hans
konst omkr. 1920, men vistelsen i
Tyskland synes lia gått ganska
spårlöst förbi. Däremot får hans färg
under den italienska perioden en högre
klang och större värme. Den kan till
och med slå över i en viss sötma. I
sitt senare måleri återvänder B. till
den blonda och luftiga kolorit, som
synes vara hans särmärke. Från rent
ytdekorativa effekter i de tidigare
blomsterstillebena har han nått fram
till en fixerad kroppslighet utan att
förlora i behag. Han målar luften i
ett soligt rum och skimret över
vattnet ("Höstmorgon vid hamnen") med
samma livsglada förälskelse, varmed
han återger de besjälade dragen hos
sina kvinnliga modeller ("I
florenti-nerhatt"). — B. är bl. a. repr. i Nat.
mus. med "Herrporträtt" (1916) och
porträtt av Bror Hjorth (1933), i
Malmö mus. med "Trött" (1920), i
Lunds univ.-mus. med "Fiskare", i
Hälsingborgs mus. med "Ransvik" och
i Nasjonalgalleriet i Oslo med
"Töväder" (1934). — Gift 1928 med
Elfrida Aloisi. Th. N.
Bergh, malmösläkt, härstammande
från skepparen i Malmö Ebbe Persson
(† 1699), vars sonson Laurentz,
handlande i Malmö (f. 1722, † 1772), jämte
bröderna antog namnet B. Av hans
tolv barn blev den äldste sonen,
handlanden i Malmö Peter B. (f. 1751, †
1818), stamfar för den ännu
fortlevande släktgrenen och far till
handlanden därstädes Christian B. (f.
1793, f 1866), som 1855 tills, med C.
J. Koch grundade Manufakturab.,
bomullsspinneri i Malmö. Detta
bolags verkst. dir. blev 1878 Christian
B:s son Peter B. (f. 1823, † 1903),
som 1897 efterföljdes av sonen Carl
Jöran B. (se nedan). Sedan 1936 är
dennes son Thorsten B., jur. och fil.
kand. samt fransk konsul i Malmö (f.
1901), företagets verkst. dir.
Bergh, Gari Jöran, industriman,
f. 30 mars 1865 i Malmö. Föräldrar:
disponenten Peter B. och Christine
Koch. — B. utbildades vid Schenks
Handelsschule, Frankfurt a. M., 1881
—82, vid Lamborn High Scliool,
Battle, vid Hastings, 1882—83,
anställdes vid familjebolaget
Manufaktur ab. i Malmö, 1884, vid
Mannhei-mer Seeversicherungsgesellschaft 1885
och konditionerade i Förenta staterna
1888—95. Efter hemkomsten blev han
chef för Götafors ab:s spinnerier 1896
och utsågs 1897 till faderns
efterträdare ss. verkst. dir. i Manufaktur ab.
i Malmö. Under sin nära fyrtioåriga
oförtrutna verksamhet (till 1936) har
B. utvecklat det under morfaderns och
faderns ledning högt ansedda
bomullsspinneriet till ett av landets främsta
företag i denna bransch. Själva
spinneriet, som redan under faderns
dispo-nentskap ansenligt utvidgats,
tillbyggdes ånyo 1898. År 1909 uppförde B. ett
väveri och 1916 en trikåfabrik;
därjämte anlades ett färgeri och en
vaddfabrik. Omsättningen uppgick
1940 till 6 mill. kr., och fabriken
sysselsatte då mer än 1 000 arbetare.
— B. har under sin långa verksamhet
varit en av den sv. bomullsindustrins
mest betrodda förtroendemän vid
samarbetet mellan företagen. Han var
bl. a. led. av överstyr, för Sveriges
textilförb. 1907—32, sv. statens repr.
vid världsbomullskongressen i New
Orleans 1919, sv. repr. i
Bomullsfabriksassociationens internat,
kommitté 1919—21 m. m. — Gift 1897
med Elsa Wallenstrand.
Bergh, stockholmssläkt,
härstammande från Severin Berg,
vaktmästare i Stockholm (f. 1744, † 1800).
Hans son Severin (f. 1788, † 1846),
kommissionär i Järnvågen i
Stockholm, ändrade namnets stavning till
Bergh. Dennes äldre son,
grosshandlaren i Stockholm Severin B. (f. 1826,
† 1869), blev far till förste arkivarien
i Riksarkivet Severin B. (B. 2); den
yngre sonen, landskapsmålaren
Edward B. (B. 1), blev far till chefen för
Nat. mus. Richard B. (B. 3).
1. Bergh, Johan Edward,
landskapsmålare, f. 29 mars 1828 i
Stockholm, † 23 sept. 1880 därstädes.
Föräldrar: grosshandlaren Severin B.
och Emma Forsström. — B. inskrevs
1846 vid Uppsala univ., där han
studerade naturvetenskap och juridik,
samtidigt som han fick undervisning
Edward Bergh. Målning (detalj) av F.
Fagerlin (Konstakademien).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
