Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1. Bergh, Edward - 2. Bergh, Severin - 3. Bergh, Richard
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Berggren
246
Bergh
Severin Bergh.
i målning av J. Way. År 1849 blev
han auskultant i Svea hovrätt men
övergav snart ämbetsmannabanan för
att helt ägna sig åt konsten. S. å.
skrev han in sig vid Konstakad.,
gjorde 1851 ett besök i Düsseldorf och
företog, sedan han tillerkänts k.
medaljen ocli ett resestipendium 1853, en
studieresa, som varade i tre år och
gick över Dusseldorf, Paris, Schweiz
och Italien. Efter återkomsten 1857
erbjöd han sig att undervisa gratis i
landskapsmålning, vilket blev
upphovet till Konstakad :s landskapsskola.
Följ. år blev han led. av Konstakad.
och utnämndes 1867 till prof. — De
första avgörande intrycken fick B.
från A. Tidemand och H. F. Gude,
vilken senare blev hans lärare i
Dusseldorf. Han tog också intryck av A.
Achenbach och studerade under sin
vistelse i Schweiz för A. Calame och
F. Diday, vilkas storslagna
fjälland-skap blevo förebilder för hans
tidigare måleri, t. ex. "Utsikt vid
Sim-plonpasset" (1856). Även efter
hemkomsten fortsatte han att måla
effektfullt komponerade och omsorgsfullt
utförda landskapsbilder efter sina
skisser från reseåren, t. ex. "Landskap
med vattenfall från Uri" (1858, Nat.
mus.), "Tyrolerlandskap" (1864,
Göteborgs mus.), "Landskap från
Trasi-menersjön" (1866, Nat. mus.). En resa
till Norge 1869 skänkte honom stoff
till de talrika målningar med
fjordmotiv, som han producerade under en
följd av år. Den dragning till det vilt
romantiska, som tog sig uttryck i
dessa ofta stora dukar, fann
emellertid också näring i sv. natur.
Stormvridna tallar kring en stenig fors och
en stuga, som lutar mot sitt fall,
kunde då bli ett "Skogslandskap
med vattenfall från Småland" (1862,
Nat. mus.), eller också målade han
strandbilder från skånska,
bohuslänska eller danska fiskelägen med hem-
vändande fiskarbåtar under en
himmel, som bådar storm. Men B. var
i grund och botten ingen patetiker,
hans kynne var nyktert och sakligt,
hans intresse för naturen var
vetenskapsmannens i nästan lika hög grad
som konstnärens. Även i hans mest
romantiska målningar finns det
också nästan alltid ett idylliskt drag,
ofta markerat i staffaget: en ko, ett
par barnungar, en gumma, som sitter
och vilar sig bredvid sin vedknippa
("I barrskogen", 1868, Nat. mus.).
Det är också som den mellansv.
idyllens målare B. framför allt är känd.
Med en flit, som var berömd, målade
lian björkhagar och insjöstränder med
betande kor under lätta sommarmoln,
tavlor, som mottogos med förtjusning
inte bara av den sv. publiken utan
även i Danmark. "Jag har sålt för
25 000 kronor björk till Köpenhamn",
sade lian. Hans målningssätt ansågs
friskt och omedelbart, nästan
impressionistiskt före impressionismen. B.
gjorde sina skisser direkt efter
naturen, och han arbetade med en
botanists noggrannhet, men i de färdiga
dukarna, som utfördes på ateljén,
söker man förgäves luften, det
omedelbara intrycket bland alla exakt
ut-penslade detaljer. Som skildrare av
typisk sv. natur intar han likväl en
framskjuten plats, och hans betydelse
för den följ. utvecklingen på detta
område var avsevärd. — Utom i Nat.
mus. och Göteborgs mus., där B. är
rikligt företrädd, finnas verk av hans
hand i mus. i Linköping, Köpenhamn
och Oslo. — Gift 1855 med Amanda
Josefina Amalia Helander. — Litt.:
G. Nordensvan, "Två sv.
landskapsmålare" (1892). Th. N.
2. Bergh, Severin, historiker
och arkivman, f. 13 febr. 1858 i
Stockholm, † 6 mars 1919 därstädes.
Föräldrar : grosshandlaren Severin B. och
Ida Vilhelmina Helander. Brorson till
B. 1. — B. blev student 1877, fil.
kand. 1S79, fil. lic. 1882 och fil. dr
s. å., allt i Uppsala. Gradualavhandl.
behandlade ämnet "Karl IX och den
svenska adeln 1607—1609" (1882).
Kort efter promotionen inträdde B.
i Riksarkivet som e. o. amanuens,
blev amanuens 1S96, arkivarie 1899,
förste arkivarie 1910 och
krigsarkivarie 1918. Han anlitades till
en början på den historiska avd:s
första sektion vid ordnandet och
förtecknandet av diplomatica-serierna,
originaltraktaterna och
utskotts-handlingarna från frihetstiden samt
fick vården av arkivets bibi. om hand.
Senare flyttades hans verksamhet
till arkivets administrativa avd., där
han hade att sammanföra och ordna
kommittéernas och kommissionernas
spridda handlingar. Som arkivarie
fick han 1899 överta vården av den
administrativa avd. (första
sektionen). Vid den nyordning av
arkiva-lierna, som blev en följd av
ursprungsprincipens genombrott, var B. en av
riksarkivarien Emil Hildebrands bästa
medhjälpare. Genom sina
förvaltningshistoriska och arkivtekniska
undersökningar lade B. en fast grund
för nyordningsarbetet. Riksarkivets
egen historia har han skildrat i
standardverket "Svenska riksarkivet 1618
—1837" (1916). Skildringen avbröts
genom hans frånfälle. — B.
medverkade även i arbetet att göra
Riksarkivet till den centrala
arkivmyndigheten i landet: ämbetsverksarkivens
äldre bestånd omhändertogos av
Riksarkivet, och de lokala arkiven
ställdes i övrigt under dess inspektion.
Denna sköttes främst av B. Han
biträdde även verksamt E. Hildebrand
vid utbyggandet av
landsarkivorganisationen. Bland B:s utredande
arbeten kan nämnas "Utredningar
rörande statens mark och tomter i
Stockholm" (1910—13), bland av
honom publicerade handlingar "Svenska
riksrådets protokoll" (4—15, 1886—
1920) samt "Sveriges ridderskaps och
adels riksdagsprotokoll" (9—17, 1891
—1902, 1—3, 2:a uppl. 1904—06).
B. var från 1903 sekr. i K. samfundet
för utgivande av handskrifter rörande
Skandinaviens historia och
författade även en historik över samfundet
(1917). Vid sidan av sin arkivtjänst
verkade lian som lärare; åren 1885—
1911 var han huvudlärare i historia
på gymnasialavd. av Lyceum för
flickor. — Gift 18S8 med friherrinnan
Mathilde Josefina Vilhelmina (Lilly)
Klingspor. G. U.
3. Bergh, Sven Richard,
porträtt- och figurmålare, museichef, f.
28 dec. 1858 i Stockholm, † 29 jan.
1919 i Saltsjö-Storängen, Stockholms
län. Son till B. 1. — B. var elev hos E.
Perséus 1877, studerade vid
Konstakad. 1878—81 och fortsatte sin
utbildning i Paris på Acad. Colarossi
och hos J. P. Laurens. Den första
vistelsen i Frankrike räckte från 1881
till 1884 och omfattade även ett
uppehåll i den skandinaviska
konstnärskolonin i Grez. Han besökte åter Paris
1885—86 samt 1889 och 1900. I
Holland reste han 1S98, i Italien 1S97—
98 och 1901. Sommaren 1893
tillbragte B. i Visby, och 1893—95 var
lian jämte K. Nordström och N.
Kreuger bosatt i Varberg; de bildade tills,
den s. k. Varbergsskolan. B. var en av
"opponenternas" ledande krafter och
blev Konstnärsförb: s sekr. vid dess
stiftande 18S6. — Under 1890-talet
ägnade B. en stor del av sin tid åt
undervisning i den målarskola, som
han inrättat i sin egen ateljé i Stock-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
