Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1. Berglund, Erik - 2. Berglund, Elsa - Berglöf - 1. Berglöf, Anshelm - 2. Berglöf, Lennart - Bergman, se även Berghman - Bergman, Annie, konstnärinna, se s. 261 - Bergman, Arvid - Bergman, Bo
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Berglund
253
Bergman
kokböcker, bl. a. "Prat om mat"
(1928), "Mera prat om mat" (1929)
och -— tills, med sin hustru —
"Bullens kokbok" (1930); han har även
behandlat matlagning i flera tidn.
samt i radioföredrag. ■—• Gift 1) 1908
—10 med skådespelerskan Tora
Jansson; 2) 1912 med skådespelerskan
Elsa Vi öhman (B. 2). A. L., S. T.
2. Berglund, Elsa Vilhelmina,
skådespelerska, matlagningsexpert, f.
14 jan. 1885 i Gävle. Föräldrar:
tjänstemannen Axel Vickman och Edla
Fougman. — B. genomgick 1902—03
dansutbildning och 1904—05
sångutbildning samt var 1905—20 engagerad
vid skilda sällskap; hon studerade
1920—21 kokkonst i Frankrike och
liar därefter tills, med maken (B.l)
varit verksam som matlagningsexpert,
som sådan hållit föreläsningar samt
medverkat i radio och press
(Stock-holms-tidn. 1935—38). — Gift 1) 1906
—11 med skriftställaren Helge
Malmberg ; 2) 1912 med skådespelaren Erilc
Berglund (B. 1). S. T.
Berglöf, gammal bondesläkt,
härstammande från bonden Erik Olsson
i Älgereds by i Bergsjö skn,
Hälsingland († 1800), vars yngste son Erik,
häradsskrivare i N. Hälsinglands
fögderi (f. 1797, † 1861), antog
namnet B. Bland dennes söner märkas
a) stadsfogden och kronolänsmannen
Ernst Theodor B. (f. 1835, † 1903),
far till presidenten i Göta hovrätt
Anshelm B. (B. 1), och b)
häradshövdingen Frans Johan Erland B. (f.
1841, † 1903), far till generaldir. i
Kammarkollegium Lennart B. (B. 2).
1. Berglöf, Erik Anshelm, jurist,
ämbetsman, f. 10 aug. 1867 i
Hälsing-tuna skn, Gävleb. län, † 8 febr. 1930 i
Djursholm. Föräldrar: stadsfogden
och kronolänsmannen Ernst Theodor
B. och Elma Miltopceus. — B. avlade
hovrättsex. i Lund 1889, blev v.
häradshövding 1893, assessor i Svea
hovrätt 1903, revisionssekr. 1907 och
justitieråd 1908. Ären 1907—09
gjorde B. en betydande insats vid lösandet
av gränstvister mellan Sverige och
Norge rörande dels de sv.
flvttlappar-nas rätt till renbete i Tromsö och
Nordlands amt i Norge, dels
sträckningen av viss del av sjögränsen
mellan de båda länderna
(Grisbådarna-tvisten). År 1923 förordnades B. till
ordf. i Dalautredningen, som hade till
uppgift att bringa reda i Dalarnas
säregna och invecklade
jordförhållanden och att förbereda storskifte i
detta landskap. År 1926 utnämndes B.
till president i Göta hovrätt, varvid
han dock bibehöll sitt uppdrag med
Dalautredningen. — B:s stora
praktiska duglighet kom även till
användning på andra områden än de
rent juridiska. Så var han under en
följd av år ordf. i Stockholms
barnavårdsnämnd ; efter bosättning i
Djursholm blev han en intresserad
deltagare i det kommunala livet därstädes,
bl. a. ss. stadsfullmäktiges ordf. —
Gift 1912 med Agnes Steffenburg.
2. Berglöf, Lennart,
ämbetsman, f. 15 okt. 1878 i Söderhamn.
Föräldrar: häradshövdingen Frans B.
och Augusta Carlqvist. ■—• B. avlade
hovrättsex. i Uppsala 1901, blev
kanslisekr. i Justitiedep. 1907,
kansliråd 1917, tf. expeditionschef i
Jord-bruksdep. 1923 och ord. 1924,
stats-sekr. där 1926 och utnämndes till
generaldir. och chef för
Kammarkollegium 1930. Eedan under sin
verksamhet i Justitiedep. hade B.
tillfälle att studera renbetes- ocli
lappfrågor och har sedermera deltagit i
en rad offentliga utredningar i dessa
ämnen, bl. a. ss. bitr. hos
renbeteskommissionen 1908—09, sakkunnig
vid skiljedomstolen i sv.-norska
ren-betesfrågor 1909, sekr. hos
delegationen för underhandlingar i
renbetesfrågor 1913, led. av 1919 års
lappkommission, av kommissionen för
underhandlingar med Finland rörande
renar gränsområden 1925 och
sakkunnig för utredningen beträffande den
inre renbetesfrågan 1939. B. liar
inlagt förtjänster om lösningen av dessa
frågor och behandlat dem i ett par av
trycket utg. arbeten. Sedan B. 1930
övertagit Kammarkollegiets ledning,
har han anlitats i olika
utredningsuppdrag, ss. rörande tillsynen över
fastighetsbildning och
fastighetsregistrering samt rörande den rättsliga
vården och förvaltningen av kronans
fasta egendom o. dyl. — Gift 1907
med Signe Palmgren.
Bergman, se även Berghman.
Bergman, Annie, konstnärinna,
se s. 261.
Bergman, Arvid Mathias,
veterinär, f. 15 jan. 1872 i Linköping, † 4
aug. 1923 i Stockholm. Föräldrar:
Arvid Bergman.
garvaren Karl B. och Matilda Adelaide
Peterson. — Efter mogenhetsex. i
Linköping 1890 blev B. fil. kand. vid
Uppsala univ. 1893 och avlade
veterinär-ex. 1898; redan under studietiden
hade han varit förordnad som
prosek-tor vid Veterinärinst:s anatomiska
avd. År 1898 blev B. adjunkt vid inst.,
och han förordnades 1901 till lärare i
hästskötsel m. m. vid Alnarps
lant-bruksinst., där han 1903 blev lektor
i hippologi och hovbeslagslära samt
husdjurens anatomi, fysiologi och
sjukvård. S. å. kallades B. till
veteri-närdir. vid Malmö offentliga
slakthus. År 1911 blev han utan ansökan
prof. och tf. föreståndare för den
nyinrättade Statens
veterinärbakteriologiska anstalt och 1915 ord.
innehavare av befattningen. På anstaltens
organisation och utveckling nedlade
B. ett mycket förtjänstfullt arbete.
År 1913 blev lian led. av
Lantbruks-akad., 1918 med. hedersdr vid univ.
i Lund och 1919 veterinär-med.
hedersdr vid univ. i Giessen. B:s
omfattande vetenskapliga insikter samt
initiativkraft ocli organisationsförmåga
togos i anspråk och satte spår inom
vitt skilda områden;
slakthusorganisation och mjölkhygien, bakteriologi,
hovbeslag, smittsamma
fisksjukdomar, tuberkulos hos husdjuren,
smittsamma sjukdomar hos renar voro
bl. a. föremål för hans intresse. Han
har publicerat ett stort antal
skrifter, ofta av betydande omfattning.
B:s studieresor voro talrika och gingo
till många länder, och hans
reseberättelser äro i hög grad givande; bl. a.
besökte han Argentina 1913—14 för
studier rörande bestämmelser för
export av nötkött och de sv.
lappmarkerna för studier i renbetesfrågan
och rörande smittsamma
rensjukdomar. -— Gift 1899 med Anna Gunilla
Thorson. S. L.
Bergman, B o Hjalmar, författare,
litteratur- och teaterkritiker, f. 6 okt.
1869 i Stockholm. Föräldrar:
postinspektören Per B. och Amalia Norén.
—-Efter mogenhetsex. i Stockholm 1S88
blev B. s. å. student i Uppsala, där han
avlade jur. preliminärex. 1889. Han
blev e. o. tjänsteman i
Generalpost-styr. 1892 och avancerade till förste
postexpeditör 1919 och förste
postassistent 1925, vilken befattning han
1935 lämnade med pension. B. var
litteraturkritiker i Ord och bild 1900
—04, litterär rådgivare vid
Dramatiska teatern 1917—33 samt
litteratur* och teaterkritiker i Dagens
nyheter 1905—39. Han avgick med
pension från den ord. befattningen vid
tidn. 1939 men medarbetar
fortfarande (1942) på den litterära avd. Han
blev 1925 en av de aderton i Sv. akad.
—• B. debuterade 1903 med diktsam-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
